Social blandning har sedan flera årtionden tillbaka väckt stort intresse både hos forskare, politiker och tjänstepersoner. Idag finns det en politiskt tilltro för detta begrepp trots att social blandning är ett vagt, mångtydigt och svårdefinierat begrepp. Brist på begreppsmässig klarhet riskerar onödig börda för forskare, skapar tvivelaktiga teorier och således genererar tvivelaktiga empiriska resultat. Syftet med denna uppsats är att öka förståelsen för vad social blandning innebär utifrån planerare i den kommunala översiktsplaneringen i Malmö stad. Studien är dels baserad på en kvalitativ textanalys och dels på kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Materialet analyseras sedan utifrån innebörden av begrepp där Ogdens triangel tillämpas. Därefter genomförs analysen utifrån flertalet forskare som talar om begrepp som oidentifierbara och betydelsen av att definiera begrepp. Slutligen används Gert De Roo och Geoff Porters actor-consulting modell som förklarar individers enighet kring otydliga begrepp. Studien kommer fram till att det inte finns en bestämd definition av begreppet social blandning i Malmö stad. Planerarna i Malmö stad genomför egna tolkningar av begreppet och uttrycker social blandning annorlunda genom att använda andra ord även om betydelsen är densamma.

I mitt examensarbete vill jag undersöka form, yta och funktion. Alla tre komponenter kommer bilda en samtidsservis bestående av en serie bruksföremål som är inspirerade av enkla linjer och urban miljö. Min ambition är att de ska användas till vardags. Vilka funktioner behövs i vardagen? Vad är samtidens funktionalism? Jag vill addera olika slags relief som påminner om betong, det ska vara ett enkelt uttryck som kan binda ihop dem olika produkterna med varandra och samtidigt visa på materialens, glas och keramik, olika kvaliteter. Målet är att produkterna ska få fler än ett användningsområde. Hur kan jag ge fler funktioner åt ett objekt?

Denna studie är en uppföljning på hur arbetet med vägledningen för kemikaliesmart förskola från Stockholms stad har fungerat. Syftet med detta var att ta reda på hur miljöförvaltningen iStockholms stad kan utöka sitt stöd till stadens förskolor inom detta arbete. Studiens metodinnefattade en enkätundersökning som skickades ut till alla förskolor inom Stockholms stad samttio semistrukturerade intervjuer med utvalda personer inom både kommunala och fristående verksamheter. Studiens resultat visar att Stockholms stads förskolor arbetar i hög utsträckning med åtgärderna i vägledningen vilket således tyder på att vägledningen har varit till hjälp för förskolorna. Studien visade dock även att det finns utmaningar i arbetet med att upprätthållamotivationen för kemikaliesmart förskola som avtagit under pandemiåren. Förskolorna beskriver till stor del liknande svårigheter med att hinna med att utbilda, öka kunskapen kring vilka material som är kemikaliesmarta att köpa in samt att få klarhet i hur ansvarsfördelningen ska se ut mellan förskolorna, byggentreprenörer och fastighetsägare. Det påvisades däremot signifikant skillnad mellan de kommunala och fristående förskolorna i huruvida de känner till vägledningen, arbetarmed åtgärderna, om de utfört stadens webbutbildning samt vid utförandet av fyra av de 23 åtgärderna. Studien har tydliggjort att kemikaliefrågan är något som måste aktualiseras hela tiden på förskolan och att det är och behöver ses som ett pågående arbete en aldrig blir aldrig klar med.Resultatet från denna studie visar att förskolorna svarat mycket bra på de fysiska utbildningarna ochsammankomsterna som miljöförvaltningen hade innan pandemitiden samt att det spelat stor roll för förskolornas motivation att hålla arbetet i gång. I studien beskrivs även att andra riktlinjer och uppdrag uppifrån har betydelse för hur högt frågan med kemikaliesmart förskola prioriteras.Sammanfattningsvis indikerar studien därmed att en av de viktigaste stödfunktionerna frånmiljöförvaltningen är de fysiska utbildningar och sammankomster som de utfört tidigare ochstudien betonar således vikten av att återuppta detta efter pandemin.

Examensarbetet utvecklar en miljö för barn och ungdomar i olika åldersgrupper, där både inne- och uterum är av lika stor vikt. Vidare utvecklar projektet gestaltningen och användningen av en befintlig park i Stockholm.

Uppsatsens första syfte är att undersöka hur Göteborg stad förhåller sig till gentrifiering. Det andra syftet är att undersöka vilken gentrifieringsdiskurs planeringen av Masthuggskajen vilar på. Utöver det är uppsatsens tredje och sista syfte att undersöka hur gentrifiering påverkar stadsutvecklingen i form av social hållbarhet och integration. Uppsatsen har tagit inspiration från diskursanalytiskt förhållningssätt och använt kvalitativa metoder i form av tre dokumentanalyser och sex semistrukturerade intervjuer. I analysen kopplade vi samman empirin med det teoretiska ramverket, genom en tematisk analys. Vår diskussion pekar på att planeringen av Masthuggskajen kan tolkas som ett exempel på nyliberal urbanism och går att härleda till emancipatory-diskursen. Det finns det en medvetenhet kring gentrifiering och dess problematik hos samtliga informanter, dock återspeglades inte det i de granskade dokumenten. Masthuggskajen har ett väl förankrat hållbarhetsperspektiv vilket bland annat återspeglas i deras hållbarhetsprogram, dock kvarstår risken att projektet kan orsaka negativa gentrifierings följder i Göteborg.

Detta examensarbete syftar till att undersöka vilken betydelse en skolas geografiska plats har för genomförandet av utomhuspedagogik i NO samt hur den utformas på de olika platserna. De pedagoger som intervjuats arbetar på skolor i stad och på landsbygd och undervisar i årskurserna F-6. Vilka ämnesområden inom NO som möjliggörs i de olika miljöerna kommer även att undersökas. För att besvara arbetets forskningsfrågor intervjuades sex pedagogersom arbetar i land och stad. Det teoretiska perspektivet som ligger till grund för synen på utomhuspedagogik som metod för NO-undervisning är David Allan Kolbs teori kring upplevelsebaserat lärande. Resultatet visar att utomhuspedagogik i NO påverkas av skolans geografiska plats men att faktorer som elevgruppens behov och tidigare erfarenheter samt resurser i vissa fall tycks vara av större betydelse. Resultatet visar även att det inte finns några större skillnader i vilka NO-områden som möjliggörs beroende på om pedagogen arbetar i stad eller land. Det innebär således att pedagoger, trots skolans geografiska plats, kan erbjuda eleverna NO-utomhuspedagogik.

Syftet med den här undersökningen är att undersöka kaffekonsumtionens sociala, materiella och rumsliga dimensioner hos grosshandlarna i Gävle stad och hur det förändrades under 1800-talets lopp. De resultat som undersökningen gav var att grosshandlarna i Gävle följde samma trender och riktlinjer som andra grosshandlare i Sverige. Kaffet användes som ett verktyg i deras sociala umgänge där även rätt möblemang, porslin och kaffeattiraljer i hemmets sällskapsrum och det så kallade front stage spelade stor roll. Ytterligare två slutsatser kan dras från undersökningen. Först går det att se hur grosshandlarna deltog i globaliseringen under 1800-talet, med sin köpkraft kunde de köpa koloniala varor såsom kaffe, te, socker och även möbelmaterial som mahogny och rotting. En andra slutsats som går att dra är att för grosshandlarna krävde drickandet av kaffe tillgång till ett större knippe konsumtionsvaror, till dem hörde inte bara porslin och beredningsredskap utan även möblemang och sällskapsrum i hemmets front stage ska ingå i det konsumtionsknippet då kaffet spelade en sådan stor roll och var ett viktigt verktyg i borgerskapets sociala umgänge.

Syftet med den här uppsatsen har varit att undersöka hur den mindre landsbygdsförsamlingen, Fredsberg, var en del av emigrationen till Nordamerika under 1800-talet. Studien är inriktad på två tidperioder, 1871 – 1880, samt 1891 – 1900, och fokus ligger på att se hur utvandringen utvecklats över tid. Därmed tas ett antal aspekter upp som undersöks, vilka består av att se antalet män / kvinnor, gifta / ogifta inklusive ålder och antalet barn. Källmaterialet som har använts i uppsatsen är hämtat från den digitala arkivresursen Emiweb. Hemsidan erbjuder summariska folkmängdsrörelser som inhämtats från Statistiska Centralbyrån, där präster över hela landet varit uppgiftslämnare.  Varje år i perioderna undersöks och resultatet har presenterats i diagram med tillhörande stycke. Bl.a. visar resultatet att det var fler kvinnor än män under perioden 1871 – 1880 som emigrerade från Fredsberg, vilket är en skillnad jämfört den nationella utvandringen. Det visade sig även att den genomsnittliga emigrationen per tusen invånare var något högre under båda perioderna, jämfört med samma snitt för hela den svenska utvandringen. Sammantaget har uppsatsens resultat för Fredsbergs utflyttningsförsamling visat sig varit i paritet med den svenska helhetliga utvandringen, men med viss utmärkelse som exemplet med fler kvinnor än män.

Malmö stad har idag som mål att öka cykelanvändningen till att 30% av alla resor som genomförs ska göras med cykel. Vi vill således ta reda på vad en kommun kan göra för att stärka och bibehålla ett stort antal cyklister. Denna studie handlar om cykelkultur, cykelplanering samt cykelfrämjande åtgärder med ett huvudfokus på Malmö stads arbete. Studiens syfte och fokus är att analysera Malmö stads strategier för ett ökat cyklande och hur de relaterar till verkligheten. Vidare kommer studien att använda Köpenhamn som referens för en god planering då staden toppar världsrankningen när det gäller världens bästa cykelstäder. Studien är baserad på insamlat material och kunskap från Malmö och Köpenhamn som samlats in med hjälp av dokumentstudier, etnografiska cykelstudier samt intervjustudier. Det huvudsakliga fokuset kommer att ligga på att analysera olika kommunala dokument och se hur de förhåller sig till den tidigare forskningen inom området för cykelplanering. Uppsatsen kommer exempelvis att diskutera hårda infrastrukturella åtgärder men även mjuka åtgärder såsom marknadsföring. Dessutom behandlas begreppet cykelkultur som belyser hur kulturen kan påverka cyklingenanvändningen i en stad. Därutöver tas även transporträttviseperspektiv upp, där cykeln ställs i relation till bilen. / The municipality of Malmö currently has a goal of increasing bicycle use to 30% of all trips made by bicycle. We thus want to find out what a municipality can do to strengthen and maintain a large number of cyclists. This study deals with bicycle culture, bicycle planning and bicycle promotion measures with a main focus on the work of the city of Malmö. The purpose and focus of the study is to analyze Malmö's strategies for increased cycling and how they relate to reality. Furthermore, the study will use Copenhagen as a reference for good planning as the city tops the world ranking when it comes to the world's best cycling cities. The study is based on collected material and knowledge from Malmö and Copenhagen, gathered through document studies, ethnographic cycling studies and interview studies. The main focus will be to analyze different municipal documents and see how they relate to the previous research in the field of bicycle planning. The paper will for example discuss hard infrastructural measures but also soft measures such as marketing. In addition, the concept of cycling culture is treated, which highlights how culture can affect cycling use in a city. In addition, the transport justice perspective is also addressed, where the bicycle is placed in relation to the car.

Den här uppsatsen syftar till att undersöka hur media framställer Malmö stad i samband med bombdådet på Rättscentrum natten till den 1 december 2014. Detta sker genom en diskursanalys av sex svenska kvälls- och dagstidningar. Uppsatsens teoretiska utgångspunkter är Stanley Cohen's Moralpanik samt Ernesto Laclau's och Chantal Mouffe's Diskursteori. De sex kvälls- och dagstidningar som valts ut är de allra första rapporteringarna om bombdådet i Malmö. Under analysen har tidningarna analyserats utifrån sex olika diskurser. Dessa diskurser är: Bombdådet påRättscentrum i Malmö stad, undran om vem/vilka som ligger bakom dådet, polisstyrkan, vittnenas talan samt första bombdådet. Resultatet visar bland annat att tidningarna konstruerar rapporteringarna på ett sätt som framkallar och får publiken att reagera. Tidningarna använder även ett antal begrepp och fraser som skapar bilen av Malmö som en otrygg stad. / In this study, the main focus has been the medias construction of Malmo in conjunction with the bombing of the judical center the night of 1 December 2014. This is done through a discourse analysis of six swedish tabloid newspapers, evening and daily newspapers. The thesis uses the theoretical points from Stanley Cohen, Moral panic, and Ernesto Laclau and Chantal Mouffe's discourse theory. The six tabloid newspapers are the very first reports that indicate the bombing in Malmo. The tabloid newspapers has been analysed by sic different discourses. These discourses are: Bombing of the judical center in the city of Malmo, the wonder about who/what is behind theattack, police, witnesses' statements and the first bombing. The results shows that the newspapers constructs reports in a way that provokes and will make the audience react. The newspapers also uses a number of terms and phrases that create pictures of Malmo as an unsafe city.