No description available.

El Alto är en ung stad som vuxit fram som förstad till den äldre staden La Paz. Idag är den officiellt en egen stad och landets näst största. Ändå är den fortfarande till sin utformning en förstad. I projektet har vi undersökt hur en utveckling av El Alto från förstad till stad skulle kunna se ut. Genom förändringar i strategiska lägen har vi utformat ett underlag för en process där El Alto skulle kunna gå från en stökig, farlig och tråkig plats till en riktig stad.

Projektet är ett verktyg för att snabbt analysera en plats "planerade" historia. Som studie har jag arbetat med Södermalm i Stockholm.

Studien syftar till att undersöka barns självständiga rörelse i urbana miljöer, detta då den idag är begränsad. Det gjordes genom att ta del av föräldrars åsikter i intervjuer och via enkät, om vilka hindrande faktorer de ser för deras barns självständighet i staden. I studien lyfts även ett planerarperspektiv. Det genom kvalitativa intervjuer med tjänstepersoner, där det pågående arbetet med barnrättsfrågor och barns självständiga rörelse diskuterades. Metoderna syftade till att kartlägga faktorer samt belysa utmaningar som idag finns vid barns självständiga rörelse i urbana miljöer. Resultatet visar att föräldrars uppfattning är att trafik samt deras rädsla för främlingar var de främsta anledningarna till att deras barns självständiga rörelse begränsades. Detta förklarades genom en uppfattad inkompetens, ofta åldersrelaterad hos deras barn att bemöta utmaningar som faktorerna kan innebära. Tjänstepersonerna klargjorde de utmaningar som finns i att planera för barn i högt exploaterade och på många sätt färdig byggda miljöer. Med bakgrund i resultatet lyftes och diskuteras Stockholms framtidsgator och Barcelonas superblocks som två exempel på åtgärder för att möjliggöra barns självständiga rörelse genom att skapa mer barnvänliga och säkra miljöer.

Syftet med arbetet är att med hjälp av en litteraturstudie och en egen framtagen modell för bildanalys undersöka grönstruktur i visionsbilder som används i tidiga skeden av stadsbyggnadsprocessen och dess återspeglingen i verkligheten. Modellen för bildanalysen är baserad på Boverkets tankemodell för bostadsnära natur samt värdering genom ekosystemtjänster och denna tillämpas sedan på ett antal platser i Norra Djurgårdsstaden. Resultatet visar på att implementeringen av grönstruktur sker i mindre utsträckning i verkligheten än i visionsbilder. Trenden ter sig därför vara att grönstruktur bortprioriteras någonstans i processen, även om det finns ett antal undantag. Vidare förs en diskussion kring avvikelserna och deras betydelse för en hållbar stadsplanering med hjälp av intervjuer med två landskapsarkitekter. / In a world where more and more people settle into cities, the demand for sustainable urban housing grows. Today, about 60 to 80 percent of the total amount of emissions takes place in cities, and to tackle this problem along with the urbanization issue city planning needs to take all aspects of sustainable development into consideration. One important factor for a successful and prospering city has always been, and continues to be, green infrastructure. This project is carried out with the purpose of investigating green infrastructure in vision images (used early in the city planning process) and their degree of reflection in finished projects, as well as highlighting potential deviations and connect these to consequences in social, ecological and economic aspects of sustainable city planning. This is done by implementing a visual image analysis on four places in Norra Djurgårdsstaden, based on a literature study of relevant research - largely Boverkets model for close-to-home nature and an evaluation method based on ecosystem services. For the discussion interviews were also conducted with two experts on the subject, landscaping architects, to further deepen the analysis and to make a more fair comparison of the images in the project. The result shows a tendency where the green infrastructure in the vision images do not coincide with the photos of the actual places. Only in one of four places does the photo show a tendency for better and greener infrastructure than the vision image. This general difference could be due to green infrastructure not being prioritized over other factors in the planning process or the fact that there is little to no discussion between the architect and the entrepreneurs when the vision image is finished. Another factor that can affect this difference is that a city planning process can take years to finish, and vision images come into play in a very early stage. With regard to ecosystem services, only two specific cases of one type of ecosystem service show better results in the photo than in the vision image. This was the factor of stormwater management. This exception from the general result of the project suggests that there may be some incentives to invest in ecosystem services that serve stormwater management due to concrete strategies, something that comes up in one of the interviews as well. The result further suggests that implementing the same type of strategies and demands with regards to other types of green infrastructure may lead to them becoming higher priorities throughout the planning process. Some type of monitoring work, which is non-existent today, is also proposed to make sure these strategies are followed correctly and to reduce the gap between vision and reality. With respect to ecological factors the result shows a reality which contributes less to a sustainable city than what the visions suggests. Purely economically, this could feasibly affect projects in the future when new solutions must be invested in that the ecosystem services could have provided from the beginning. On the social plane, the difference between green infrastructure in vision images and reality could potentially lead to problems with trust between the general public and administrations or that employers get a different outcome of a project than what was promised. In conclusion, the dissonance between vision images and reality that the result indicates may affect all three aspects of sustainable city planning.

I detta examensarbete avser jag att utforma en alternativ strukturplan utifrån Stockholms stads befintliga stadsplaneringsprojekt för den nya stadsdelen Lövholmen. Genom att studera och kritiskt granska det befintliga förslaget avser jag att dels ta tillvara de redan goda förslagen samtidigt som jag kombinerar dessa med mina egna förslag. Som inspirationskälla har jag valt arkitekten och stadsplaneraren Jan Gehl. Jan Gehl är också den som utformat det befintliga stadsplaneringsförslaget. Följande syften ligger till grund för min alternativa strukturplan: - Uppfylla de goda delarna av stadens visioner - Minska exploateringsnivån och därmed ge utrymme till ljus, grönska och mänsklig skala i det offentliga rummet - Utforma de offentliga rummen på så sätt att de ger lust och möjlighet till meningsfulla möten, fler innovativa aktiviteter och rekreation - Planera en ny stadsdel utifrån Lövholmens nuvarande identitet   Examensarbetet är strukturerat utifrån följande modell: - Redovisning av Lövholmens identitet och historia, inspiration och teoretiska utgångspunkter - Genomgång av stadens förslag och visioner för Lövholmen - En kritisk granskning av stadens förslag och visioner - Redovisning av de visioner staden har som jag valt att ta med samt de åtgärder i stadens förslag jag avser att göra för att skapa mer levande offentliga rum - Presentation av min alternativa strukturplan - En avslutande sammanfattning / In this thesis, I intend to design an alternative structural plan based on Stockholm's existing city planning project for the new district of Lövholmen. By studying and critically examining the existing proposal, I intend to partly utilize the already good proposals while combining them with my own proposals. As a source of inspiration, I have chosen architect and city planner Jan Gehl. Jan Gehl is also the one who designed the existing urban planning proposal. The following objectives form the basis for my alternative structural plan: - Fulfill the good parts of the municipality's visions - Reduce the level of exploitation and thereby allow for light, greenery and human scale in the public space - Design the public spaces in such a way that they provide pleasure and opportunity for meaningful meetings, more innovative activities and recreation - Plan a new neighborhood based on Lövholmen's current identity   The degree project is structured based on the following model: - Presentation of Lövholmen's identity and history, inspiration and theoretical starting points - Review of the municipality's proposals and visions for Lövholmen - A critical review of the municipality's proposals and visions - Presentation of the visions the municipality has chosen to include and the measures in the municipality's proposal I intend to take to create more vibrant public spaces - Presentation of my alternative structural plan - A concluding summary

Det här arbetet utgör en av fyra delar i ett projekt om Sorgenfri industriområde. Detta examensarbetes undersökningsobjekt är småföretag (0-49 anställda). Syftet har varit att undersöka hur småföretag som hyr lokaler inom Sorgenfri industriområde vill att området skall vitaliseras samt vilka möjligheter dessa småföretag tycker att de har att påverka stadsdelen Sorgenfri. Arbetets övergripande slutsats är att problemet i första hand gäller hur kapaciteter som redan finns i Sorgenfri industriområde kan organiseras till en sammansatt policy (strategi), inte om resurserna som sådana är tillräckliga. / This study is one of four individual parts, which jointly constitute a project concerning Sorgenfri Industriområde, a rather run-down industrial area located in the central area of the city of Malmö in southern Sweden. The project as a whole has been undertaken with the purpose of finding a direction for the vitalization of the area. The object of study of this particular part is the group of small businesses (less than 50 employees). The aim is to research how small businesses, which rent their premises, would like the area to be vitalized and which possibilities these businesses believe they have to influence the Sorgenfri area. The main conclusion of the study is that the problem in achieving a vitalization concerns how the existing resources within the Sorgenfri industrial area can be organized into a common strategy, not whether the resources in themselves are sufficient.

This study examines the function and distribution of shelters in urban environments, with a particular focus on their role in the security infrastructure of modern cities against the background of increased geopolitical tensions and natural disasters. The study examines the regulations governing the establishment and maintenance of shelters at various levels in society. Through a combination of quantitative and qualitative methodology, data from the Swedish Agency for Community Safety and Preparedness (MSB) and various municipal sources are analyzed to map the current status and geographic distribution of shelters in Umeå, one of Sweden's "shelter centers''. The results highlight an uneven distribution of shelter spaces and a potential insufficient capacity in some parts of the city, raising questions about urban planning, community safety and social justice in the creation of safe public spaces. The study contributes insights into how policy and planning can be improved to increase urban resilience in light of both present and future threats.

Denna uppsats, Bilens framtid i Malmö – elbilar och bilpooler?, har som mål att utifrån beskrivningar av dagens biltrafiksituation i Malmö samt av de övergripande negativa effekterna den innebär för människor och för miljö, leda fram till en presentation av en eventuell lösning på dessa aspekter. Bakgrunden till vårt ställningstagande att inrikta oss på elbilar och bilpooler utgörs av biltrafikens miljöpåverkan främst avseende luftföroreningar, buller samt trängsel. Vår process med att bygga upp en teoretisk grund att stå på inför vårt fortsatta arbete har gjort att vi använt oss av en del vedertagna metoder. Litteraturstudierna har haft en mängd olika syften, bland annat har de gett oss insikt i trafikutvecklingen i Malmö de senaste decennierna, förklarat trafikens skadliga effekter på miljön, förklarat fördelarna men även nackdelarna med elbilen samt gett oss exempel på bilpoolsutvecklingen såväl nationellt som ur ett Europaperspektiv. Intervjuerna som genomförts med representanter för Malmö stad har gett oss en inblick i deras syn på bilens framtid i staden samt hur de jobbar långsiktigt med den ur ett lokalt perspektiv, svar som även kompletterades från Hållbar Mobilitet Skånes projektsamordnare. Företagsrepresentanterna från bilpoolsföretaget Sunfleet och elbolaget EON har förklarat för oss hur de jobbar med elbilar och bilpooler och vilka förutsättningarna är i Malmö, medan det nationella perspektivet inom området tillhandahölls av en intervju med Göteborgs stad. Enkätundersökningarna genomförda på Malmö centralstation en förmiddag syftade till att få en bild av människors vilja och benägenhet att istället för kollektivtrafik använda en bil från en bilpool, där resultatet skulle användas till att se bilpoolens möjligheter i Malmö. Resultatet av dessa undersökningar mynnade ut i en slutsats om att såväl elbilen som bilpooler kan komma att utgöra en del av lösningen på de problem som trafiken redan innebär i och med elbilens tysthet och frånvaro av avgaser samt bilpoolens förmåga att minska trängsel. Sett till Malmö är det dock förbehållet att utvecklingen inom områdena snabbas på så att en storskalig introduktion av elbilar och bilpooler möjliggörs snarast. / This bachelor thesis, the future of the car in Malmö – electric cars and car sharing?, aims to describe the current traffic situation in Malmö as well as the comprehensive negative effects it causes people and the environment, and from that lead to a presentation of the eventual solutions to these aspects. Our standpoint regarding our focus on electric cars and car sharing, has its background in the above mentioned descriptions of the influence that traffic has on the environment mainly referred to atmospheric pollution, noise and jam. In the process to build up a theoretical basis to lean back towards during our continued work, we have used some various accepted scientific methods. The studying of literature has had many different purposes, among others to give us insight in the traffic development in Malmö the last decades, to explain traffic’s harmful effects on the environment, explain the advantages as well as disadvantages concerning the electric car and show us examples of the development of car sharing both nationally and from a European perspective. The interviews that was carried out with the representatives from Malmö municipality has given us insight in their view of the car’s future in the city and also understanding of how they work with it in the long term and local perspective. These insights were complemented with answers from the coordinator in the organization Sustainable Mobility Skåne. Representatives from EON and the car-sharing company Sunfleet have told us about how they work with electric cars and car sharing and what they think about the conditions in Malmö, while the national perspective on the subject was given by an interview with a representative from Gothenburg. A goal with two questionnaires that was handed out at Malmö central station one morning was to help us get a picture of the will and tendency of people to, instead of public transport, use a car from a car sharing company, where the result could help us draw a conclusion of the possibilities of car sharing in Malmö. The result of these surveys ended up in a conclusion that both the electric car as well as car sharing can be a part of the solution to the problems already closely attached to the car, because the silence of the electric car and its absence of exhaust fumes and the ability of car sharing to decrease traffic jam. For this scenario to take place in Malmö it is though needed that the development concerning electric cars and car sharing proceeds in a faster rate than today to enable a large-scale introduction as soon as possible.

Dagens Stockholm präglas av stor befolkningstillväxt, en ökande boendesegregation, bostadsbrist och socioekonomisk särskiljning i den fysiska miljön. Denna studie syftar till att klargöra och analysera de sociala planeringsinriktningar som förekommer i Stockholms stads översiktsplanering. Analysen sker utifrån en socialkonstruktivistisk ansats med ett diskursteoretiskt förhållningssätt med utgångspunkt i att stadsplanering är en social praktik som är diskursivt formad och dess utfall en diskursiv materialisering. Analysen fördjupas med teoretiska resonemang om social hållbarhet som begrepp och hur stadsplanering alltmer definieras av en omgivande nyliberal kontext. Material för studien består av Översiktsplan för Stockholms stad - Stockholm växer från 2018 och Stockholms Vision 2040 - Ett Stockholm för alla från 2017. Den nyliberala idén där ekonomisk hållbarhet likställs med ekonomiskt tillväxt gör sig gällande i de undersökta dokumenten. Stockholms planering utgår till stor del ifrån föreställningen om den attraktiva staden, med bakgrund i uppfattningen om internationell konkurrens mellan städer och med innerstadens levande stadsliv som normativ förebild. Social hållbarhet behandlas som ett prioriterat perspektiv men införlivas i en nyliberal logik där begreppet främst förstås som en avgörande faktor för stadens attraktivitet och en möjlighet till ekonomisk tillväxt. Stockholm stads planeringsideal om den attraktiva staden riktar sig till en välutbildad, urban medelklass, vilket i förlängningen leder till exkludering av andra sociala grupper och social orättvisa. / Stockholm is today facing a growing population, increasing residential segregation as well as housing shortage and socioeconomic separation in the built environment. The aim of this study is to clarify and analyze Stockholm’s orientation towards social urban planning. The analysis takes a social constructivist approach with influences from discourse theory in viewing urban planning as a social practice that is constructed by its surrounding discourse(s) which results in a discursive materialization in the built environment. A theoretical discussion about the conception of social sustainability and neoliberal planning is used to deepen the study’s analytical understanding. The material for the study constitutes of two planning documents, Stockholm’s general plan from 2018 and Stockholm’s vision for the city in 2040. The neoliberal notion of equating economic sustainability with economic growth is operative in the studied material. Stockholm’s approach towards urban planning has its foundation in the concept of an attractive city and the urban downtown areas, as well as the notion of an inter-urban competitive market. Social sustainability is considered a prioritized matter but is given meaning through a neoliberal logic as a critical factor in achieving an attractive city and enabling economic growth. Stockholm’s neoliberal planning approach towards the attractive city is aimed towards a well-educated, urban middle-class, which results in the exclusion of other social groups and social injustice.