81 |
Utveckling av fastighet i Uppsala innerstad : Förslagshandlingar till flerbostadshus för studenterBerglund, Gabriella January 2015 (has links)
No description available.
|
82 |
Slussen – visionen om en mötesplats : en retorisk och semiotisk analys av ett stadsplaneringsprojektHolm, Katarina January 2012 (has links)
Den här uppsatsen uppmärksammar planerna för ombyggnaden av nya Slussen i Stockholm. Fokus i undersökningen ligger på mötesplatserna och dess deltagare enligt den vision som presenteras av Stockholms stad. Genom en kvalitativ metod granskas hur modern stadsplanering är tänkt att påverka människor som passerar och vistas vid Slussen. Analysen har ett retoriskt, semiotiskt och ideologiskt perspektiv och undersöker tre olika dokument: en publik broschyr, gällande detaljplan och gestaltningsprogram. Resultatet visar på en vision om en central plats i staden som befolkas av människor vars fritid och konsumtion är det mest väsentliga. Samtidigt är det få vardagliga verksamheter framkommer. Arkitektdiskursen är iögonfallande inte bara visuellt utan även i texterna.
|
83 |
Medborgardeltagande vid fysisk planering : En studie kring medborgardialoger i EriksbergNilsson, Sara January 2018 (has links)
Medborgardialoger i fysisk planering blir allt viktigare och dess plats allt mer självklar. Det finns oändliga möjligheter för dess utformning och vad som blir bäst beror på plats och situation. Härav blir det intressant att närmare undersöka hur Uppsala kommun har arbetat med medborgardialoger vid framtagningen av planprogrammet för Eriksberg. Arbetet syftar till att undersöka vilka förutsättningar medborgarna ges att delta i den fysiska planeringen. Vidare undersöks vilka problem som finns vid medborgardialoger och hur väl arbetet stämmer överens med kommunens styrdokument. Kanske finns det situationer där medborgardialoger inte ens är önskvärt. Genom en kvalitativ studie bestående av intervjuer och en dokumentanalys i kombination med tidigare forskning framkommer att det svåraste för kommunen är att skapa tillfällen där alla berörda har möjlighet att delta på lika villkor. Genom olika strategier arbetar kommunen med att öka deltagandet genom till exempel utskick av vykort och visst uppsökande av särskilda grupper. I kommunens arbete förekommer tillfällen där medborgardialoger inte alltid är positivt, det handlar främst om en avvägning när i planeringsfasen medborgarna släpps in för att de ska bli produktiva dialoger. Denna avvägning, likt alla andra beslut kring hur medborgardialoger utformas och vilken roll medborgarna ska få är upp till kommunen att bestämma.
|
84 |
Klimatanpassningars inverkan på jämställdhet : En kvalitativt jämförande textanalys av Stockholms, Göteborgs och Malmös översiktsplanerBech, Ylva January 2020 (has links)
I denna studie undersöks klimatanpassningars eventuella påverkan på jämställdhet i städerna Stockholm, Göteborg och Malmö genom en kvalitativ textanalys av städernas översiktsplaner. Analysen utgår ifrån tre kategorier som identifierats genom närläsning av översiktsplanerna och teorin om genussystemet. Tidigare forskning visar på ett samband av ett integrerat genusperspektiv och starka klimatanpassingar samtidigt som många forskare också oroar sig för hur ett bristande genusperspektiv kan bidra till minskad jämställdhet. Resultatet av studien visar att ett bristande genusperspektiv inte behöver leda till minskad jämställdhet men att risken finns.
|
85 |
Arkitektur & Urban Design - ett medel för att förbättra psykisk hälsa bland invånare i urban miljö.Niwhede, Lovisa, Svensson, Amanda January 2020 (has links)
Baserat på det teoretiska ramverket “Mind the G.A.P.S” har fältstudier utförts på ett antal platser i Malmö för att undersöka vad som utgör ett stressfritt, tryggt och trivsamt urbant stadsrum. En litteraturöversikt har sammanställts, som tillsammans med resultat från egna etnografiska studier har använts för att besvara forskningsfrågan, nämligen; “Hur kan vi utforma stadsrum idag med avsikten att reducera stress, inducera kognitiv stimulans och inge känslan av samhörighet hos invånarna i städer?”. Utifrån resultaten har en arkitektonisk modell av ett utvalt stadsrum i Malmö tagits fram, för att konkretisera och demonstrera exempel på hur justeringar och bearbetningar av stadsrum kan utföras med avsikt att minska stress, öka trivsel och bidra till psykiskt välmående i våra stadsmiljöer. / Based on the theoretical framework “Mind the GAPS”, field studies have been conducted at different locations in Malmö to investigate how these relate to the question of what constitutes a stress-free, safe and pleasant urban space. A literature review has been compiled, which together with results from our own ethnographic studies, have been used to answer the research questions, namely; “How can we design urban environments today, with the intent of reducing stress-levels, induce cognitive stimulus, and establish the sense of solidarity?”. Based on the results, we have built an architectural model to concretise and demonstrate examples of how adjustments and adaptations of urban spaces can be carried out with the intention of reducing stress, increasing wellbeing and contributing to mental wellbeing in our urban environment.
|
86 |
En attraktiv stad, vad är det?Karlsson, Lovisa, Ridemark, Samuel January 2019 (has links)
Attraktivitet är ett begrepp som tillskrivs definitionen “[något] som kan locka många, tilldragande“. Men att definiera begreppet inom stadsplanering är inte lika enkelt. Detta leder till oklarheter och konflikter vad som faktiskt åsyftas när begreppet används. Vi lutar oss mot hur begreppet användas i planingessammang med även tidigare forskning för att se denna problematik. Därför behövs en förståelse av vad begreppet attraktivitet innebär. Därför ställs frågorna:Vad är fenomenet attraktivitet?Hur kan tolkningen av detta fenomen påverka vad stadsplaneringen gör?I och med detta breda fokus benämner vi attraktivitet som ett fenomen. Den första frågan kommer besvaras med fenomenologisk metod den andra kommer analyseras med en urbankritisk ingång. Vi har valt fenomenologiska intervjuer som metod för empiriinhämtandet.Den första frågan besvaras enligt följande: fenomenet är subjektivt men att det finns en “objektiv” sida av det. Vidare bekräftas en problematik med att begreppet definieras olika vilket skapar problem. Ofta definieras inte begreppet och uppsatsen pekar på vikten av att definiera begreppet och att det är viktigt att samarbeta. Tillslut definieras fem parametrar som är av vikt när en attraktiv stad ska planeras. Detta konkretiseras under fem teman. Det första är Attraktiva attribut i staden med parametrarna arkitektur och utformning, funktioner och målpunkter, tillgänglighet och transport, sociala och psykologiska aspekter. Resterande fyra är Människor är olika (och lika), I behov av definition, Samhällets förutsättningar samt Arbetssätt. Den urbankritiska analysen grundar sig i den fenomenologiska, tolkar denna och reflekterar kring vad denna stadsplanering gör, och besvarar därmed den andra frågan. Analysen tar upp viljan att attrahera, där en attraktiv stad är viktig för att locka personer och företag. Efter detta presenteras ett antal konsekvenser detta kan ge. Även stadens utformning är viktig i förmågan att attrahera; således är det stort fokus på att denna förbättrar bilden av staden. Analysen konstaterar även denna att begreppet är subjektivt genom begreppet flytande signifikant: men reflekterar sedan vidare om att det kan övergå i en hegemoni och att stadsplaneringen kan bli depolitiserad. I en avslutande reflektion diskuteras hur vi som stadsplanerare kan vara en del i planeringen för en attraktiv stad och där det är viktigt att inte låta stadsplaneringen bli just hegemonisk eller depolitiserad.
|
87 |
Stadsplanering mellan ideal och praktik : En diskursanalytisk studie av de föreställningar som formar planeringen av Inre hamnen.Lagerbäck Adolphi, Maja January 2017 (has links)
Studien behandlar de föreställningar och ideal som präglar stadsplanering som diskursiv praktik. Uppsatsen tar sin empiriska utgångspunkt i stadsutvecklingsprojektet Inre hamnen i Norrköping och baseras på kvalitativa intervjuer med tjänstepersoner som är involverade i projektet. I uppsatsen ämnar jag belysa hur stadsplanering som diskurs formar de värden som har vägts in i planeringen av Inre hamnen. Jag har även undersökt huruvida man kan urskilja en spänning mellan ekonomiska och sociala föreställningar inom diskursen för stadsplanering. Studien behandlar teman som jag genom tolkning av mitt material identifierar som centrala för den planeringsdiskurs som präglar Inre hamnen. I studien undersöks hur informanterna talar om attraktivitet och urbanitet, vilket ställs i relation till teorier om gentrifiering. Jag analyserar även hur platsens historia görs till ett urbant värde, samt undersöker synen på staden som konkurrenskraftig. Slutligen diskuteras social hållbarhet i relation till stadsplanering. Studien visar att stadsplanering är tydligt influerad av en nyliberal diskurs där marknaden formar de villkor som stadsplanering sker under, vilket leder till att värden som urbanitet värdesätts då det ses som att det bidrar till ekonomisk tillväxt, medan sociala faktorer hamnar i konflikt med det nyliberala tankesättet och riskerar att nedprioriteras.
|
88 |
Vad krävs för ett hållbart kollektivtrafiksystem : En studie om kollektivtrafikens utveckling i Uppsala kommunRylander, David January 2020 (has links)
Det finns ett behov att ändra människors transportnormer och transportvärderingar. Transportsektorn står för en tredjedel av den globala energikonsumtionen och det är kritiskt att reducera energikonsumtion för att nå tvågradersmålet. För att ändra människors transportbeteende krävs det både beteendeförändring hos människor samt tekniska och infrastrukturella lösningar i den fysiska miljön. Studien använder sig av ”hårda” och ”mjuka” policys som är infrastrukturella strategier kontra beteendeförändringsstrategier för att förklara hur människors transportbeteende kan påverkas. Uppsala kommun har identifierat transportsektorn som en av de tre viktigaste sektorerna att arbeta med för att nå klimatmålen. Denna studie undersöker hur Uppsala kommun och Region Uppsala planerar att utveckla kollektivtrafiken för att få mer människor att resa kollektivt. Detta genomförs genom en innehållsanalys av kommunens översiktsplan och regionens styrdokument. Majoriteten av utvecklingen ligger på att skapa en miljö som förespråkar ett kollektivresebeteende genom förtätning av staden, ökad bekvämlighet, tillgänglighet och enkelhet för att använda kollektivtrafiksystemet. Det finns ambition att göra marknadsföringskampanjer, men de fokuserar endast på att utbilda människor om de kollektiva resmöjligheterna vilket är viktigt, men inte nog för att ändra människors transportbeteende. Det krävs också kampanjer som fokuserar på att ändra människors värderingar och normer, inte endast rationella argument.
|
89 |
Förtätning som praxis – finns det plats för folkhälsa? : En diskursanalys av Gottsundaområdets och Östra Sala backes stadsutvecklingsprojektLindstedt, Amanda January 2021 (has links)
I uppsatsen undersöks förtätningsdiskursen på ett kvalitativt sätt utifrån ett folkhälsoperspektiv i Uppsalakommuns stadsplanering. Studien är konstruerad efter forskningsdesignen fallstudie för att i ett jämförande syftenärmare studera två stadsutvecklingsprojekt innehållandes förtätning. De två utvalda fallen är Gottsundaområdetoch Östra Sala backe. För att besvara uppsatsens syfte och frågeställningar har en kritisk diskursanalys använtssom metod. Det analytiska ramverket har utgjorts av Faircloughs tredimensionella modell. Det empiriskamaterialet har bestått av intervjuer med tjänstepersoner på Uppsala kommun och ett antal plandokument som berörde valda områdenas utvecklingsprojekt. Resultatet visar på en stark förtätningsdiskurs som ger begränsat utrymmetill frågor som rör folkhälsoperspektivet i planering. Förtätningen är främst kopplad till frågor som rör ett ökatbostadsbestånd, men formuleras till viss del olika utifrån områdets förutsättningar och demografi. Den socialahållbarheten beskrivs som ett brett begrepp medan folkhälsa begränsas till en aspekt av den sociala hållbarheten.Förtätningsdiskursen kan komma att tydligare kopplas an till folkhälsa i framtiden, beroende på hur den större samhälleliga diskursen förändras kring förtätning och folkhälsa.
|
90 |
Synen på gemensamhetsodling i Stockholm : Särintresse eller nödvändighet för en hållbar stad?Strohl, Rebecka January 2021 (has links)
Framtidens matproduktion står inför stora utmaningar och för att kunna producera tillräckligt med mat i framtiden kan även städers ytor vara lämpliga för odling. Möjligheter till stadsodling påverkas dock av hur odling värderas och uppfattas av kommunen. Denna uppsats ämnar därför undersöka vilka uppfattningar som finns om stadsodling, mer specifikt gemensamhetsodling i Stockholm och utgår från två perspektiv: uppfattningar hos engagerade odlare samt tjänstemän anställda inom Stockholms stad. För studien används frågeställningar rörande gemensamhetsodlingars bidrag till staden, identifierade utmaningar, framtida potential för gemensamhetsodlingar samt hur uppfattningarna hos kommunanställda och odlare förhåller sig till varandra. Undersökningen utförs genom kvalitativa intervjuer med kommunanställda och engagerade odlare. Studiens resultat visar att den generella inställningen till gemensamhetsodling i staden är positiv och att potential till utveckling av gemensamhetsodling finns. Parterna var dock inte uteslutande överens i sina uppfattningar om gemensamhetsodling. Flera odlare såg gemensamhetsodling som en lösning på många samhällsutmaningar och något som bör få mer stöd av kommunen. Från de kommunanställdas perspektiv var däremot odling ett av många intressen att förhålla sig till. Studien visar därmed på vissa skillnader i synen på gemensamhetsodling vilket kan påverka dess position i Stockholm.
|
Page generated in 0.0977 seconds