Att vara kreativ är idag en realitet företagen möter och som de måste konfrontera för att kunna hantera globala förändringar. I strävan efter att ta del av kreativitet bör företag placera sig där de kan få tillgång till kreativa medarbetare. Vår studie syftar till att undersöka hur kreativa medarbetare påverkas av den geografiska omgivningen och därmed vilken betydelse den har för företaget. De yttre faktorer som kan ha en inverkan på kreativiteten i företag finns i företagens lokala närmiljö och i staden. Studien har, genom semistrukturerade intervjuer, gjorts på tre Stockholmsbaserade företag inom modebranschen.   Av resultatet framgår det att de kreativa medarbetarna blir motiverade till att vara kreativa genom personliga möten och den inspiration som kan hämtas från den kreativa staden. Arbetsrelaterade aktiviteter i den lokala närmiljön behöver nödvändigtvis inte vara geografiskt nära, utan kan även äga rum i andra länder på grund av att produktionen är förlagd utomlands. Studien visar även tecken på att den kreativa medarbetaren deltar i aktiviteter som gränsar mellan att vara arbetsrelaterade och fritidsrelaterade och att den lokala närmiljön i de undersökta företagen inom modebranschen därför delvis är spridd till den kreativa staden.

Syfte och frågeställningar Syftet med studien var att undersöka hur elever i grundskolans senare år upplever friluftslivsundervisningen i ämnet idrott och hälsa och huruvida upplevelsen skiljer sig för elever i stad respektive på landsbygd. Följande frågeställningar har använts: Hur tolkar och förklarar eleverna begreppet friluftsliv? Vad upplever eleverna att de gör under friluftslivsundervisningen och vad får de lära sig? Vad gör eleverna på friluftsdagarna och vilka aktiviteter ingår? Finns det någon skillnad i upplevelsen av friluftsliv och friluftslivsundervisningen mellan elever från en landsbygdsskola och i en storstad? Hur ser de lokala styrdokumenten ut för ämnet idrott och hälsa på respektive skola? Metod Två intervjuer, så kallade fokusgruppsintervjuer, med tre elever från en landsbygdsskola respektive tre elever från en innerstadsskola har genomförts. Samtliga elever går i år nio på kommunala grundskolor. Även de båda skolornas arbetsplan för ämnet idrott och hälsa har granskats. Materialet från bandupptagningen under intervjuerna och skolornas arbetsplaner har sedan analyserats och tolkats. Resultat Studiens resultat visar att friluftslivet omnämns ytterst sparsamt i de lokala styrdokumenten. Landsortseleverna definierar friluftsliv i mycket större utsträckning enligt studiens definition än vad innerstadseleverna gör. Elevgrupperna upplever att friluftsliv förekommer sällan i den ordinarie undervisningen och är tveksamma till vad de lär sig. Friluftsdagarna är ungefär lika många till antal på de båda skolorna. Eleverna på innerstadsskolan uppfattar att deras friluftsdagar ägnas mer åt friluftsliv än eleverna på landsbygdsskolan. Slutsats Innehållet i friluftslivsundervisningen i de båda skolorna är av liknande karaktär men elevgrupperna upplever begreppet friluftsliv mycket olika. En slutsats i studien är att elevernas fritidssysselsättning och erfarenhet av friluftsliv bestämmer hur eleverna värderar och upplever friluftslivet och undervisningen. En tydlig definition av friluftslivet efterfrågas samt att lärarutbildningen väljer att fokusera på det enkla friluftslivet som lätt kan implementeras i skolorna.

De psykologiska konsekvenserna av staden som uppväxtmiljö är ett av miljöpsykologins studieområden; hur påverkar miljöns utformning barnets tänkande, identitet och självutveckling? Syftet med denna studie var att undersöka hur kulturell bakgrund påverkar relationen till fysisk miljö. En trestegsmetod användes: en öppen fråga om vad som är en bra stad för barn ställdes till samtliga femteklassare och ett antal barnprofessionella i en skola i en svensk sk miljonförort, varpå femton av barnen intervjuades, och därefter tio föräldrar. Analysen av svaren har resulterat i en modell över 12-åringens stad bestående av sex existentiella dimensioner. Resultatet av intervjuer med barn och föräldrar är tio miljöpsykologiska fallfördjupningar som beskriver det sammanhang som barnets kulturella bakgrund, föräldrars synsätt och den fysiska platsen bildar. Analysen av det sammantagna materialet beskrivs i en modell som belyser tre dimensioner i barnens platsanknytning på den aktuella platsen. Dessutom diskuteras miljonförorten som miljö.

Genom att undersöka hur sex olika grupper i kommunerna Katrineholm och Malmö pratar om och argumenterar kring källsortering syftar studien till att identifiera argument och uppfattningar kring källsortering i de två kommunerna. Tre fokusgrupper i ålderskategorierna 20-26, 30-45 och 46-65 utfördes i varje kommun. Dessa sex fokusgrupper jämfördes sinsemellan för att undersöka likheter och skillnader mellan de tre ålderskategorierna och kommunerna. Dessutom ställdes resultatet mot tidigare forskning för att utläsa om studien speglade återkommande argument i tidigare studier eller om nya argument framställs. Resultatet av studien visar på att närhet till återvinningsstationer, underhåll av återvinningsstationer, platsbrist i hemmet, kunskap om källsorteringsprocessen och hur individen ska sortera, tanken för miljön och positiv feedback benämndes som drivkrafter till att deltagarna i studien sorterade mera. Faktorer som lagkrav och taxeringsavgifter uttryckte deltagarna som obetydliga eller rentav hinder när det kommer till deras källsortering. Resultatet av studien visar på att inga direkta skillnader mellan kommunerna kunde utläsas, dock kunde skillnader i argument mellan ålderskategorierna utläsas. / By examine how six different groups in Katrineholm and Malmö talks and arguments about recycling this study aim to identify arguments and perceptions about recycling in the two municipalities. Three focus groups in the age categories 20-26, 30-45 and 46-65 were performed in each municipality. These six focus groups were compared among each other to identify similarities and differences between the age categories and municipalities. Furthermore, previous science and the results from this study were compared in aim to investigate whether this study reflects arguments and perceptions in previous studies or if new arguments were established. The result in this study show that proximity to recycling stations, maintenance of recycling stations, lack of space in the home, knowledge about recycling processes, knowledge about how to recycle, the environmental mentality and positive feedback are, for the participants in this study, working as motivation factors to recycle more. Factors as legislative demands and rate billing were seen as insignificant or in some cases obstacles when increase the participant’s recycling. The results of this study show no differences between the two municipalities, however, differences in arguments and perceptions between the age categories could be interpreted.

No description available.

Länder och städer lägger allt mer fokus på att arbeta med det egna varumärket och har därmed fått ett mer företagsliknande seende med medborgarna som konsumenter. Samtidigt använder de sig i allt större utsträckning av evenemang som ett marknadsföringsmedel. Evenemang av olika slag har på så viss blivit ett kraftfullt kommunikationsverktyg. Men ännu finns det inte tillräckligt med studier kring hur evenemang påverkar platsen eller platsens befolkning.  Studiens huvudsyfte är att bidra med ökad förståelse för hur en plats kan kommunicera sitt varumärke genom ett evenemang som Eurovision Song Contest. Genom att analysera skapandet av 2013 års Eurovision koncept "We Are One" och se vilken typ av påverkan det kan ha på värdstaden.  Studien baseras på kvalitativ forskning i form av halvstrukturerade intervjuer med personer som har insyn i årets svenska produktion av Eurovision Song Contest.  Vår studie har ett varumärkesperspektiv på Eurovision Song Contest och utgår från teori om platsmarknadsföring med kringliggande teorier om varumärke och storytelling.  Vårt resultat visar att Eurovision Song Contest är en mäktig kommunikationsplattform som värdlandet och värdstaden kan använda utifrån ett eget specifikt syfte. Syftet kopplas till det som platsen är i behov av att jobba med som t. ex ekonomi, näringslivet, mediabilden etc. Konceptet skapas med hjälp av storytelling metoden där varumärket framställs genom en berättelse, genom vilket det går att urskilja ett budskap värdlandet vill kommunicera. Vi kan konstatera att evenemang har en tendens att ge en kortsiktig effekt och för att arbeta mer långsiktigt krävs det att medborgaren får ta en större del i processen för att evenemanget ska skapa mervärde för platsen och dess medborgare. Slutligen kan vi se att oavsett värdland förblir Eurovision en säljande plattform, där kommande värdländer kommer att avgöra tävlingens utveckling och framtid.

Inaug.-diss.--Hamburg. / Lebenslauf. "Literaturangabe": p. 215-219.

I den internationella forskningen om styrelseformer finns en allmän uppfattning om att den politiska utvecklingen under 1900-talet indikerar en övergång från government till governance. Nya styrelse- och samarbetsformer har inneburit att den tidigare välfärdspolitiken har omformulerats till en entreprenörsmässig stadspolitik, vilket har skapat en innehållsmässig förskjutning i planeringens grundläggande syfte och mål. Mot bakgrund av globaliseringen satsar numera allt fler städer på att marknadsföra sig som attraktiva för att kunna konkurrera om det internationellt rörliga kapitalet. Problematiken i detta sammanhang är att särskilda handlingsinriktade strategier har blivit dominerande i det planpolitiska arbetet, vilket således får konsekvenser för stadens utformning och stadsbild. Den kommunikativa planeringen förespråkar samverkan och dialog mellan alla berörda parter i syfte att skapa konsensus och en samsyn i stadsbyggnadsfrågor. Men beroende på vilka idéer som inkluderas respektive exkluderas från diskursen påverkas därmed vår uppfattning och förståelse av stadens attraktivitet. I den internationella forskningen förefaller begreppet attraktivitet ha en hegemonisk betydelse. Trots detta, verkar det finnas motsättningar i svenska publikationer om vad som utgör stadens attraktivitet och då lika mycket vilken typ av stadspolitik som bör bedrivas i en nutida kontext. Studien syftar till att studera den attraktiva stadens konstruktion genom en diskursanalys. Därmed är avsikten att synliggöra vilka föreställningar som framträder i diskursen och som influerar det samtida planpolitiska arbetet på den kommunala nivån.

Den här uppsatsen uppmärksammar planerna för ombyggnaden av nya Slussen i Stockholm. Fokus i undersökningen ligger på mötesplatserna och dess deltagare enligt den vision som presenteras av Stockholms stad. Genom en kvalitativ metod granskas hur modern stadsplanering är tänkt att påverka människor som passerar och vistas vid Slussen. Analysen har ett retoriskt, semiotiskt och ideologiskt perspektiv och undersöker tre olika dokument: en publik broschyr, gällande detaljplan och gestaltningsprogram. Resultatet visar på en vision om en central plats i staden som befolkas av människor vars fritid och konsumtion är det mest väsentliga. Samtidigt är det få vardagliga verksamheter framkommer. Arkitektdiskursen är iögonfallande inte bara visuellt utan även i texterna.

No description available.