I den industrialiserade delen av världen är luftföroreningar ett allvarligt miljö- och hälsoproblem. Det har resulterat i att man i EU och Sverige har tagit fram normer för att skydda människors hälsa. Normerna benämns miljökvalitetsnormer för utomhusluft och de fastställer nivåer för vilken luftföroreningsmängd som är tillåten. Nivåerna sätts utifrån vad som människor och naturen beräknas tåla. Det är främst urban miljö, d.v.s. i stadsmiljöer, som problem med höga halter av luftföroreningar uppstår och utsläpp från trafiken utgör en stor del av luftföroreningarna. Hur städerna är planerade påverkar den föroreningsmängd som människor utsätts för eftersom att täta gaturum och stadsmiljöer medverkar till att luftföroreningarna inte sprids. Därför är stadsplanering ett viktigt verktyg för kommunerna i arbetet med att förbättra luftkvaliteten. God stadsplanering kan bidra till mindre trafik samt till en utformning av stadsbebyggelsen som inte stänger inne luftföroreningar. Huvudsyftet med denna uppsats är att genom intervjuer studera vilken hänsyn två svenska kommuner tar till miljökvalitetsnormerna för utomhusluft i planeringsarbetet av externhandelsområden. Uppsatsens syfte uppfylls genom en kvalitativ intervjustudie av kommunala politiker och tjänstemän. Slutsatserna av studien är att arbete och förhållningssätt till miljökvalitetsnormerna skiljer sig åt mellan de studerade kommunerna. Kommunernas organisationsstruktur upplevs av intervjuade politiker och tjänstemän i studien påverka arbete och hänsyn till miljökvalitetsnormerna i planeringsarbetet. De intervjuade upplever en tydlig eller mycket tydlig målkonflikt mellan externhandeln och arbetet med att säkerställa en god luftkvalitet. Det finns en rädsla i kommunerna för att luftmätningar ska visa på höga föroreningsnivåer i och med att luftförbättrande åtgärder medför stora kostnader. Större ansvarstagande och ekonomiska resurser från nationell nivå efterfrågas av kommunerna.

No description available.

The aim of this study is to make clear the conception ”Sustainable Urban Development” through an investigation dealing with how the sustainable goals are attained in today’s Swedish urban planning. And also try to clarify where and why sustainable development is failing or lacking. Besides that I have investigated how actors take position towards urban sustainability. The essay is based on a literature study about sustainable urban development and it’s changes through the time and place. To make a distinct explanation of the goals and how they are used in Swedish planning, I have studied the garden city Silverdal situated in Sollentuna municipality ten kilometres north of Stockholm. Planners, architects and commissioners of building projects working with Silverdal, have been interviewed in purpose to get insight in Swedish urban planning. People living in Silverdal have been interviewed to get an idea of their feelings about the sustainability in the area. The concept of sustainable urban development is relative new and during the latest years it has become an important part of the physical planning. First during the 1990’s sustainable planning received increased attention all over the world through the UN conferences and world meetings. The purposes of the meetings in UN were to fight against the world’s constant growing problems with environment, the distribution of resources and poverty. The cities have become the central starting point for these questions and for planning, because the problems are more urgent here. The enormous growth that the cities have experienced during the last decades has given rise to new opportunities, but also it has brought big problems. The sustainable perspective arose as a reaction against the powerful globalisation and the rational thoughts about modernism. The goal of sustainable planning was to improve the circumstances in the world by planning, designing and managing buildings, land and infrastructure. It comes from the point of view that we have to take care of our environment in order to make sure that following generations also can utilize these resources. To guarantee this, production and consumption have to be balanced. Planning is of vital importance in the realisation of the sustainable development. The sustainable goals have a different approach all over the world, because cities and places are mutually different. Development has to see the quality of the place and its necessary conditions. A holistic and a long-term thinking are to prefer in sustainable planning. A more structured planning tool can dissolve these problems. Sustainable urban development is in on its way forward, and more countries pay attention to the sustainable issues. How good results the sustainable urban planning can obtain depends on the actors’ engagement and ability to cooperate. The sustainable urban development is no longer a utopian dream: it’s a possible vision of the future.

No description available.

Syftet med den här studien har varit att studera stadsbildande och hur stadsplanerna har utvecklats i Sverige från medeltid till modern tid och hur denna utveckling har uppenbarat sig i en svensk stad. Som fallstudieobjekt valdes Eksjö stad för att se hur stadens stadsplan har utvecklats under stadens 600-åriga historia och om den stämmer överens med den utveckling som finns i övriga riket.För att uppnå syftet genomfördes dels en litteraturundersökning om stadsplanernas framväxt samt om fallstudieobjektets utveckling. Dessutom genomfördes en kartundersökning över Eksjö innehållandes kartor från olika perioder för att få en överblick på hur stadens stadsplan har förändrats genom historien.Studien har även undersökt varför städer uppstår där de uppstår och vilka faktorer som ligger bakom detta. Framträdande är att en lokalitets kommunikationsmöjligheter är avgörande för om en stad skall bildas där och denna stads framtida utveckling, men även andra faktorer påverkar stadsbildande. Fallstudieobjektet passar även in i detta då Eksjö bildades där två större vägar korsades vilket gav goda kommunikationsmöjligheter.Resultatet visar på att stadsplanernas utveckling i Sverige stämmer överens med den utveckling som skett i Europa. Utvecklingen på kontinenten har stått som förebild för utvecklingen i Sverige, skillnaden är att utvecklingen i Sverige generellt sett har skett senare än den i Europa. Denna tidsskillnad har dock minskat ju närmare nutid man kommer.Resultatet har även visat på att utvecklingen av Eksjös stadsplan stämmer överens med utvecklingen av stadsplaner i Sverige. Vid de perioder som utbyggnad av staden har varit aktuell har den tidens rådande stadsplanetyper använts för att lägga ut den nya planen. Vissa skillnader finns dock inom stadsplanen i modern tid, främst med avseende på saneringar av äldre bebyggelse eller miljonprogrammet som båda har lämnat ytterst lite spår i staden.Studien undersökte även vilka faktorer som ytterligare påverkar och har påverkat Eksjös stadsplan. Den främsta påverkan är de militära områdena som finns i stadens utkanter som förhindrar stadens expansion västerut.

Syftet med denna studie är att undersöka barnperspektivet i den samtida planeringen. Att analysera vilka kvalitéer och funktioner som värdesätts av barn i staden samt att jämföra detta med planerarnas visioner. Detta görs genom en fallstudie i Järvastaden, Solna. Visionen för Järvastaden är att vara den trevliga och barnvänliga stadsdelen nära både stan och naturen. Därmed är det intressant att studera hur barnperspektivet har tagits in i planeringen av Järvastaden. En workshop samt en gåtur har genomförts med barn i åldern 10-11 år för att studera barnens visioner. En elektronisk enkätundersökning har även genomförts med Stockholms läns kommuner för att kartlägga kommuners arbete med barn i samhällsplaneringen. Idag planeras den täta blandstaden där blandningen av olika verksamheter och funktioner skapar liv och rörelse på gatan, i staden. De kvalitéer som värdesätts av barn i staden är gatan som lekmiljö samt naturen och lekplatsen. Att barn får vara med i planeringsprocessen och beskriva sina erfarenheter och kunskaper om närmiljön är viktigt då de är den grupp som framförallt använder och påverkas av utomhusmiljön. I Stockholms läns kommuner finns en uttryckt vilja att öka barns möjligheter till delaktighet i planeringen, det största hindret är dock bristande tid och den formella planprocessen.

Ett sociologiskt perspektiv på staden är att se till stadens och stadslivets inverkan på människan. Flytten från landsbygden till städerna förde med sig att människor vardagsliv förändrades. Under urbaniseringens fanns farhågor om stadslivets negativa inverkan på människan. George Simmel och Louis Wirth som var verksamma under urbaniseringen ägnade sig åt att se hur förutsättningarna för vardagslivet skilde sig åt mellan de urbana och rurala samhällena. Senare sociologer som Jane Jacobs och Richard Sennett har intresserat sig för hur man kan skapa bra stadsmiljöer som ger plats för mångfald och ett dynamiskt stadsliv. Jacobs och Sennett definierar begreppet mångfald i stadslivet med ett antal konkreta villkor som skall uppfyllas av ett område. Dessa villkor har legat till grund för denna studie. Sickla Kaj i Hammarby Sjöstad i Stockholm får utgöra exempel på samtida stadsbyggnation. Genom observationer och intervjuer har jag studerat om det finns förutsättningar för mångfald i stadslivet i Sickla Kaj. Resultaten från observationerna och intervjuerna redovisas under sex olika teman. Sickla Kaj uppfyller flera av Jacobs och Sennetts villkor men dock inte alla. Vattnet i området i form av sickla kanal och vattenpartier i parken är mycket uppskattade kvalitéer i området.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur arbetet med att utveckla och modernisera samhället Oxelösund gick till under expansionsåren 1956 till 1973. Frågeställningarna som studien ska formas kring utgår från följande frågor: Hur såg det konkreta arbetet ut? Vilka åtgärder ansåg man sig tvungen att vidtaga? Hur återspeglas folkhemsideologin i arbetet med att förnya Oxelösund? Det primära materialet till uppsatsen är generalplanen för Oxelösund som låg färdig 1959 och de protokoll som finns bevarade från generalplanekommittéerna, vilka arbetade med att utveckla och förverkliga generalplanen. Undersökningen sker utifrån ett antal nedslagspunkter i planeringsarbetet. Poängen med de olika nedslagspunkterna är att de speglar många olika aspekter på förändringsarbetet, samt kanske framförallt, att de tillsammans ger en övergripande bild av hur man tänkte sig det nya Oxelösund. Resultatet visar att utvecklingen och moderniseringen av Oxelösund i många fall utgick från folkhemsideologins aspekter. Planeringen för det nya samhället genomfördes inte bara som ett lokalt projekt utan även regionala instanser samt instanser på riksnivån var inblandade i arbetet. Stor tilltro fästes också vid experter. Även när det gällde genomförandet av själva arbetet slår folkhemstanken igenom på många sätt. ABC-tanken, där man skilde mellan arbetsplatser, bostäder och centrumfunktioner är genomgående. Analysen av bostadsaspekterna visar att utformningen av dessa var starkt klassrelaterade. Stor ansträngning lades från planerarnas sida på att utforma sociala mötesplatser exempelvis idrottsplatser, lekparker och andra fritidsrelaterade funktioner

<p>I den industrialiserade delen av världen är luftföroreningar ett allvarligt miljö- och hälsoproblem. Det har resulterat i att man i EU och Sverige har tagit fram normer för att skydda människors hälsa. Normerna benämns miljökvalitetsnormer för utomhusluft och de fastställer nivåer för vilken luftföroreningsmängd som är tillåten.</p><p>Nivåerna sätts utifrån vad som människor och naturen beräknas tåla. Det är främst urban miljö, d.v.s. i stadsmiljöer, som problem med höga halter av luftföroreningar uppstår och utsläpp från trafiken utgör en stor del av luftföroreningarna. Hur städerna är planerade påverkar den föroreningsmängd som människor utsätts för eftersom att täta gaturum och stadsmiljöer medverkar till att luftföroreningarna inte sprids. Därför är stadsplanering ett viktigt verktyg för kommunerna i arbetet med att förbättra luftkvaliteten. God stadsplanering kan bidra till mindre trafik samt till en utformning av stadsbebyggelsen som inte stänger inne luftföroreningar.</p><p>Huvudsyftet med denna uppsats är att genom intervjuer studera vilken hänsyn två svenska kommuner tar till miljökvalitetsnormerna för utomhusluft i planeringsarbetet av externhandelsområden. Uppsatsens syfte uppfylls genom en kvalitativ intervjustudie av kommunala politiker och tjänstemän. </p><p>Slutsatserna av studien är att arbete och förhållningssätt till miljökvalitetsnormerna skiljer sig åt mellan de studerade kommunerna. Kommunernas organisationsstruktur upplevs av intervjuade politiker och tjänstemän i studien påverka arbete och hänsyn till miljökvalitetsnormerna i planeringsarbetet. De intervjuade upplever en tydlig eller mycket tydlig målkonflikt mellan externhandeln och arbetet med att säkerställa en god luftkvalitet. Det finns en rädsla i kommunerna för att luftmätningar ska visa på höga föroreningsnivåer i och med att luftförbättrande åtgärder medför stora kostnader. Större ansvarstagande och ekonomiska resurser från nationell nivå efterfrågas av kommunerna.</p>

Urban agriculture is a current topic and this study examines the possibility of cultivating on balconies in the city. The study was performed at Uppsala University and examines, from a structural engineering perspective, how different existing balcony/terrace structures are affected by cultivation. A cultivation balcony defined in the study as a balcony/terrace which is specifically designed for cultivation. Three units of study have been selected according to this criterion. Four factors were examined, these were loads, moisture/water, economy and cultivation. The study was conducted by studying the detailed drawings and interviewing the people concerned.   The results show that one of the constructions is to be recommended but that there is great potential for developments in the area. A construction that is almost detached from the facade, showed the best results. This structure showed little influence and the least possibility of damage as a result of cultivation. The study also shows that cultivation is possible on a, of the author defined, standard balcony. The study has shown that there are few examples of the cultivation balconies in the current situation. The study also provides a suggestion of a design and construction of a cultivation balcony where different elements of the examined structures combined. The study also suggests areas that should be studied further for a development in the field of cultivation of alternative venues. / Urban odling är ett ämne som är i ropet och denna studie granskar möjligheten att odla på balkonger i staden. Studien är gjord för Uppsala universitet och undersöker, ur ett byggtekniskt perspektiv, hur olika existerande konstruktioner för odlarbalkonger/-terrasser påverkas av odling. En odlarbalkong definieras i studien som en balkong/terrass som är speciellt konstruerad för odling. Tre studieobjekt har valts ut efter detta kriterium. I arkivstudien har fyra faktorer analyserats,  dessa är laster, fukt/vatten, ekonomi och odling. Undersökningen gjordes genom studier av detaljritningar samt intervjuer med personer som konstruerat eller nyttjat balkongerna/terrasserna.   Resultatet visar att en av de undersökta konstruktionerna är att rekommendera men att det finns stor potential för utveckling inom området. Bäst resultat gav en, från fasaden, näst intill fristående konstruktion. Denna påvisar minst påverkan av odling och minst risk för skador till följd av detta. Även de andra undersökta konstruktionerna har visat gott resultat i odlingssynpunkt men vissa konstruktionsaspekter bör granskas för förbättring och mindre risk för påföljande skador. Studien visar även att odling på en av författaren definierad standardbalkong också kan lämpa sig för odling.   I undersökningen har det framgått att  det finns få exempel på odlarbalkonger i dagsläget. Studien ger ett förslag på en konstruktion och utformning av en odlarbalkong där olika inslag från de granskade konstruktionerna kombineras. Studien ger också förslag på områden som bör studeras vidare för en utveckling inom området odling på alternativa ställen i staden.