Trenderna inom sedering har på senaste tid gått från djup till lätt sedering. Tidigare forskning indikerar att detta är fysiologiskt gynnsamt för patienterna och att det upplevs som positivt av både patienter och närstående. Dock är det relativt outforskat hur detta nya arbetssätt upplevs av vårdarna kring patienten och hur det påverkar deras arbetssituation. Denna studie syftade till att undersöka vårdares upplevelser av att vårda patienter som är vakna med respirator på en intensivvårdsavdelning. En kvalitativ ansats valdes. Sjuksköterskor och undersköterskor på två olika intensivvårdsavdelningar intervjuades i fokusgrupper. Totalt deltog tolv informanter, där två fokusgruppsintervjuer genomfördes med sjuksköterskor och två fokusgruppsintervjuer med undersköterskor. En kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera materialet, vilket resulterade i fem huvudkategorier och tolv subkategorier. Resultatet presenterades genom följande huvudkategorier: ökad stress hos vårdaren, ökade krav på vårdaren, en resurskrävande vårdform, patienten blir en person samt krav på teamsamverkan. I resultatet framkom att vård av patienter som är vakna med respirator bidrog till en möjlighet att bättre lära känna patienten och därmed få ett mer stimulerande arbete. Men det upplevdes också som utmanande och krävande av vårdarna, vilket ledde till känslor av otillräcklighet och stress. För att ta tillvara på de positiva effekterna av att ha patienten mer vaken krävs resurser och en multiprofessionell teamsamverkan.

Denna studie undersöker fenomenet bakgrundsmusik i bildklassrum och hur elever upplever att detta inverkar för möjligheterna att arbeta med sitt skapande. Detta görs då fenomenet är vanligt förekommande. Min studie utgick från en fenomenologisk ansats för att få syn på hur elever upplever ett fenomen. Teoretiskt är studien inspirerad av Biestas syn på eleversmöjligheter att handla och vara subjekt. Studiens syfte är undersöka och få syn på hur elever upplever att musik i bildsalen inverkar för deras möjlighet att arbeta med sitt skapande samtbidra med nyanseringar av hur vi kan förhålla oss till fenomenet. Frågor som ställs i studien ärföljande:På vilka sätt inverkar musik i bildsalen för elevers möjligheter att arbeta med sitt skapande?Utifrån denna fråga utvecklades följande frågor:På vilka sätt uttrycker elever att olika musikgenrer som spelas inverkar?Har sättet musik blir tillgänglig för elever inverkan för upplevd delaktighet på bildlektionen och varför? Undersökningen gjordes i en årskurs 9 och metoder för empiriinsamling var deltagande observation, bildelicitering och fältanteckningar. Empirin analyseras med följande teorier och begrepp: subjekt, att stå i dialog, grit och groove. I studiens resultatdel besvaras frågeställningarna. I slutdiskussionen lyfter jag frågor att undersöka vidare. Mitt gestaltande arbete bestod av en workshop på Konstfacks vårutställning. Deltagarna fick utföra enfärgblandningsuppgift samtidigt som olika musik spelade. Vi diskuterade deltagarnas reflektioner om hur de upplevde att olika musik inverkade när de skapade.

Det har gjorts en kvalitativ intervjustudie med syfte att utifrån legitimerade textillärares uppfattningar undersöka hur elever utmanas och tar sig an textilslöjden i grundskolan utifrån förmågorna uthållighet och motstånd. Att det blev textillärare som alla fyllt 50 år beror på att studien även skulle kunna bidra med en jämförelse av förmågorna över längre tid. Tidigare forskning belyser förmågorna som viktiga så även textilslöjdens historia och Skolverkets styrdokument. Till studien intervjuades fem lärare genom fysiska möten där intervjuerna blev inspelade. Resultatet från studien visar på att textillärarna samstämmigt upplever att elevernas förkunskaper har blivit sämre, eleverna har inte fått jobba med händerna i hemmet på det sätt som dem gjorde förr. På grund av elevernas bristande kunskap anpassas svårare arbeten vilket leder till att eleverna inte utsätts för längre arbeten som tränar deras uthållighet. Eleverna stöter inte på problem i samma utsträckning på grund av enklare arbeten vilket gör att deras motstånd inte prövas. Textillärarna pratade även om att det på grund av mindre exploaterande av hantverk i hemmen skapas ett motstånd till slöjden som ämne och att eleverna inte kan se nyttan med den kunskapen.

The purpose of this paper is to create increased understanding of how pupils learn statistics. This includes gaining insight into pupils' use of their own experience and group experience to help to get a better understanding of statistical problem solving. The study's research questions are about how pupils learn to work with data in tables and diagram and how pupils learn to work with measures. The theoretical framework consists of two approaches to studying learning. One approach is based on pupils’ cognitive conditions, called set-befores, and the pupils' previous experiences, called met-befores. The second starting point is the pragmatic mindset that focuses on the language game – how pupils learn during meetings between pupils and between pupils and teachers. The survey was conducted by using structured observations of pupils' statistical problem solving and the discourse that went on in the classroom. The one teacher and the teacher's pupils were observed during six sessions with small groups of Year 7 pupils, who in turn were part of two larger groups. The result showed that pupils were able to identify, understand and interpret statistical data by seeing patterns, similarities and differences. The participants' learning was affected by the language they used. Pupils were able to recreate images using reflective thought experiments during the meetings. The discussions helped the participants to get started with their thoughts and to give those thoughts some structure in developing and understanding the relationships between different diagrams. The teacher and the group helped the pupils to learn to interpret data while working. It made it easier if pupils to used the correct words when pupils had to argue. Proper use of words from the statistical register, when pupils worked with measures of center, also helped the pupils to develop cognitively. The pupils who could use the statistical register also became easier understood and respected by the group. / Syftet med denna uppsats är att skapa en ökad förståelse för hur eleverna löser statistiska uppgifter och lär sig statistik. I detta ingår det även att få insikt i elevers användning av sina erfarenheter och gruppens erfarenhet till hjälp för att få bättre förståelse för statistisk problemlösning. Studiens forskningsfrågor handlar om: Hur elever lär sig att arbeta med data i tabeller och diagram samt hur elever lär sig att arbeta med lägesmått. Det teoretiska ramverket består av två synsätt på lärande. Ett synsätt utgår från elevernas kognitiva förutsättningar, set-befores, samt elevernas tidigare erfarenheter, met-befores. Den andra utgångspunkten är det pragmatiska tankesättet som fokuserar på språkspelet. Hur eleverna lär sig under möten mellan eleverna samt mellan elever och lärare. Undersökningen genomfördes genom att använda strukturerade observationsstudier av elevernas statistiska problemlösning och de diskurser som pågick i klassrummet. Observationerna utgick från en lärare och den lärarens elever vilka observerades under sex lektionspass med smågrupper av årskurs 7 elever, vilka i sin tur ingick i två större grupper. Resultatet visar att eleverna kunde identifiera, förstå och tolka statistiskuppgifter genom att se mönster, likheter och olikheter. Deltagarnas lärande påverkades av språket och språkspelet som pågick. Eleverna kunde återskapa bilder med hjälp av reflekterande tankeexperiment under mötena. Mötena hjälpte deltagarna att komma igång med sina tankar och få struktur över dem samt utvecklas och förstå relationerna mellan olika diagram. Läraren och gruppen hjälpte eleverna att lära sig tolka data under arbetet. Det underlättade att använda rätt ord och statistikregister när eleverna behövde argumentera. Korrekt användning av ord från statistikregistret, exempelvis när eleverna arbetade med lägesmått, hjälpte även eleverna att utvecklas kognitivt. De elever som kunde använda statistikregistret blev också lättare förstådda och de respekterades av gruppen.

Sammanfattning/AbstractEriksson, Cristina (2022). Speciallärare med specialisering språk-, skriv- och läsutveckling -en kollega med lite fler verktyg i sin verktygslåda. Specialpedagogprogrammet, Institutionenför skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö Universitet, 90 hp.Förväntat kunskapsbidragDenna studie belyser vikten av pedagogiska samtal och kollegialt lärande. Genom att synliggörainformanternas bild av uppdraget för speciallärare med inriktning språk-, skriv- ochläsutveckling och deras uppfattningar utifrån inkludering, anpassningar och elevers skiftandebehov förväntas studien bidra med förutsättningar för ett gynnsamt och språkutvecklandesamarbete mellan lärare och speciallärare utifrån ett relationellt perspektiv.Syfte och frågeställningarStudien belyser några lärares uppfattningar vad gäller uppdraget för en speciallärare medinriktning språk-, skriv- och läsutveckling och hur de tänker att en sådan kan utveckla ochfördjupa arbetet i verksamheten. Följande preciserade frågeställningar har formulerats för attbehandla studiens syfte:• Hur uppfattas en speciallärare kunna bidra till och komplettera det språkinriktadearbetet i verksamheten?• Vilka uppfattningar gällande inkludering, särskilda anpassningar och elever ibehov av särskilt stöd framträder hos respondenterna?TeoriStudiens teoretiska ramverk grundar sig i systemteoretiskt perspektiv, närmare bestämtBronfenbrenners ekologiska systemteori. Bronfenbrenner (1979), framhåller att elevers lärandeär beroende av omgivningen och argumenterar för att det är viktigt att se barnets utveckling irelation till de olika system som barnet är en del av. Den utvecklingsekologiska modellen bestårav fyra strukturer som Bronfenbrenner benämner mikro-, meso-, exo- och makrosystemet. I