Detta är en kvantitativ studie som syftar till att analysera på vilket sätt markvärden styr markanvändning i Stockholms stad med fokus på bostäder som planeras med upplåtelseformerna hyresrätt och bostadsrätt, samt om den rumsliga fördelningen av markanvisningarna är kopplade till markpriser. Studien vill även till viss del titta på sambandet mellan markpriser, attraktivitet och upplåtelseformer, samt diskutera vilka effekter höga markpriser kan få med hjälp av bland annat markvärdesteori. Huvudfrågan är: På vilket sätt påverkar markvärden i Stockholm planeringen av byggandet av hyresrätter och bostadsrätter? Resultatet visar att det markanvisas ungefär hälften bostadsrätter och hälften hyresrätter, som är tillgängliga för alla. Resultatet varierar, men min sammanfattade bedömning är att hyresrätten inte blir åsidosatt till förmån för bostadsrätten på grund av höga markvärden, även om det i vissa fall går att skönja tendenser till att man föredrar att markanvisa bostadsrätter där markvärdet är högt och marken attraktiv.

Proefschrift Universiteit van Amsterdam. / Met lit. opg. - Met samenvatting in het Nederlands.

Proefschrift Universiteit van Amsterdam. / Met lit. opg. - Met samenvatting in het Nederlands.

Inaug.-diss.--Hamburg. / Lebenslauf. "Literaturangabe": p. 215-219.

Thesis (doctoral)--Universität, Wien, 1994. / Includes bibliographical references (p. 251-258) and index.

Thesis--Utrecht. / Summary in French. Includes bibliographical references (p. 311-326) and index.

Proefschrift Maastricht. / Met lit. opg. - Met samenvatting in het Engels.

Proefschrift Maastricht, Rijksuniversiteit Limburg. / Lit. opg.: p. 219-232. - Met een samenvatting in het Engels.

Miljömedvetenhet är ett begrepp som ofta används i media för att beskriva hur pass medveten en person är om hur dennes beteende och attityd påverkar miljön. Begreppet används ofta för att beskriva personer, företag eller organisationer,men även ibland länder. Sverige är ett av deländerna som upplevsatt ligga framkant när det gäller den allmänna miljömedvetenheten bland befolkningen. Finns det en universell nivå av miljömedvetenhet eller skiljer det sig åt på olika sätt, exempelvis på en geografisk nivå?Den här studien har undersökt skillnader i miljömedvetenhet mellan personer bosatta i stadsmiljöoch på landsbygd,i Kristianstad samt Sölvesborgs kommun. Metodernasom användes för att få fram ett resultat var enkäter samt semi-strukturerade intervjuer med personer från de bådahuvudgrupperna. Studien visadeatt det fanns en märkbar skillnad i miljömedvetenhet hos personer på landsbygden i jämförelse med de som bor i stadsmiljö. Resultatet analyserades och förklarades utifrån en rad olika teorier, så som Maslows behovstrappa och Azjens teori om planerat beteende. Faktorer som informationsbrist och utbildningsnivå har en påverkan på en persons miljömedvetenhet, men störst vikt ligger i tillgänglighet och ekonomiska incitament. / Environmental awareness is term commonly used in media to describe the level of awareness an individual has on how their behaviour and attitude affects the environment. The term is most often used to describe people, companies or organisations but sometimes even countries. Sweden is one of these countries that is often portrayed as being one of the leading countries when it comes to the general level of environmental awareness amongst the population. Is there however a universal level of environmental awareness or can it differ depending on geographical location in the country? This study has examined differences in environmental awareness between people living in rural and urban areas in Kristianstad and Sölvesborg municipalities. Methods used to produce a conclusion were surveys and semi-structured interviews. The study found a notable difference in environmental awareness in people living inrural areas compared to those living in urban areas. The results were analysedand explained in accordance with theories such as Maslow's theory of needs and Ajzen's theory of planned behaviour. Factors such as lack of information and level of education played a role in deciding one's environmental awareness, but the key factors were economic incitements and availability of environmental friendly alternatives.

Attraktivitet är ett begrepp som tillskrivs definitionen “[något] som kan locka många, tilldragande“. Men att definiera begreppet inom stadsplanering är inte lika enkelt. Detta leder till oklarheter och konflikter vad som faktiskt åsyftas när begreppet används. Vi lutar oss mot hur begreppet användas i planingessammang med även tidigare forskning för att se denna problematik. Därför behövs en förståelse av vad begreppet attraktivitet innebär. Därför ställs frågorna:Vad är fenomenet attraktivitet?Hur kan tolkningen av detta fenomen påverka vad stadsplaneringen gör?I och med detta breda fokus benämner vi attraktivitet som ett fenomen. Den första frågan kommer besvaras med fenomenologisk metod den andra kommer analyseras med en urbankritisk ingång. Vi har valt fenomenologiska intervjuer som metod för empiriinhämtandet.Den första frågan besvaras enligt följande: fenomenet är subjektivt men att det finns en “objektiv” sida av det. Vidare bekräftas en problematik med att begreppet definieras olika vilket skapar problem. Ofta definieras inte begreppet och uppsatsen pekar på vikten av att definiera begreppet och att det är viktigt att samarbeta. Tillslut definieras fem parametrar som är av vikt när en attraktiv stad ska planeras. Detta konkretiseras under fem teman. Det första är Attraktiva attribut i staden med parametrarna arkitektur och utformning, funktioner och målpunkter, tillgänglighet och transport, sociala och psykologiska aspekter. Resterande fyra är Människor är olika (och lika), I behov av definition, Samhällets förutsättningar samt Arbetssätt. Den urbankritiska analysen grundar sig i den fenomenologiska, tolkar denna och reflekterar kring vad denna stadsplanering gör, och besvarar därmed den andra frågan. Analysen tar upp viljan att attrahera, där en attraktiv stad är viktig för att locka personer och företag. Efter detta presenteras ett antal konsekvenser detta kan ge. Även stadens utformning är viktig i förmågan att attrahera; således är det stort fokus på att denna förbättrar bilden av staden. Analysen konstaterar även denna att begreppet är subjektivt genom begreppet flytande signifikant: men reflekterar sedan vidare om att det kan övergå i en hegemoni och att stadsplaneringen kan bli depolitiserad. I en avslutande reflektion diskuteras hur vi som stadsplanerare kan vara en del i planeringen för en attraktiv stad och där det är viktigt att inte låta stadsplaneringen bli just hegemonisk eller depolitiserad.