I Malmö stad finns en handlingsplan för drogförebyggande arbete där två punkter handlar om skolan. Vårt syfte var att undersöka hur denna handlingsplan har implementerats på ett antal skolor i Malmö. Detta gjorde vi genom att utföra fyra stycken kvalitativa intervjuer med rektorer på fyra olika skolor och en intervju med en anställd på Malmö stadsförvaltning eller i Malmö stad. Vi fann att implementeringen inte fungerat väl då rektorerna inte använder sig av handlingsplanen. Dock finns det trots detta ett fungerande drogförebyggande arbete på skolorna. / In Malmö there is an action plan for drug preventive work in which two parts are related to school work. Our purpose was to examine how this action plan has been implemented in various schools in Malmö. We did this through four qualitative interviews with principals on four different schools and one interview with an employee in Malmö municipality. We found that the implementation has not been working well since the principals don’t use the action plan. Despite of this there is a functioning drug preventive work in the schools.

Syftet med examensarbetet var att skriva ett läromedel som behandlar barns närmiljö utifrån ett demokratiskt perspektiv. Med utgångspunkt i detta har jag skrivit Upptäck staden, en faktabok för barn samt en lärarhandledning till en stadsvandring i Lund som grundar sig på boken. Genom arbetet med staden vill jag utveckla barns förståelse för hur de kan vara med och påverka det samhälle de lever i. 21 elever i en årskurs 4 fick delta i stadsvandringen som genomfördes av deras lärare med hjälp av min lärarhandledning. Efteråt fick eleverna genom en enkätundersökning besvara en rad frågor som berör hur de upplever att de lär sig bäst, hur de uppfattar lärarens roll för lärande samt hur de upplevde stadsvandringen. Resultatet visar bland annat att eleverna efter att ha genomfört stadsvandringen upplever att de har ökat sina kunskaper om hur de kan vara med och påverka sin stad.

No description available.

Denna studie riktar fokus mot det växande intresset för att bosätta sig på landsbygden, en trend som fått alltmer uppmärksamhet i det moderna samhället. För att fördjupa förståelsen för detta fenomen, grundas studien på kvalitativa intervjuer med sex individer som har valt att flytta till landsbygden. Dessa intervjuer syftar till att studera personliga upplevelser och synvinklar från dem som aktivt har deltagit i denna migrationsrörelse. Studien koncentrerar sig på att utforska individers motivationer och upplevelser relaterade till deras beslut att flytta till landsbygden. Detta ger en möjlighet att djupdyka i de personliga drivkrafterna och hur dessa beslut påverkar både individens liv och de samhällen de väljer att bosätta sig i. Syftet med studien är att undersöka de mänskliga aspekterna av denna omvända migrationstrend och att förstå hur dessa val formar individers vardag. Resultaten visar att män valt att migrera till landsbygden på grund av flera olika motiv och anledningar, varav de mest centrala motiven var längtan efter en livsstil som ger bättre livskvalitet, samt strävan efter en kulturell förändring som stärker deras intressen och självbild.

No description available.

This study aims to investigate what accessibility looks like in the city of Stockholm from wheelchair users and from a human rights perspective. The study also aims to shed light on how the Traffic Office in Stockholm works with accessibility. I have chosen to do a qualitive study where the empirical data was obtained from three different source materials. Partly via individual semi-structured interviews with the Traffic Office and with three wheelchair users who live in the city of Stockholm. Partly via two participant observations with a wheelchair user. Finally, from the swedish handbook Stockholm - en stad för alla (2008), written by the Traffic Office, which is based on laws and guidelines of how to make an environment useful for people with disabilities. The study shows that there are environmental barriers for people with disabilities in Stockholm. These can be lack of architectural structures (e.g. ramps, elevators), obstacles in the environment as well as inaccessible buildings. The study also shows that the functioning body as a norm is constantly present and much in our society is adapted accordingly. Based on Crip-theory, the study focuses on wheelchair users perspectives and their experiences of when their disability in relation to the environment becomes a functional limitation.

I studien undersöks hur hållbarhetsdiskursen konstrueras i Malmö stads översiktsplaner 1980 - 2014 med särskilt fokus på social hållbarhet. Hållbarhet är ett öppet och flytande begrepp men det används som om det hade en bestämd betydelse. På denna paradox fokuserar studien inledningsvis och därefter undersöks och jämförs den övergripande målsättningen i översiktsplanerna i en diskursiv analys med sikte på att komma fram till vad som förändrats över tid. Resultatet av analysen visar på förändring och dynamik i hur hållbarhetsdiskursen har formats och fått betydelse över tid.

The purpose of this study is to create a deeper understanding of the electoral participation of young people in Malmö city in the age of 18-29. The focus will be to examine their competence, sense of power and network in relation to political participation. The study's two questionnaires are: Why is the younger generation's turnout in Malmö city increasingly lower than other corresponding groups? What factors are behind the low turnout within the younger group in relation to "Political Efficacy"?The method is based on a qualitative content analysis and a hypothetical-deductive approach. This is to create a deeper meaning and to test different theses from the empirical material. The study's theory has been based on previously mentioned Political Efficacy. One of the more prominent and coherent results from the essay show that the informant's political self-esteem is low. The knowledge surrounding electoral participation requires great efforts for the young people to understand just how important it is that every vote in electoral participation counts.

I denna uppsats undersöks hur två kommuners arbete går till i strävan efter ett mer ekologiskt hållbart samhälle. Ekologisk hållbarhet myntades 1987 i samband med att Brundtlandrapporten publicerades. Sedan dess har en definitionsproblematik funnits, och finns än idag, då ingen bestämt kunnat säga när något är ekologiskt hållbart eller hur det uppnås. Men hur jobbar kommunerna för ekologisk hållbarhet när ingen vet när eller hur det kan uppnås? Den syn på begreppet ekologisk hållbarhet som kommer användas i uppsatsen reds ut i teorigenomgången. Uppsatsen tar utgångspunkt i två fallstudier, där dokumentanalyser och intervjuergenomförts. De kommuner som har granskats är storstadskommunen Malmö Stad och den täta kommunen Eskilstuna kommun. Syftet med uppsatsen är att dels undersöka hur två olika kommuner arbetar för att bli en mer ekologiskt hållbar kommun samt studera om det skiljer sig mellan en storstadskommun och en tät kommun, och dels om deras övergripande åtgärd leder till ett mer ekologiskt hållbart samhälle enligt forskning. Resultatet av fallstudien visade att både Malmö och Eskilstuna arbetade på ett likartat sätt med samma övergripande åtgärder i form av förtätning, minskad bilanvändning, gynnandet av den biologiska mångfalden samt olika metoder som resulterar i att färre resurser används. Den största skillnad som fanns mellan de båda kommunerna var att Malmö kommit något längre i sitt arbete för hur ekosystemtjänster ska integreras i planeringen för att skapa ekologisk hållbarhet. Malmö håller även en större diskussion kring hur grönska ska få plats i staden genom att exempelvis anlägga gröna tak, fasader och mobil grönska samt skapa urbana biotoper. Vid analys av de åtgärder som kommunerna använde sig av, fick vi fram att förtätning var den mest övergripande åtgärd som både Malmö och Eskilstuna anammat. Forskning visade att det är en åtgärd som bidrar till att färre resurser behöver användas och kan därmed förbättra den ekologiska hållbarheten. Forskning menar dock att den täta staden inte per automatik bidrar till ett ekologiskt samhälle, utan det handlar om att bygga staden tätt på rätt sätt.

Moment 22 är skriven av Lilian Gillegård och Alexandra Adler. Uppsatsens syfte är att utveckla och fördjupa förståelsen för hur samverkan mellan ideella organisationer och offentlig verksamhet kan se ut kring hemlöshet. Vidare består syftet av att undersöka dessa verksamheters olika metoder och arbetssätt i deras arbete med hemlöshet. Utifrån ett governance-perspektiv och en organisationsteori formades ett antal analytiska frågor för att undersöka detta. Studien bygger på tio intervjutillfällen med individer som arbetar inom frivilliga organisationer i Stockholm och stadsdelsförvaltningar inom Stockholms stad. Resultatet visar att stadsdelsförvaltningar och frivilliga organisationer har fokus på förebyggande arbete och konsekvenser av hemlöshet. Vidare visar resultatet att samarbeten mellan dessa kan se olika ut och det råder även vissa brister. När det gäller nära samarbeten mellan stadsdelsförvaltningarna och frivilliga organisationer är det ibland svårt att urskilja vem som faktiskt är ansvarig och vem som styr verksamheten. När det handlar om samarbete  med övriga myndigheter som exempelvis vårdenheter kan det förekomma oenighet om vem som har ansvaret för klienten i fråga. Våra respondenter påstår att det uppstår ett så kallat ”moment 22” läge och klienten kan då inte få den rätta hjälpen. / The aim of this essay is to develop and deepen the understanding on how voluntary organizations and public sector cooperate when working with homelessness. Furthermore, to investigate these organizations different methods and approaches used in their work with homelessness. A number of analytical questions were formed based on a governance perspective and an organizational theory. The study is based on ten interviews carried out on individuals that work in voluntary organizations in Stockholm and district administrations in Stockholms stad.  The results show that the district administrations and voluntary organizations focus on the preventions and the consequences of homelessness. Furthermore, the result shows that the cooperation has several appearances which have some flaws. As for the close co-operation between the district administrations and the voluntary organizations, it is sometime difficult to ascertain who is responsible and who controls the organization. When it comes to collaboration with other agencies such as health care units, there may be disagreements regarding who takes the responsibility of the client. Our respondents describe this act as a ”catch 22” situation where the client does not get the right help.