Studien syftar till att undersöka varför pedagoger högläser i förskolan, samt barns upplevelser av högläsning i förskolan. Följande frågeställningar har använts för att specificera studiens syfte: Varför högläser pedagoger? Vad upplever barnen vid högläsning? Metoderna som använts i studien består av frågeformulär riktat till pedagoger samt barnintervjuer. Frågeformulären lämnades personligen till förskolorna med en önskan om att få en bredare svarsfrekvens. I studien deltog trettiotre pedagoger och tjugoåtta barn från förskolor i en och samma kommun. Studien består av både kvalitativa och kvantitativa data. Den teoretiska ansats som grundar studien utgörs av pragmatismen då den enligt Dewey (1897/2004) betonar vikten av barns erfarenheter, barns nyfikenhet samt förståelse för sitt eget lärande för att kunskap ska uppnås. Studiens resultat påvisar att de deltagande pedagogerna använder olika tillvägagångssätt av högläsning i språkstimulerande syfte. Ett oväntat resultat uppkom då vissa barn upplevde högläsningsstunden i förskolan som en situation där de förväntades vara tysta och sitta stilla.Trettio pedagoger av de trettiotre deltagande ansåg högläsning som mycket viktigt och resultatet i studien synliggör att pedagogerna i medelvärde läser 13,75 minuter per dag. Resultatet av barnintervjun visade att majoriteten av de deltagande barnen ville ha mer högläsning i förskolan. Studien riktar sig till arbetslag i förskolan samt förskolechefer.

Syftet med studien är att undersöka pedagogernas att synsätt till flerspråkiga barns språkutveckling i förskolan. Hur ser pedagogerna på sina förutsättningar att möta flerspråkighet i förskolan, i vilken utsträckning involveras vårdnadshavare och hur ser fördelningen ut mellan den planerade verksamheten och det spontana bemötandet av barnen i verksamheten? En kvalitativ metod har använts då sju pedagoger vid sju olika förskolor har intervjuats. Det framkommer att samtliga pedagoger anser att flerspråkigheten i förskolan är positiv då det är en tillgång i dagens samhälle att kunna tala flera språk. Dock framgick det att pedagogerna har vissa svårigheter med att möta de flerspråkiga barnen i verksamheten.  Förskollärarna saknar utbildning angående flerspråkiga barns språkutveckling och det är brist ute i verksamheterna på flerspråkig personal. Resultatet visar att pedagogerna har olika möjligheter att möta barnen i verksamheten. Pedagogerna har olika förutsättningar för att involvera vårdnadshavarna i det som sker i verksamheten.  Det går att utläsa i resultatet att en betydande föruttsättning för att bemöta vårdnadshavare var med stöd från flerspråkig personal. På de förskolor där den föruttsättningen inte fanns talades de om fler svårigheter i tillexemepl kommunikationen med vårdnadshavare.  I diskussionen framkommer vikten av flerspråkig personal ute i förskoleverksamheterna både för att stödja den vardagliga kommunikationen mellan både pedagoger och barn men även pedagoger och vårdnadshavare. Även vidare kompetensutveckling  för förskollärare för att kunna möta de flerspråkiga barnen när det kommer till deras språkutveckling.

Denna litteraturstudie utforskar relationen mellan språk och känslor i samband med högläsning. För att lyfta ur viktiga komponenter för analysen använder jag mig av talhandlingsteori. Med talhandlingsteorin kan jag lättare se vart och hur känslor och språkliga lärprocesser uppstår i högläsning. Datainsamlingen består av studier kring högläsning, språkutveckling och känslor för barn i förskoleålder. Dessa studier sammanställs och delas sedan upp efter teman som i sin tur analyseras tematiskt med talhandlingsteorin.Talhandlingar kan uppfattas som lokuta, illokuta samt perlokuta. De tre talhandlingarna representerar meningarnas känslosammanhang och betydelse för barnet. Beroende på vilken effekt talhandlingen ger benämns de efter just lokuta, illokuta samt perlokuta. I resultatet framgick att känslor och språk oupphörligen hör samman. Språk underlättar uttryckandet av känslor och känslor stärks även allteftersom språket utvecklas. Känslor i sin tur är sammanvävda med den språkliga lärprocessen och kan ej särskiljas från den. Högläsningen är ett verktyg för förskollärare att arbete med språkutveckling i förskolan. De kan även använda sig av högläsning för att arbeta med barns känslor i verksamheten.

The aim of this study was to investigate teachers’ experiences of children’s language development in multicultural preschools. The study included the following research questions: 1.How do teachers work  in multicultural preschools to help children with their language development; 2. What do teachers in multicultural preschools think about the possible influence of native language on learning the Swedish language?; 3 What is the significance of educators skills for working with childrens language development? .4 What are the obstacles for helping preschool children in multicultural preschools with their development of the Swedish language? A qualitative approach was used that included semi-structured interviews with four teachers in two separate multi-cultural preschools. The interviews were transcribed and analyzed with relevant theories and concepts (the sociocultural perspective of Leo Vygotskij). The informants were positive to working with bilingual children. There were differences in opinions related to level of competence and training, but they all agreed that the teaching approach used and the degree of involvement was of great importance. They had experiences of how the child’s native language influenced the development of their skills in the Swedish language. Children’s’ learning of the Swedish language was dependent both on knowledge of their native language, but also on  teachers’ skills and knowledge in how to create learning opportunities. Keywords: Multicultural, language development, monolingualism, bilingualism, native language

Studiens fokus är att ta reda på hur förskollärare förstår uppdraget att stimulera de yngsta barnens språk. Datamaterialet har samlats in genom kvalitativa metoder med hjälp av semistrukturerade intervjuer av förskollärare. De teoretiska utgångspunkter som vi valt att utgå från i studien är den sociokulturella teorin utifrån Säljö (2014) och Hundeide (2006) men också ramfaktorteorin. Av studien framkom att förskollärarna hade ett sociokulturellt förhållningssätt till barns språkutveckling och hur de använder pedagogiska metoder i arbetet för att främja barns språkutveckling. Dock har det visat sig att det finns olika faktorer som hindrar eller begränsar förutsättningarna för förskollärares arbete. Barngruppens storlek är en yttre ram som är svår att påverka men som förskollärare måste förhålla sig till. Detta medför en risk att inte kunna följa läroplanen som betonar att förskollärare ska stimulera varje barns språk, när barngruppen är för stor. Vi kan utifrån resultatet i studien dra slutsatsen att oavsett hur förskollärare tänjer på ramar behöver förutsättningarna förbättras för att de ska ges möjlighet att genomföra ett gott arbete.

Syftet med studien var att undersöka hur förskollärare kan främja barns språkutveckling genom berättande. Vi genomförde 8 intervjuer med yrkesverksamma förskollärare som datainsamlingsmetod för studien. Resultatet visade att förskollärarens roll är betydelsefull för hur barnen utvecklar sitt berättande. Strategier som synliggjordes i både resultat och analys för främjandet av barns berättande var att använda utvidgande frågor i samtal men även genom sagor, högläsning och andra uttryckssätt. Utmaningar som framkommer i resultatet var att stora barngrupper kan försvåra förskollärarens arbete med barns berättande. Ett sociokulturellt perspektiv är utgångspunkten för analysen, där språket är centralt för barns tänkande och lärande.

En utmaning som förskolorna runt om i Sverige möter idag är en ökad andel flerspråkiga barn i barngrupperna. Den flerspråkiga barngruppen ställer krav på både organisationen och den dagliga verksamheten. I läroplanen för förskolan (Skolverket, 2018) framgår det att förskolan ska arbeta med att utmana och stimulera barns språkutveckling såväl i det svenska språket som i barnets modersmål. Med detta som utgångspunkt har vi därför valt att göra en kvalitativ studie om hur förskollärare arbetar med flerspråkiga barns språkutveckling i förskolan. För att få in underlag till studien har vi använt oss av semistruktuerade intervjuer där fem förskollärare med erfarenhet av att arbeta med flerspråkiga barns språkutveckling har ingått. I studien har vi använt oss av utvecklingspedagogik som ansats och begreppet lärandets objekt, som är central inom utveckligspedagogiken. Utvecklingspedagogik berör på vilket sätt barn ges möjlighet att vara delaktiga i sitt lärande och lärandets objekt används för att bättre förstå på vilket sätt flerspråkiga barns språkutveckling utmanas. Följande frågor har väglett arbetet: (a) På vilket sätt arbetar förskollärare med flerspråkiga barns språkutveckling i förskolan? Med vilka metoder? (b) Vilka typer av svårigheter uppmärksammar förskollärare i arbetet med flerspråkiga barns språkutveckling? (c) Vilka förutsättningar anser sig förskollärarna behöva för att hantera dessa svårigheter? Studiens resultat visar att förskollärarna är medvetna om flerspråkighetens betydelse för barns språkutveckling men att förskollärarna saknar verktyg som kan stödja dem i det flerspråkiga arbetet. Studien kan vara till nytta för alla som söker insyn i de utmaningar som förskollärare möter i det flerspråkiga arbetet. Studien har dessutom belyst vikten av att synliggöra på vilket sätt förskollärarna väljer att arbeta med flerspråkiga barns språkutveckling, då det flerspråkiga arbetet är en kontinuerlig dynamisk process som styrs utifrån de läroplansmål som berör barns flerspråkighet. / A challenge that preschools around Sweden face today is an increased proportion of multilingual children in the children's groups. The multilingual group of children places demands on both the organization and the daily activities. The curriculum for preschool (Skolverket, 2018) states that the preschool must work to challenge and stimulate children's language development both in the Swedish language and in the child's mother tongue. With this as a starting point, we have therefore chosen to make a qualitative study of how preschool teachers work with language development of multilingual children in preschool. To obtain data for the study, we have used semi-structured interviews in which five preschool teachers with experience of working with multilingual children's language development have been included. In the study, we have used development pedagogy as an approach and the concept of learning objects that are central to development pedagogy. Developmental pedagogy concerns the way in which children are given the opportunity to participate in their learning and the objects of learning are used to better understand the way in which the multilingual children's language development is challenged. The following questions have guided the work: (a) In what way do preschool teachers work with multilingual children's language development in preschool? By what methods? (b) What types of difficulties do preschool teachers pay attention to in the work with multilingual children's language development? (c) What conditions do preschool teachers consider necessary to deal with these difficulties? The results of the study show that preschool teachers are aware of the importance of multilingualism for children's language development, but that preschool teachers lack tools that can support them in multilingual work. The study can be useful for anyone seeking insight into the challenges that preschool teachers face in multilingual work. The study has also highlighted the importance of making visible in what way preschool teachers choose to work with the multilingual children's language development, as the multilingual work is a continuous dynamic process that is governed by the curriculum goals that affect children's multilingualism.

Syftet med vår studie var att undersöka hur och om förskollärare upplever att användningen av teckenstöd kan gynna alla barns språkutveckling i förskolan. I studien har vi använt oss av kvalitativ metod med fokus på semistrukturerade intervjuer. Resultatet visade att förskollärarna använder sig av teckenstöd med hjälp av sångkort, bildstöd och tecken för att utveckla alla barns språk. Slutsatsen är att förskollärarna i studien tycker att teckenstöd gynnar alla barns språkutveckling, samt att det behövs implementeras från en tidig ålder. Det framkom även att förskollärarna behöver utbildning och mer resurser för att kunna använda sig av teckenstöd i barns språkutveckling.

Syftet med studien var att undersöka förskollärares arbete med e-böcker som ett språkutvecklande verktyg i undervisningen. Metodvalet för denna studie var semi-struktuerade intervjuer och resultatet analyserades utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Resultatet visade på att förskollärare både ser möjligheter och begränsningar med användningen av e-böcker i undervisningen. Möjligheterna med e-böcker var bland annat högläsning och boksamtal. Begränsningar med e-böcker var bland annat minskad fysisk kontakt och färre besök till biblioteket. Slutstatsen för studien blir att e-böcker kan med fördel inkluderas i undervisningen i kombination med de analoga böckerna och att det krävs närvarande förskollärare med didaktisk medvetenhet, för att bidra till barns språkutveckling.

Fler och fler barn och ungdomar diagnostiseras numera med funktionsnedsättningen språkstörning. Sakta men säkert ökar också kunskapen om språkstörning genom bland annat mer lättillgänglig information, att fler elever i klasserna uppmärksammas med språkstörning samt utbildningsdagar på skolorna. Trots detta visar resultatet av vår studie att pedagoger på mellan- och högstadiet anser att kunskapen är låg. De anser att de kan känna osäkerhet kring vad det egentligen innebär att ha språkstörning och hur de kan anpassa undervisningen för dessa elever. Att tolka tecken på eventuell språkstörning, framförallt när det kommer till flerspråkiga elever, är också svårt anser pedagogerna, då flera orsaker kan finnas till språksvårigheterna. I högre årskurser uppfattar pedagogerna att stöttningen i skolan förändras och på högstadiet anas en osäkerhet kring vilken stöttning elever med språkstörning erhåller. I studiens resultat framkom uppfattningen att elever med språkstörning riskerar svårigheter med läsning och läsförståelse, men också med kommunikation och socialt samspel. Dessutom redovisas pedagogernas syn på framgångsrika strategier med eleverna när det kommer till läsning och läsförståelse, som att arbete med förförståelse, upprepningar och ordförrådsträning. En annan uppfattning som lyfts i intervjuerna är relationen mellan lärare och elev som en framgångsfaktor i undervisningen av elever med språkstörning.