Diss. Stockholm : Tekniska högskolan, 2005.

Diss. Uppsala : Uppsala universitet, 2007.

Detta examensarbete analyserar hur cykel och buss delar ett gemensamt färdrum.. Liknande studier har genomförts i jämförelse mellan bil och buss , I detta examensarbete diskuteras en av dessa studier som utförts av Till Koglin. Att färdas på en cykel har sin charm, att känna den friska luften och se sig omkring. En av få färdmedel som har en positiv inverkan på hälsan. Tyvärr så utsätts cyklister för ständiga risker när de delar färdrum än när de är separerade. Riskerna är oftast andra trafikanterna i färdrummet, som bil och buss. Utifrån planering och visionsdokument kan man tyda viljan och engagemanget för att utveckla cykling i Malmö stad. Utvecklingen behöver främja cyklisterna och skapa en attraktiv bild av cykling i staden, genom att säkerställa en trygg och säker färd.

Uppsatsen syftar till att undersöka och diskutera vad det finns för aktuella ideal gällande mångfald inom stadsplanering. Undersökningsområdet avgränsas till Uppsala och det som har undersökts är vilka aspekter som anses viktiga för att uppnå mångfald i staden och hur det arbetas för att uppnå mångfald inom de aspekterna. Angreppssättet har varit kvalitativa där intervjuer har förts med aktuella aktörer som arbetar med stadsplaneringen i Uppsala. Utifrån den undersökning som bedrivits har fem olika aspekter som anses viktiga för att upprätthålla en mångfald i staden identifierats och valts ut då det är de som nämnts mest frekvent. Dessa aspekter är människor, planeringsprocess, funktionsblandning, historia och täthet. Tillvägagångssätt för hur en mångfald nås inom respektive område i Uppsala kan sammanfattas med inkluderande och beblandning. Inkluderandet innebär att stadens invånare får delta i planeringsprocessen och blir inkluderade i staden genom att det skapas möjligheter för olika typer av människor att ha en bostad. En beblandning handlar om att olika funktioner i staden och bebyggelse från olika tider samsas på samma plats för att ge ett varierat stadsrum.

No description available.

I det här kapitlet har jag uppmärksammat möten mellan tjänstemän och invånare, om hur kvinnor, utifrån sina situerade kunskaper, talar om hinder för integration och delaktighet i den lokala utvecklingen. De här situationerna varade en avgränsad period och blev mycket väsentliga för att skapa en mer verklighetsnära förvaltningspraktik. Genom att synliggöra kvinnors situerade kunskaper under mötena har tjänstemännen blivit medvetandegjorda om olika ojämställdhetskulturer som utgör hinder för kvinnors delaktighet i den lokala utvecklingen. Processen visar, enlig min mening, att lokala möten och lokala perspektiv kan ge insikter som kan leda till lösningar på stora strukturella problem som berör människor till vardags på lokal nivå. De här lokala mötena har exempelvis bidragit till Fittjas integration både lokalt och regionalt. Kvinnors delaktighet i mötena stärkte deras självförtroende och känslan av kvinnlig gemenskap lokalt. Den här gemenskapen började länka den lokala kvinnorörelsen till nationella/regionala rörelser. Mötena i allmänhet spelade en viktig roll för kvinnors egen organisering. Kvinnor kunde förbereda sitt deltagande och skapa lokala konstellationer för att kämpa vidare för bättre levnadsvillkor. Kvinnors situerade kunskaper kunde göra förvaltningarnas arbete mer känsliga för de specifika problem som kännetecknade livet på olika platser i Fittja. I mötena fick tjänstemän vetskap om hur kvinnor brukar göra för att driva frågor om lokal integration, samt kvinnors betydelse för platsens utveckling. Ett sådant mötesperspektiv kan ha varit betydelsefullt för att, med platser som utgångspunkt, medvetandegöra hur olika typer av maktasymmetrier längst kön, kultur och inkomster och boende gestaltas i konkreta situationer. Med hjälp av ett sådant plats- och mötesperspektiv blev det lättare för exempelvis tjänstemännen att förstå hur människor till vardags på olika sätt kan uppfatta samma verklighet i Fittja. Eftersom mötesdeltagarna hade olika platser att utgå ifrån erbjöd mötena möjlighet att bryta tendenserna att skapa polarisering mellan kvinnors- och tjänstemäns perspektiv. Mötena kan nämligen ha givit förutsättningar för en samsyn mellan det som tjänstemän och olika kvinnokonstellationer strävade efter på var sitt håll. I mötet kunde osynliga situerade kunskaper komma till tals, och nya krafter formas för att sträva efter olika förbättringar. Planering är ett ypperligt instrument i den lokala demokratiska utvecklingen. Att komma till full insikt om betydelsen av olika situerade kunskaper är ett viktigt steg på väg mot bättre förståelse om hur kvinnor, likväl som andra underrepresenterade grupper, tillämpar dessa kunskaper i vardagliga situationer. Studien av lokala möten i bostadskvarter, trappuppgångar, föräldramöten i skolan, föreningsmöten, etc.kan visa på verklighetsnära lösningar till integrationens utmaningar. Det skall understrykas att betydelsen av plats och lokala perspektiv borde utgöra viktiga utgångspunkter i planeringen för en hållbar samhällsutveckling.

No description available.

Personer med funktionsnedsättning skall ha samma möjligheter att nyttja vår miljö som personer utan sådan svaghet. Bostaden och dess omgivning är ur denna synvinkel kanske den viktigaste platsen för oss människor att kunna hantera och använda såsom den behövs, för det är trots allt där de flesta av oss spenderar mesta delen av vår tid. Att tillgodose en bostads invändiga tillgänglighet finns det ofta goda förutsättningar och tekniker för, medan tillgänglighet utanför bostaden inte alltid kan ses lika självklart.   Genom att studera innebörden av olika funktionsnedsättningar samt gängse styrande lagar och rekommendationer i anknytning till dessa, presenteras i denna rapport ett förslag på utvändigt tillgänglighetsanpassat boende för tomten Tollered 4:49 utanför Lerum. Den aktuella tomten har en omfattande marksituation som innebär branta sluttningar i flera väderstreck. Utredningen har främst fokuserat på problematiken kring vägar och vägsystem, angöringar, parkeringsplatser och entrélösningar.   Genom att också studera och tolka tre svenska bostadsområden som anses likvärdiga och relevanta i förhållande till rapportens mål, visar det sig att den största bristen i denna typ av områden är tillgången till tillgängliga entréer och gångvägar. Det framgår också att det ofta finns en stark vilja att i denna typ av projekt behålla naturen runt om bebyggelsen orörd. Detta innebär att tillgängligheten i vissa delar får göra avsteg och därmed försämras boendekvalitén för personer med eller utan någon funktionsnedsättning.   Hur ett bostadsområde i kuperad terräng som tillgodoser samtliga krav på tillgängliga utemiljöer utformas, varierar något beroende på tomtens unika utformning. Resultatet av vår tillgänglighetsstudie för Tollered 4:49 visar dock tydligt att vägarnas placering och dess tillgänglighet har en avgörande inverkan på hur området i övrigt går att göra tillgängligt. Det visar sig också att tomtens karaktär med sitt naturliga skogslandskap inte alls behöver påverkas av tillgänglighetens infriande. Tvärtom kan tillgängligheten istället medföra att bostadsområdet på ett bekvämt vis kan användas av fler människor som då kan ta del av de fina naturkvalitéerna. Studien visar också att det är möjligt att bygga tillgängliga bostadsområden med hög exploatering, men att det ofta beror på beställaren och vilka resurser och intentioner han eller hon har.   En tillgänglig miljö är enligt FN:s lagstiftning en människas rättighet och det borde därför vara en självklarhet att alla nyproducerade bostäder med tillhörande omgivning skall utformas så. Men det finns också gränser för vad samhället och den enskilde människan anser vara ekonomiskt försvarbart, något som skulle vara intressant att utreda i vidare studier kring frågan. / People with disabilities should have the same opportunities to use their environment as people without such disability. The residence and its surroundings is in this respect perhaps the most important place for us humans to be able to manage and use as needed, for it is where we spend most of our time. There are often good opportunities and techniques to accommodate the accessibility within the residential interior, while the outdoor availability is not always as obvious.   By studying implications of different disabilities and current governing laws and recommendations related to these, this report presents a proposal of the exterior accessibility on the site Tollered 4:49 in Lerum. The location of the current site involves steep slopes in several directions. This report has primarily focused on the problem of roads and their systems, parking areas and entrance solutions.   Additionally, by studying and interpreting three Swedish residential areas that are considered similar and relevant in relation to the studied project, it appears that the main absence in this type of area is the lack of accessibility of entrances and footpaths. It also appears that there often is a strong desire to, in this type of project, keep the surroundings nearby the buildings untouched. This means that the accessibility in these areas may to some extent deviate and consequently lower the quality of housing for people with disabilities and also for people without any disability for which accessibility creates a comfortable and convenient environment.   How a residential area in hilly terrain can be planned according to current governing laws and recommendations, depends on the terrain and the layout of the current site. The result of studying the site Tollered 4:49 clearly shows that the roads and the layout of these have an decisive role on how the site in general can be planned according to accessibility requirements. It also appears that the site can maintain its natural character without making any compromise regarding accessibility requirements. On the contrary, increased availability, results in a residential area which in a convenient way can be used by more people. It also appears possible to build accessible housing with a high rate of exploitation, but that it often depends on the client and the resources and intentions he or she has.   An accessible environment is by United Nations law part of our human rights and it should therefore be selfevident that all newly built housing and their related environment shall be designed according to this. However, there are limits to what society and individuals consider being financially viable, something that would be interesting to investigate in further studies on the issue.

Klimatförändringar med en framtida temperaturökning som följd kommer sannolikt leda till kraftigare nederbörd för Sveriges del, vilket i sin tur ökar riskerna för översvämningar. En sådan utveckling skulle bli särskilt problematisk för infrastruktur och bebyggelse i anslutning till vatten. Samtidigt som översvämningsriskerna förväntas öka i Sveriges uppfattas ändå boende med närhet till vatten som attraktivt och eftersträvansvärt vilket leder många kommuner till att vilja göra satsningar på nybyggnationer inom sådana områden. Karlstad är en av de svenska städer som bedöms komma att drabbas hårt av översvämningar till följd av klimatförändringarna men samtidigt också en av de städer där inriktningen på att bygga och utveckla områden vid vatten är tydlig. I Sverige har varje kommun, enligt plan- och bygglagen (2010:911), ansvaret för den fysiska planeringen och stadsutvecklingen. För att kunna leva upp till lagstadgade krav på hållbar utveckling är hänsyn till de hot och risker samhället står inför en central del. Hållbar utveckling kan förstås som ”en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov” och består av tre dimensioner: den ekologiska, den sociala och den ekonomiska dimensionen. Syftet med uppsatsen har varit att undersöka kommunala bedömningsgrunder för att uppnå hållbar utveckling i relation till översvämningsrisker och stadsutveckling i vattennära områden. Studien har utformats som en fallstudie med Karlstads kommun som exempel där lagstiftning och kommunala dokument med relevans för ämnet har granskats. Granskningen av materialet har skett genom en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet har visat att även om kommunen har hållbar utveckling som uttryckt ideal för stadsplaneringen och att hänsyn tas till översvämningsrisker, är det ekonomiska hänsynstaganden som hamnar i förgrunden. Balansen mellan de tre dimensionerna i hållbar utveckling tycks saknas men brist på tydligt redovisade avvägningsgrunder har försvårat bedömningen. En ökad tydlighet skulle således kunna leda till mer transparenta och legitima beslut om att exploatera vattennära områden.

Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2006.