Studien syftar till att undersöka hur verksamma förskolepedagoger ser på sitt arbete med musik i förskolan. Vidare undersöks hur pedagogerna tänker sig att barn lär genom musik, samt hur de använder musik som pedagogisk resurs i den dagliga verksamheten. Undersökningen bygger på åtta intervjuer med pedagoger som arbetar, eller har arbetet, med åldersgruppen 1-3 år. Studiens resultat visar att pedagogernas syn på den egna musikaliska kompetens har stor betydelse för hur de använder och upplever musik som en pedagogisk resurs i förskolan.

<p>Anledningen till vårt forskningsarbete var att finna kunskap hur pedagoger arbetar med barns svenska språkutveckling i en mångkulturell förskola. Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande, där språket är en viktig del.</p><p>Metoderna vi använde oss av i vår undersökning var förutom litteratursökning, enkäter med skriftliga intervjufrågor samt observationer. I vår studie framkom vikten av dialog, samtalstid och modersmålsstöd för barn med annat modersmål än svenska. Om detta var både pedagoger och författare samstämda i sin övertygelse.</p><p>Har barnen en bra grund att stå på, tar de till sig kunskap på ett bättre sätt och kan lättare få kamrater. Ger vi barnen en språkligt rik miljö där de tillåts vara delaktiga i samtalet samt att vi lyssnar på dem, då sker oftast en god språkutveckling i det svenska språket. Detta leder till att man på sikt aktivt kan delta i demokratiska beslut i samhället.</p>

Syftet med undersökningen var att ta reda på hur man arbetar med musik på olika förskolor utifrån en kvalitetsaspekt, där förskollärarna själva uttrycker vad som är ett meningsfullt musikarbete med de äldre barnen i förskolan (3-6 år). Studien genomfördes under vårterminen 2015 med hjälp av litteraturstudier och semistrukturerade kvalitativa intervjuer. Sex förskollärare vid sex olika förskolor deltog. Resultatet visade att samtliga arbetade kontinuerligt med musik. Det pedagogerna ansåg uppvisa allra mest kvalitet i musikverksamheten i förskolan var glädjen den ger, gemenskapen den skapar, hur den kan användas för att utveckla barns språk, samt att ett spontant musicerande är värdefullt i sig. Studien visade även att musiken skapar möten mellan förskolans verksamhet och barnens föräldrar, och att vad pedagogerna tycker är kvalitativt även i hög utsträckning påverkar hur de arbetar. Pedagogerna själva uttryckte att de vuxnas egna intresse för musik samt deras självförtroende när det gäller musikaliskt kunnande är det som allra mest påverkar hur musikverksamheten i förskolan ser ut. Samtliga ansåg dessutom att medvetenheten om att barn kan lära sig så mycket språkligt genom att musicera också påverkar verksamheten i hög grad.

Den här studien handlar om pedagogens roll i muntligt berättande i förskolan utifrån Merleau- Pontys livsvärldsteori där kroppen är central. Syftet med studien är att undersöka några pedagogers agerande i deras muntliga berättande; hur de använder kroppsspråk, mimik, röst men även hur de använder rekvisita när de berättar sagor muntligt. För att synliggöra pedagogernas roll i muntligt berättande användes observation som metod. Två pedagoger har observerats vid tre olika tillfällen, och en av pedagogerna observerades vid två tillfällen med två olika barngrupper. Resultatet av studien visar att pedagogerna i hög utsträckning använder sig av både kroppsspråk och mimik, även om rösten används allra mest. Pedagogerna använder även sin blick för att fånga barnens intresse i lyssnandet, och det har framkommit att ögonkontakt är viktigt för att få barnen att lyssna och fokusera på sagan.

Bakgrund Forskning om samtal kring bilder i undervisningen visar att detta kan användas för träning av olika förmågor och språkligt stärka elever i deras verbala- såväl som skriftliga språkutveckling. Genom "sokratiska samtal" kring samhällsaktuella problem skapas möjlighet för eleverna att utvecklas till goda demokratiska samhällsmedborgare. Syfte Syftet med denna studie är att skapa kunskap om i vilka sammanhang pedagogerna upplever att det samtalas kring bilder i undervisningen med fokus på "när" och "hur" samt huruvida pedagoger upplever att de ser individuella språkutvecklingsskillnader mellan elever när det samtalas kring bilder. Metod Metoden för studien är av kvalitativ art med intervju som redskap för datainsamling. Studien omfattar intervjuer av sex pedagoger på tre olika skolor i årskurserna 1-3. Resultat I studien framkommer att pedagoger i skolan idag upplever att de använder samtal kring bilder som förtydligande av ämnesinnehållet, som en intresseväckare och som underlag för diskussioner för ett nytt ämnesområde. Pedagogerna upplever också att samtal kring bilder främjar elevernas utveckling av förmågor och samtalen fungerar stödjande för elevernas enskilda skrivande. Pedagogerna upplever också att de använder samtal kring bilder med hjälp av IT, böcker och elevernas egenproducerade bilder. Vidare anser pedagogerna att de upplever skillnad på språkligt svagare och språkligt starkare elever när det kommer till hur de samtalar kring bilder. En tydlig önskan om vidareutbildning inom området hur man väljer bilder och samtalar kring dessa finns hos de flesta av pedagogerna.

The purpose of this essay is to describe how preschool teachers think about language stimulation and how they work with it when it comes to small children in preschool. My research questions were: What kind of methods do the preschool teachers use? And what kind of work procedure do they have? Is there any difference in the work procedure when it comes to daily routines and playtime? How do the preschool teachers describe their work procedure with language stimulation?To be able to reach my purpose and answer my questions, I decided to make a case study. I have made observations of the preschool teachers and how they work and I have made interviews. The material that I have used, beside observations and interviews, is literature that is about earlier research about this matter.The result of the study shows that the preschool teachers considers their work with language stimulation as part of everything they do. It’s not necessary to use and work with concrete methods or material because the children are so young. They think it really important to be active with language training and language stimulation all through the day and use all moments you have with the children, not just specific moments and specific times. It is the everyday conversations that they have with the children that strengthen the children’s ability to use their language and increases their awareness of language. These results is proven even in my observations.One conclusion in my study is that it is important to grasp every day and meet every childs’ initiative so that they feel important and will be more secure in themselves.Keywords: language stimulation, preschool, language development, preschool teachers.

Denna studie har som syfte att undersöka vilka textgenrer förskollärare i förskolan erbjuder barn samt hur förskollärare tänker beträffande valet av dessa texter. En variation av textgenrer bidrar till barns språkutveckling. Genom observationer och intervjuer på två förskolor och med fyra förskollärare undersöks frågeställningarna. Resultatet visar att förskollärare erbjuder barn i förskolan flera olika genrer. Alla slags textgenrer som beskrivs i studien finns representerade utom den argumenterande genren även om de olika genrerna förekommer i olika grad. Den berättande genren är den vanligast förekommande och den förklarande genren den minst förekommande undantaget den argumenterande genren som inte förekom alls. Studien visar också att förskollärarna har motiveringar och syften till sina val av texter även om de inte använder begreppet genre. Detta resultat visar på den mångfald som läroplan och forskning betonar vikten av för barns språkutveckling. / 2010ht4699

Det finns forskning som visar att högläsningen minskat ute på förskolorna och att högläsning inte används lika ofta som förut. Relevansen med denna studie är att bidra till insikter om högläsningens fördelar som ett redskap i den pedagogiska verksamheten. Med hjälp av en intervjustudie har vi undersökt hur högläsning används av några intervjuade förskollärare. Sammanlagt har sex pedagoger från sex olika förskolor medverkat i studien. Tidigare forskning har visat att högläsning i förskolan är viktigt för barn och bidrar främst till en positiv effekt på deras språkutveckling. Andra positiva effekter som forskningen nämner med högläsning är ökad sammanhållning i barngruppen, fantasin stimuleras samt att koncentrationen tränas. Resultatet visar att alla de intervjuade förskollärarna använder sig av högläsning på sina förskolor, några via spontana lässtunder och andra med planerade lässtunder. Resultatet visar också hur de intervjuade förskollärarna gör när de högläser för barnen och hur böcker kan användas som ett pedagogiskt redskap, till exempel i både teman och vid spontana tillfällen.

Genom forskning vet vi att den språkliga medvetenheten har en stor betydelse för läs- och skrivutveckling hos barn och elever samt att ett rikt ordförråd är en förutsättning för framtida skolframgångar. Ett vidgat ordförråd är särskilt viktigt för elever med ett annat modersmål än svenska, som på grund av olika skäl inte har hunnit utveckla det svenska språket. Uppsatsens huvudsakliga syfte var att undersöka hur två lärare i två olika grundskolor i årskurs 3 arbetade med den semantiska medvetenheten, att bygga ett innehållsrikt ordförråd hos elever som har svenska som modersmål samt hos elever som har svenska som andraspråk och om arbetssättet skilde sig åt när det gällde dessa elever. Lärarna observerades under ett antal lektioner och intervjuades efteråt med hjälp av en halvstrukturerad intervjuguide. Genom observationer iakttogs hur lärare arbetade för att stimulera barnens språkliga medvetenhet och med att bygga deras ordförråd medan det genom intervjuer togs del av lärarnas tankar kring ämnet. Resultatet visade att lärarna i studien var medvetna om vikten av ett innehållsrikt ordförråd och arbetade medvetet med att utöka barnens språkliga medvetenhet inklusive ordförråd

Att inneha ett rikt språk är betydelsefullt för attleva och verka i dagens samhälle som omges av text och samtal. Barns läsförmågaoch intresse för litteratur har senaste decenniet försämrats. Därför är det avstor vikt att lärare applicerar högläsning i undervisningen och bearbetar denpå ett varierat sätt, exempelvis genom drama. Ansatsen är baserad påaktionsforskning där fokus låg på att utveckla VFU-verksamhetens praktik. Syftet med studien är attbidra med kunskap omspråkutvecklande arbetssätt för bearbetning av högläst skönlitteratur. Aktionerna genomfördes med högläsning, dramabearbetning i grupper,dramapresentation och en enskild reflektion. Data samlades in med hjälp avvideoinspelning och loggboksskrivande som sedan analyserades. I resultatetsynliggjordes fyra kategorier: Eleverbearbetar genom upprepning, elever bearbetar genom koppling till sin omvärld, eleverbearbetar genom koppling till känslomässiga erfarenheter och elever bearbetar genom att fantisera.Studiens centrala slutsats äratt dramatisering vid bearbetning av skönlitteratur har bidragit tillengagemang i textens innehåll, vilket i sin tur underlättade för eleverna attrelatera innehållet till sin omvärld eller uttrycka emotionella erfarenheter. Genomdenna studie vill vi uppmärksamma och inspirera lärare kring hur bearbetning avhögläsning kan utformas. Framtida forskning bör inriktas kring andra kreativasätt högläsning kan bearbetas för att gynna elevers språkutveckling.