Den här uppsatsen handlar om vilken betydelse platsmarknadsföring har för den kommunala fysiska planeringen. Syftet med undersökningen är att redogöra för avsikten, processen och mottagandet av platsmarknadsföring. Studien genomförs genom att undersöka hur Stockholms stad och Solna stad har använt sig av platsmarknadsföring för Hagastaden utifrån olika analysteman. Hagastaden är ett relativt nytt område som ligger mittemellan Stockholm och Solna och vars syfte är att knyta ihop de två kommunerna i ett nytt kluster för life science, vilket innebär att stadsdelen ska bli en vetenskapsstad. Området valdes ut som analysfall eftersom arbetet med platsmarknadsföring har varit en central del i arbetet med förnyelsen av området. De teman som ligger till grund för analysarbetet valdes ut i syfte av att bryta ner den process som ligger bakom marknadsföringen av Hagastaden, vilka mottagare marknadsföringen har nått, eller önskade nå, samt hur platsens identitet påverkats och förändrats av den nya marknadsföringsstrategin. Uppsatsens problemformulering bygger på den ökande användningen av platsmarknadsföring och hur detta påverkar planeringen och dess mottagare. Det finns ofta ett bakomliggande syfte med platsmarknadsföring, vilket är att öka platsens attraktivitet och konkurrenskraftighet. Under de senaste åren har allt fler städer, kommuner och regioner börjat att använda sig utav platsmarknadsföring för att locka till sig investerare, besökare och nya invånare i hopp om att sätta just deras stad/plats på kartan. Varför det är på detta sättet finns det flera teorier bakom, men i den här studien fokuserar vi på globalisering, planeringsprocessen och politik, samt platsmarknadsföringens initiativtagare och mottagare. För att besvara syftet med studien och våra forskningsfrågor undersöker den här studien hur arbetet med platsmarknadsföring av Hagastaden sett ut genom att analysera processen, mottagarna av platsmarknadsföring samt platsens förändrade identitet. Resultatet av den här studien visar att Solna stad och Stockholms stad har använt sig av platsmarknadsföring i flera plandokument som berör projektet Hagastaden. Den gemensamt framtagna visionen om att skapa en modern och innovativ stadsdel har varit vägledande för arbetet, och samarbetet kan sammanfattas som väl fungerande. Det har dock funnits en obalans i beslut och genomförande, sett till de enskilda kommunerna. Projektet har även bestått av en marknadsföring som inte riktat sig lika mot alla målgrupper, vilket också är en komplicerad fråga eftersom många projekt automatiskt kan vara uteslutande beroende på vad som byggs. Det har även skett en drastisk förändring av områdets identitet i och med det koncept som marknadsförts. Det blir intressant att diskutera huruvida platsmarknadsföringen genomförts i en rättvis process, bemött olika målgrupper och kunnat påverka platsen i den utsträckningen som gjorts.

Alla typer av organisationer använder sig av budget. Budget är en plan som hjälper till att förutsäga framtiden. I kommuner används budgeten som ett verktyg för att visa kommunens omfattning och inriktning av den verksamhet som de bedriver. Kommuner kan använda sig av olika typer av budgetar som till exempel rambudgetering och behovsbudgetering. Kommuner har olika förutsättningar för att bedriva sin verksamhet utifrån antalet invånare, befolkningsstruktur och geografiskt läge. Resursfördelningen är en viktig del av budgeten i kommuner.Borås stad genomförde en omorganisering som trädde i kraft den första januari 2011. De gick ifrån att vara tio kommundelsnämnder till tre stadsdelsnämnder. För att fördela resurserna till kommundelsnämnderna har de använt sig av en resursfördelningsmodell. Vi ville examinera om arbetet med budgeten eller resursfördelningsmodellen påverkats av omorganiseringen. Vår frågeställning har varit ”På vilket sätt har omorganiseringen i Borås stad påverkat budgetarbetet och resursfördelningsmodellen?” och ”Hur påverkar resursfördelningen, budget och omorganiseringen varandra i Borås stad?”. Syftet med studien har varit att examinera omorganiseringens påverkan på resursfördelningsmodellen och budgetarbetet i Borås stad. För att besvara vår frågeställning har vi valt fallstudie som design med en kvalitativ ansats. Genom den empiriska undersökningen har vi byggt upp analysen och dragit slutsatser.Analysens koppling mellan den teoretiska referensramen och den empiriska undersökningen ledde oss till följande slutsatser:1. Omorganiseringens påverkan på budgetarbetet och resursfördelningsmodellen är begränsad.2. Vi anser att resursfördelningsmodellen fungerar i den nya organisationen eftersom varken den sociala strukturen eller befolkningsstrukturen har förändrats.3. Budgeten och resursfördelningsmodellen har inte påverkat omorganiseringen. Dock har de blivit påverkade utav omorganiseringen.4. Omorganiseringen genomfördes för att de ville centralisera och därigenom skapa rättvisa och likställighet för kommunens invånare. / Program: Civilekonomprogrammet

Rådande forskningsläge redogör för grönytors bortfall till förmån för förtätning. Detta sker även i Örebro tätort, där statistik visar att allmänna grönytor i Örebro tätort har minskat (SCB 2015a), trots att Örebro kommun har tydliga styrdokument och riktlinjer som förespråkar det motsatta. Denna motsägelse gör det intressant att i denna kontext skapa en förståelse för planeringsprocessen utifrån förtätning och grönstruktur samt undersöka implementeringen av kommunala styrdokuments gröna såväl som förtätningsvärden. Sammantaget syftar studien till att undersöka hur Örebro kommun förhåller sig till förtätningsidealets påverkan på grönstrukturen. För att skapa en förståelse för planeringsprocessen, implementeringen samt Örebro kommuns förhållningssätt till förtätning och grönstruktur har en kvalitativ fallstudie valts som studiens forskningsstrategi med Örebro tätort som fall. Studiens empiriska material består av kommunala styrdokument: Strategi för arkitektur och byggande samt Grönstrategin, kombinerat med kvalitativa intervjuer med tjänstepersoner från Stadsbyggnadskontoret i Örebro kommun. En kvalitativ innehållsanalys genomfördes som metod för att analysera studiens empiriska material. För att på ett systematiskt sätt hantera den kvalitativa data utarbetades en teoretisk analysram som sedan kom att ligga till grund för studiens resultat- och analyskapitel. Med hjälp av den teoretiska analysramen synliggjordes en medvetenhet samt en generellt positiv syn på förtätningsidealets påverkan på grönstrukturen, där möjligheten att kombinera en tät och grön stad i Örebro tätort ansågs vara god. Örebro kommuns syn på gröna värden har visats vara i en övergångsfas, från ett fokus på grönområden utifrån dess instrumentella värde till att snarare fokusera på dess egenvärde. Vidare kan en komplexitet i planeringsprocessen samt en paradox i kommunens förhållningssätt till relationen mellan förtätning och grönstruktur till viss del konstateras.

Att en plats har förmågan att attrahera är viktigt av många anledningar, men vad anses vara attraktivt på en plats? Hur definieras “attraktivitet” och vad innebär uttrycket “attraktiv stad”? Dessa är huvudfrågeställningarna som besvaras i denna studie. Med frågeställningarna i åtanke har datainsamling genomförts för att besvara frågorna och detta genom en litteraturstudie. Då denna grund har lagts har en analys genomförts genom undersökning av Södertälje kommun som är en kommun där arbete med attraktivitet utförs, bland annat genom en intervju. Undersökningens syfte var att utreda vilka faktorer som gör just Södertälje till en attraktiv kommun och det huvudresultat, som också kan ses som en av slutsatserna, är att kommunen har jobbat utifrån dess egna förutsättningar genom att främst utveckla skolan och på så sätt bidra till kommunens attraktionsförmåga. / A place’s ability to attract is important for many reasons, but what is considered to be attractive in a location? How is “attractivity” defined and what does the expression “attractive city” mean? These are the main questions at issue that are answered in this study. The main aim is to shine light on the factors that make a specific place attractive. With the questions in mind, a literature study was made. When the ground was laid, an analysis was made by surveying the municipality of Södertälje, which is a township where work with attractivity is executed. The purpose of the investigation was to investigate the factors that make Södertälje an attractive municipality and the main result, which can also be seen as one of the conclusions, is that the municipality has been working based on its own conditions by developing the schools and by that contribute to the place ́s ability to attract.

I denna rapport undersöks olika system för hanteringen av forskning och utvecklingsprojekt som Stockholms stad kan använda som en gemensam plattform med syfte att sprida information och kunskap gällande projekt. Målet med rapporten var att hitta en anpassad kravspecifikation som summerade de tre kontorens gemensamma arbetsprocesser. Kravspecifikationen var ett hjälpmedel för att finna och utvärdera olika system som främjar hanteringen av Stockholms stads forskning och utvecklingsprojekt. En kravspecifikation har tagits fram i syfte att informera Stockholms stad om hur ett generellt arbetssätt ser ut bland de olika forskning och utvecklingskontoren. Genom informationsspridning internt pa kontoren kan effektiviteten öka då målkonikter kan undvikas och ett samarbete kan leda till ett bättre resultat. Att lagra informationen kopplade till ett projekt i en relationsdatabas visade sig passa kontoren bäst och skulle kunna möjliggöra vidare anpassning. Ytterligare en aspekt med systemen som utvärderades i rapporten var att de skulle kunna förbättra Stockholms stads kunskapsöverföring. Det kan medföra att innovativa och hållbara ideer sprids i större utsträckning än med kontorens nuvarande hantering av forskning- och utvecklingsprojekt. Resultatet av rapporten var två rekommendationer som togs fram utifrån utvärderingen av de utvalda systemen. Den kortsiktiga lösningen var att använda Excel med delad arbetsbok och den långsiktiga lösningen var att använda SharePoint Server som en gemensam kommunikationsplattform. / The purpose of this report is to find and evaluate different systems that can be used as a central platform for publishing information and knowledge about Stockholms stad's various projects spanning several agencies. The goal of this report was to present a requirement specification which summarize the three chosen agencies common work pattern. The requirement specification was used to find and evaluate the different systems that improves Stockholm's stads management of research and development projects. A requirement specification has been defined to help Stockholms stad to acknowledge a common work pattern for the three agencies presentation of project information. By increasing the dissemination of information internally, the efficiency will increase when goal conflicts are avoided and a formal cooperation can lead to better work results. A relational database was proven to be the best option for the agencies and could allow further development and adjustments to the agencies. One advantage with the systems evaluated in this report is that they could help Stockholms stad's transferal of knowledge. This could result in a wider spread of innovative and sustainable ideas than Stockholms stad's current system for managing research and development projects. The final recommendation from the evaluation of the selected systems gave Stockholms stad two possible solutions. The short-term solution was to use Excel with a shared workbook and the long-term solution was to use SharePoint Server as a common platform for communication.

The consumption of textiles is increasing more and more, meanwhile there are vigorous efforts both from the textile industry and controlling companies to promote sustainable consumption. A significant amount of textiles discarded in household waste, which is an untapped resource that should be taken advantage of. Two methods to use textile waste is to reuse and recycling it. The reuses of textile materials are today well developed in Sweden, however, there are currently no existing system for recycling textiles. The purpose of this study is to investigate Borås Stad’s textile waste and the textile recycling. The reason I chose Borås is because the city has an old history in the Swedish textile industry and today strives to be in top of the textile innovations. The methods being used in this study are a literature studies and a interview. Borås Stad actively works to encourage the citizens to reuse and recycle their textile waste. The opportunity to recycle textiles is today only in the special collecting boxes. Borås Stad has nowadays, because of size- and economical aspects, not an own developed recycle system for textile waste.

Utifrån det svårdefinierade begreppet smart stad syftar studien till att förstå vilken riktning, inom begreppet, Stockholm tar i jakten på att bli världens smartaste stad. På så sätt besvaras i studien frågan hur Stockholm blir smart istället för att besvara hur smart Stockholm blir. Med inriktning på implementeringen av nya digitala verktyg inom stadsplanering intervjuas tre aktörer med olika ingångsvinkel till ämnet. Genom denna kartläggning förväntas centrala faktorer och ytterligare viktiga aktörer framträda. Analysen av dessa ämnar leda fram till huruvida riktningen för Stockholm kan anses centreras kring stadens inånare eller kring tekniken, två tydliga läger i debatten kring den smarta staden. Resultatet pekar mot att Stockholm tar en invånarcentrerad riktning i kommunens strävan efter att uppå sitt mål att bli världens smartaste stad. Detta resultat behöver dock nyanseras där argument som stödjer den andra riktningen också är närvarande i studien. I vidare studier bör samtliga identifierade aktörer intervjuas, i ett försök att nyansera bilden av det splittrade begreppet smart stad. / Using the ambiguous definition of the concept smart city, this thesis aims to synthesize the direction Stockholm follows in Stockholm Municipality’s goal of becoming the smartest city in the world. Three actors with different backgrounds within the digitalization of urban planning are interviewed in the search of understanding how a city becomes smart rather than considering how smart a city is. This is achieved by finding material factors as well as key actors in the development of the smart city. Based on an analysis of the identified factors and actors, together with differentiating views of the concept smart city, the thesis proposes insight of whether Stockholm is considered as either citizen or technologically oriented. Understanding the local and social context of the smart city, we find that Stockholm displays a citizen-oriented perspective. However, arguments supporting the contrary view of the smart city concept are also present in the study, thus showcasing the complexity of the question in mind. Further studies should consider interviewing every identified actor in an attempt to piece out and elaborate the image of the ambiguously defined smart city.

Syftet med denna uppsats är att bidra till ökad kunskap och resonera kring biltrafikens potentiella negativa konsekvenser för stadsplaneringen inom flera svenska städer och med Helsingborg som exempel. I denna fallstudie presenteras bilens historia och uppkomst i Sverige och hur planeringen av de svenska städerna och samhället har präglats av biltrafiken. Hållbarhet kopplas starkt till trafik och städers utveckling och därför belyses även begreppet i uppsatsen. Metoderna för arbetet har baserats på vetenskapliga böcker och artiklar samt intervjuer med tjänstepersoner från kommunen som är insatta i ämnet. Resultatet från detta arbete har varit bland annat svar på frågeställningar där jag i undersökningen har åstadkommit svar för hur situationen i Helsingborg förefaller.Helsingborg är en svensk stad belägen i söder av nationen i region Skåne vid Öresund mittemot Danmark. Staden har en viktigt geografisk placering då den påverkar utvecklingsmöjligheterna för omkringliggande område, kommuner och regioner. Staden bemöter problem med luftföroreningar som överstiger gränsen för normal förorening och dessutom svårigheter med biltrafiken som drabbar invånarna med bullernivåer, olyckor, otrygghet, trängsel som är motbjudande och konkurrerar samt ständigt hotar andra färdmedels förutsättningar. Ett verktyg som Helsingborgs kommun har i förfogande för att minska biltrafikens resor är bland annat parkering, tillgänglighet av andra färdmedel och nya förtätade hållbara stadsförnyelseprojekt som exempelvis H+. / The purpose of this study is to further develop knowledge of this topic and discuss the potential negative effects of car traffic on urban planning in multitude of Swedish cities, with Helsingborg as an example. In the study, the car's historical importance and origin in Sweden is presented and how the planning of the Swedish cities and society has been characterized by car traffic. Sustainability is vigorously associated with the development of traffic and cities and therefore the term is also highlighted in the essay. The methods for this work have been based on scientific books and articles as well as interviews conducted with officials from the municipality who are acquainted with the matter at hand. The results of this work have been primarily answers to question formulations inquired in the outset of the attained examination. The answers were cited after analysis in relation to the situation in Helsingborg.Helsingborg is a Swedish city located in the south of the nation in the region of Skåne by the Öresund, opposite of Denmark. The city has an important geographical location as it affects the development opportunities of the surrounding area, municipalities and regions. The city faces complications regarding air pollution with numbers exceeding the limit of normal pollution. Other issues generated as repercussions of car traffic that affects residents substantially are excessively high noise levels, accidents, insecurity, congestion which is repulsive and consistently competing as well as constantly threatening the conditions of other means of conveyance. One tool that the Municipality of Helsingborg has at their disposal in order to reduce car travel is predominantly parking, availability accessibility of other means of transport and also new densified sustainable urban renewal projects such as H+.

Det pågår en demografisk förändring i Malmö stad. Inom 10 år beräknas antalet äldre i kommunen att öka med cirka 10 000 personer. Med anledning av detta syftar denna jämförande fallstudie att undersöka hur kommunen förhåller sig till den äldre befolkningsgruppen i den fysiska planeringen genom antagandet av ett äldreperspektiv. Uppsatsen ska undersöka och redogöra för vilka behov äldre personer har i stadens fysiska utformning, hur kommunens äldreperspektiv ser ut i dagens fysiska planering samt hur kommunen kan bli mer äldrevänlig. Här används teorier kring åldrandet, WHO:s äldrevänliga stad och hälsofrämjande planering för att analysera strategiska planeringsdokument och kommunens förhållningssätt till äldres behov i stadens fysiska utformning. Studien är byggd på empiriskt material insamlat genom en jämförande fallstudie mellan Sveriges tre största kommuner till befolkningsantal; Stockholm stad, Göteborg stad och Malmö stad. De behov som äldre har i staden präglas av tillgänglighet, säkra övergångsställen, trygghet, promenadstråk, grönområden, tillgängliga bostäder, sittplatser, tillgång till service och sociala mötesplatser. Man vill som äldre också ha ett större inflytande över den fysiska miljön. Äldreperspektivet bör härstamma direkt från äldre genom dialog, intervjuer, enkätstudier och statistik. Det innebär att äldreperspektivet kan ta sig i uttryck olika beroende på plats och är lokalt förankrat. Därav går det att se att Malmö stad har ett äldreperspektiv i fysisk planering vad gäller boende, då man i samband med boendeaspekterna vänt sig direkt till äldre i staden. Detta har man däremot inte gjort vad gäller utomhusmiljöer och byggnader, transport eller sociala mötesplatser vilket gör att Malmö stads äldreperspektiv har brister. Malmö stad kan bli mer äldrevänlig genom att bli medlemmar i WHO:s äldrevänliga stad, något som Malmö stad åtog sig att göra 2019. Processen har dock förhalats på grund av en politisk oenighet. Ett medlemskap i WHO:s äldrevänliga stad innebär att Malmö stad behöver föra aktiva dialoger med äldre vad gäller den fysiska miljön. Det innebär också att äldrefrågor lyfts på förvaltningsövergripande nivå som kräver en tvärsektoriell samverkan för att belysa äldrefrågor även i rumsliga miljöer. Ett medlemskap i WHO:s äldrevänliga stad innebär att Malmö stads äldreperspektiv stärks och anpassas efter stadens egna förutsättningar. Nyckelord: Äldreperspektiv, seniorperspektiv, äldrevänlig stad, fysisk planering, Malmöstad, tillgänglighet / There is an ongoing demographic change in the municipality of Malmö. Within 10 years, the number of elderly people in the municipality is estimated to increase by around 10 000 people. Due to this, this comparative case study aims to investigate how the municipality relates to the elderly population in spatial planning through the adoption of an elderly perspective. The essay will examine and explain the needs of elderly people in spatial planning, how the municipality´s elderly perspective looks in spatial planning and how the municipality can become more age-friendly. Theories of ageing, WHO:s framework for creating age-friendly cities and health-promoting planning are used to analyse strategic planning documents and the municipality’s approach to the needs of the elderly in the elderly in the spatial planning. The study is based on empirical material collected through a comparative case study between Sweden ́s three largest municipalities in terms of population; Stockholm, Gothenburg and Malmö. The needs of elderly people in spatial planning are characterised by accessibility, safe road crossings, security, accessible walkingpaths, green areas, accessible housing, places to sit, access to services and places for social connection, as well as a wish for greater influence over the physical environment. The elderly perspective should originate directly from the elderly through dialogue, interviews, survey studies and statistics. Wherefore the elderly perspective can express itself differently depending on location, and is locally anchored. Malmö has an elderly perspective in spatial planning with regard to housing, as Malmö has turned directly to the elderly in the city with the housing aspects. However, this has not been done with regard to outdoor environmentsand buildings, transport or social meeting places, which results in a deficient elderlyperspective. Malmö can become more age-friendly by becoming a member of WHO:s network for Age-friendly Cities, something that the municipality committed to do in 2019. However, the process has been delayed due to a political disagreement. Membership in the network means that the municipality needs to conduct active dialogues with the elderly regarding the physical environment. It also means that elderly issues are raised at an administration-wide level, which requires a cross-sector collaboration to shed light on elderly issues in the spatial environment as well. The membership means that the elderly perspective is strengthened and adapted to Malmö municipalities own conditions. Keywords: Elderly perspective, senior perspective, age-friendly cities and communities,physical planning, Malmö city, accessibility

There is a substantial amount of studies made about green areas, but not enough studies on the value of water areas. Water areas has untapped potential in urban and regional planning. This study examines how value, through cooperation between municipalities and the maritime tourism industry, can be achieved from a socio-ecological perspective of the living environment. This is achieved through an investigation of the maritime tourism industry in Vaxholms stad. A mapping survey, questionnaire and interviews is used to research the subject.   For many of the municipalities in Stockholm archipelago tourism is a major source for business. The same is true for Vaxholms stad. Vaxholms stad is unique in its undertaking of a Blåplan, which goes into detail on how water areas should be developed and protected. This study acts as a smaller continuation of the plan, with a focus on maritime practices connected to tourism. The study's purpose is to propose actions that further the living environment through cooperation between the municipality maritime tourism practices.   The results of the study are first and foremost that valuable cultural and natural habitats should be used and protected to achieve desirable attractiveness. This achieves both a sustainable natural habitat and a thriving maritime tourism industry. Another conclusion is that Vaxholms stad should produce an action plan for the municipality’s businesses. This is concluded through the results of the questionnaire. The municipality should also motivate the practices to make sustainable choices. / Det finns många studier som fokuserar på samhällets gröna områden och inte tillräckligt många som inriktar sig på de nyttigheter som kan erhållas från vattenområden. Vattenområden har outnyttjad potential inom arbetet med regional och urban planering. Denna studie undersöker hur värde, genom samarbete mellan kommunen och den marina besöksnäringen, kan uppkomma utifrån ett socio-ekologiskt perspektiv av livsmiljön. Detta utförs genom en fördjupning av den marina besöksnäringen i Vaxholms stad. En enkät och intervjuer används för att undersöka ämnet.   För många av kommunerna i Stockholms skärgård är besöksnäringen en viktig del av näringslivet. Desamma stämmer även för Vaxholms stad. Vaxholms stad är unik i deras arbete med en Blåplan som förklarar hur vattenområden inom kommunen bör bevaras och utvecklas. Denna studie agerar som en mindre fördjupning av Blåplanen, med ett fokus på marina verksamheter som är en del av besöksnäringen. Syftet med studien är att producera förslag som främjar livsmiljön genom samverkan mellan kommunen och den marina besöksnäringen.   Studien resulterar framförallt att värdefulla kultur- och naturmiljöer bör utnyttjas och skyddas för att erhålla önskad attraktivitet. Detta skapar både en mer hållbar naturmiljö och fördelar för tillväxten av den marina besöksnäringen. En annan slutsats är att Vaxholm stad bör ta fram en handlingsplan för kommunens näringsliv. Detta på grund av resultatet från enkätundersökningen. Kommunen bör också motivera verksamheter till att göra val som påverkar livsmiljön positivt.