Vilken funktion fyller industriverksamheter i våra städer? Relationen mellan industrin och staden i övrigt har historiskt sett hängt ihop med tidens trender och ideal. I den tidiga industrialismens industristäder var begreppen industri och stad nästintill synonyma, men från och med funktionalismens tankar om separering fram till idag har denna relation blivit allt mer ansträngd. Kontinuerligt har industrin gått från att vara en av stadens centrala funktioner, till att förpassas längre och längre ut. Först ut från staden, därefter ut från landet. Industrin har helt enkelt haft svårt att passa in i visioner om den goda staden. 2016 släppte staten en strategi under namnet Smart industri, som vittnar om ett trendbrott mot denna utveckling. Enligt strategin ska vi skapa så bra förutsättningar som möjligt för en nyindustrialisering, där högteknologiska, avancerade industrier uppmuntras till att återinträda i våra svenska städer. Det är detta möte denna studie syftar till att behandla. Relationen mellan stad och industri står alltså inför ett paradigmskifte - från att ha förpassats ut ur staden ska vi ge plats för dessa på nytt. Hur går detta ihop med den lokala stadsplaneringen och dess föreställningar om den goda staden? En flerfallstudie har därför genomförts i två städer där vi kan finna exempel på denna nyindustrialiseringstrend. Northvolts etableringar i Skellefteå och Västerås är två av de mest uppmärksammade fallen där denna högteknologiska tillverkningsindustri på senare tid har slagit rot. Studien syftar alltså till att analysera kommunala planerares tankar och föreställningar om detta möte mellan industri och lokal stadsplanering. Studien fann ett varierande resultat, där städernas olika historier och förutsättningar påverkade hur planerare formulerade sig kring dessa etableringar. I Skellefteå fann vi hur etableringen sågs som synonymt med en slags dramatisk ekonomisk tillväxt - etableringen av Northvolt har potentialen att rädda staden ur den ekonomiska stagnationen som staden har kämpat med sedan 90-talet. I Västerås identifierades istället en syn på denna etablering som en del i stadens platsmarknadsföringsstrategi, där etableringen är väl förenlig med hur man redan innan arbetade med att profilera sig som en slags internationell el- och energistad. Beroende på stadens förutsättningar, och de förväntningar man har på vad etableringen ska göra för staden, så formulerar sig planerarna annorlunda gällande de planeringsutmaningar staden står inför och vilken vision man har om stadens utveckling. Vad som är klart är dock detta: oavsett kontexten så kämpar planerarna för att skapa de bästa förutsättningarna för dessa industrietableringar i detta nyindustriella tidevarv. En annan sak som vi kan konstatera är att den tekniska infrastrukturen är helt avgörande vid dessa etableringar, och många av de utmaningar som aktualiseras vid denna process är kopplade till denna sfär. Detta innebär att kommuner med just stora tillgångar inom hårda värden som mark, elkraft, vatten och infrastruktur är de som har bäst förutsättningar för att locka till sig dessa verksamheter. Även kompetensförsörjningen är en annan viktig sådan faktor. Avslutningsvis fördjupar vi oss i en avslutande reflektion - vilka blir vinnarna i denna nyindustriella era?

Detta examensarbete beskriver vilket utrymme begreppet hälsa ges i stadsplaneringen. Vidare jämförs branschen stadsplanering och –byggandes tolkning av begreppet hälsa med Socialdepartementets, eftersom detta departement är företrädare för folkhälsofrågor i Sverige. Undersökningen gjordes med hjälp av fem kvalitativa intervjuer och syftet med den var att ta reda på om och hur hälsa främjas genom en god planering av staden, främst med fokus på ökad fysisk aktivitet bland invånarna. Resultatet visar att viljan är god bland de som arbetar med stadsplanering, men att oklara direktiv från regeringen försvårar arbetet för att öka den fysiska aktiviteten. / This report describes how the word health affects the spatial planning of the city. Further, the interpretation of health in the industry of spatial planning and -constructing is compared to the interpretation of the Social department, since this department is the leading institution of public health in Sweden. The research consists of five qualitative interviews and the purpose is to find out if and how health is promoted by good spatial planning of the city, mainly focusing on increasing physical activity among the citizens. The result shows that the will in the industry of spatial planning to promote health is good, but indistinct directives from the government complicate its work with increasing the physical activity.

This project is an alternative urban design scheme for the re-development of the Kathputli Colony in New Delhi, India. The Colony, approximately half the size of Gamla Stan, is located 30 minutes west of the City Centre and consist of a myriad of improvised dwellings. The residents of the colony are primarily artists, performers, craftsmen and puppeteers and have lived on the land since the 1970s. Now the land is set to be re-developed, directed jointly by the Delhi Municipality and a private developer, Rajeva, as part of the political initiative to turn Delhi into a “World-Class City”. The new scheme consists of two gated communities, a block of high-rises and a luxury skyscraper. The residents of the colony have been promised accommodation in the high-rise block, but have protested the proposal, and received a lot of media and scholarly attention. They argue that the new buildings with their small and isolated apartments do not cater to their needs. The existing landscape of dwellings which they themselves have constructed contain a number of different spatial qualities on which they depend to be able to continue they’re subsistence - Bazaar streets to sell their wares, courtyards to congregate with their families, squares on which to perform, roofs on which to sleep on during the hot summer months. I visited the colony twice on my two months journey around the country last semester. On the second visit, all of the dwellings had been demolished. The brief I have set for myself is to design a more exible and faceted alternative plan with new building stock that will able to cater both the needs of the ex-residents and the Indian middle class.

Den här uppsatsen redovisar en kvalitativ studie som har gjorts av nyliberal planering och hållbar stadsutveckling i Stockholms stad. Genom att studera plan- och visionsdokument utfärdade av staden är syftet med undersökningen att utreda hur nyliberal planering kan förenas med hållbar stadsutveckling. I undersökningen ingår också att utreda vad hållbar stadsutveckling faktiskt innebär utifrån olika perspektiv på hållbar utveckling, perspektiven som studeras är ekologisk modernisering, traditionell ekologi, miljörättviseperspektivet samt social hållbarhet. Resultatet av undersökningen visar att för att hållbar stadsutveckling ska vara ett resultat av nyliberal planering krävs att utvecklingen samtidigt bidrar till ekonomisk tillväxt alternativt stärker stadens konkurrenskraft.  Det innebär att nyliberal planering är lättare att förena med hållbar stadsutveckling såsom det förstås inom ekologisk modernisering men också att hållbar stadsutveckling såsom det förstås inom traditionell ekologi samt social hållbarhet åtminstone till viss del kan förenas med nyliberal planering. Utifrån ett miljörättviseperspektiv visar sig nyliberal planering vara svårare att förena med hållbar stadsutveckling. Resultatet visar också att nyliberal planering inte på ett fullvärdigt sätt kan bidra till en hållbar stadsutveckling. För att alla aspekter inom hållbar utveckling ska tillgodoses krävs något mer än nyliberal planering.

ABSTRACT The urban planning paradigm of today consists of one particularly prominent concept; Sustainable development. The concept takes a holistic approach on how we can act, build and arrange the world around us, to avoid ruin the conditions for future generations to do the same. This is a matter of long-term resource management and democracy. The question around the discourse of sustainable urban development is not if, but how. Urban densification is one approach, which has gained a strong foothold in the planning of Umeå municipality this past decade. This paper aims to explore and uncover the discourse around densification as a strategy for urban sustainable development, in Umeå. The content in and the relations of two key detailed comprehensive plans (fördjupad översiktsplan) to the consultation report (samrådsgedogörelse) and the written words in media on the subject densification, has been analyzed. The study was conducted through a critical discourse analysis of this material and linked to urban planning practices and theories. The findings in this study suggest that sustainable development in Umeå aims to enable demographic and economic growth, based on the underlying assumptions and rhetoric’s in the material. The concept of sustainable development is difficult to define, generally and in the case of Umeå. The identity and shaping of the discourse around densification is dependent on the persons and the interests involved. Keywords: Urban planning, Infill, Urban densification, Sustainable urban planning, Discourse, Umeå

<p>The aim of this study is to make clear the conception ”Sustainable Urban Development” through an investigation dealing with how the sustainable goals are attained in today’s Swedish urban planning. And also try to clarify where and why sustainable development is failing or lacking. Besides that I have investigated how actors take position towards urban sustainability. The essay is based on a literature study about sustainable urban development and it’s changes through the time and place. To make a distinct explanation of the goals and how they are used in Swedish planning, I have studied the garden city Silverdal situated in Sollentuna municipality ten kilometres north of Stockholm. Planners, architects and commissioners of building projects working with Silverdal, have been interviewed in purpose to get insight in Swedish urban planning. People living in Silverdal have been interviewed to get an idea of their feelings about the sustainability in the area.</p><p>The concept of sustainable urban development is relative new and during the latest years it has become an important part of the physical planning. First during the 1990’s sustainable planning received increased attention all over the world through the UN conferences and world meetings. The purposes of the meetings in UN were to fight against the world’s constant growing problems with environment, the distribution of resources and poverty. The cities have become the central starting point for these questions and for planning, because the problems are more urgent here. The enormous growth that the cities have experienced during the last decades has given rise to new opportunities, but also it has brought big problems. The sustainable perspective arose as a reaction against the powerful globalisation and the rational thoughts about modernism. The goal of sustainable planning was to improve the circumstances in the world by planning, designing and managing buildings, land and infrastructure. It comes from the point of view that we have to take care of our environment in order to make sure that following generations also can utilize these resources. To guarantee this, production and consumption have to be balanced. Planning is of vital importance in the realisation of the sustainable development. The sustainable goals have a different approach all over the world, because cities and places are mutually different. Development has to see the quality of the place and its necessary conditions. A holistic and a long-term thinking are to prefer in sustainable planning. A more structured planning tool can dissolve these problems. Sustainable urban development is in on its way forward, and more countries pay attention to the sustainable issues. How good results the sustainable urban planning can obtain depends on the actors’ engagement and ability to cooperate. The sustainable urban development is no longer a utopian dream: it’s a possible vision of the future.</p>

No description available.

Förtätning är idag en aktuell stadsplaneringsmetod när dagens städer behöver byggas med hänsyn till den snabba urbaniseringen som sker. De utmaningar många städer står inför med kraftigt ökat antal invånare kräver hållbara planeringslösningar där förtätning anses utgöra en del av denna hållbara inriktning. Den ekologiska hållbarheten har dock dominerat debatten om huruvida förtätning främjar hållbarhet. I denna studie har istället förtätning studerats utifrån social hållbarhet. Syftet är att undersöka hur den sociala hållbarheten påverkas av stadsplaneringsmetoden förtätning i Uppsala. Då staden har en snabb befolkningstillväxt är förtätning en central strategi i Uppsalas framtida utveckling vilket gör staden relevant för denna studie. I genomförandet av studien har kvalitativ metod använts, främst genom intervjuer men även genom att analysera dokument från Uppsala kommun samt fotografering av den fysiska miljön i områdena Sala backe och Kvarngärdet. Denna studie har påvisat att förtätningens inverkan på den sociala hållbarheten är komplex då det både finns möjligheter och utmaningar med denna metod. Uppsala kommun förtätar staden samtidigt som de arbetar för att skapa mervärden, bland annat genom att koppla samman stadens funktioner och skapa blandning.

Denna studie behandlar den politiska diskursen inom stadsplanering och utveckling. Studien är baserad på kvalitativa intervjuer med politiker från kommunstyrelsen, socialnämnden och stadsplaneringsnämnden i Norrköping. Syftet är att belysa hur föreställningar inom diskursen kan utgöra förutsättningar inom stadsplaneringen. I studien kommer, bland annat, begreppen förtätning, attraktionskraft och framkomlighet lyftas fram för att belysa hur dessa kan utgöra en idémässig grund inom planeringsarbetet och belysa vilka effekter föreställningarna kan ha för stadsplanergin som politisk praktik.

No description available.