Denna uppsats syftar till att undersöka hur invånare i Kibera, den största informella bosättningen i Nairobi, Kenya, påverkas av stadsbyggnadsprojekt i området, samt hur dessa projekt går att koppla till den nyliberalistiska planeringsdiskursen. Studien tar avstamp i Stadsplanen Nairobi Metro Plan 2030, som genomsyras av den nyliberalistiska diskursen. En diskursanalys av artiklar och en blogg kombinerat med en visuell analys av satellitbilder och gatubilder har använts för att ge en bred förståelse för hur invånare i området kommit att påverkas av projekt på platsen. Två fall i Kibera, Kibera Link Road och Affordable Housing i Soweto East analyseras. Resultaten visar att invånarna upplever exkludering i förhållande till projekten och att denna exkludering upplevs trots att staten gör ett försök till upprustning av området. Vidare bidrar denna studie med ett nytt perspektiv genom att analysera hur Connells (2011) sydteori kan appliceras på problemet och ifrågasätta det globala nords dominans inom teoribildning.

Staden i sin historiska form kan anses vara diskriminerande där den traditionella staden planerats av mannen och för mannen med en avsaknad av kunskap och erfarenhet från kvinnor och andra underrepresenterade grupper i samhället. Resultatet har blivit städer bestående av miljöer som upprätthåller rådande könsmaktsordning och som försvårar livet i staden för vissa och gynnar livet för andra. Feministisk stadsplanering har vuxit fram som en respons på detta i syftet att utmana rådande planeringsprinciper med målet att åstadkomma socialt hållbara och jämlika städer där alla ges lika möjligheter och rättigheter att leva ett gott liv. Syftet med uppsatsen är att genom yrkesverksammas perspektiv inom stadsplanering undersöka praktiserandet av feministisk stadsplanering i en svensk kontext, hur begreppet tolkas och används, samt vilka svårigheter och utmaningar som tycks existera. Den metod som använts för att söka svar på dessa frågor är semistrukturerade intervjuer. Dessa genomfördes med fem personer yrkesverksamma inom stadsplanering i de fem svenska städerna Stockholm, Malmö, Jönköping, Umeå och Lund. Den insamlade empirin analyserades och tolkades enligt tidigare forskning, begrepp och tillvägagångssätt med utgångspunkt i feministiska teorier. Resultatet visar på att definitionen av begreppet feministisk stadsplanering tenderar att variera samtidigt som begreppet i sig inte är av primär betydelse, istället handlar det om att fylla det med rätt innehåll så att målet blir det önskvärda. Feministisk stadsplanering som begrepp används därmed inte i någon större utsträckning, istället kan användandet av alternativa begrepp vara att föredra då dessa stöter på mindre motstånd och tar plats i ordinarie strukturer på ett smidigare sätt. Feministiska inslag i planeringen återfinns i varierande utsträckning i samtliga kommuner som intervjupersonerna är verksamma inom. Särskilt framträdande är förekomsten av ett maktperspektiv med ett utökat fokus på upplevd otrygghet, användandet av genus och ett intersektionellt perspektiv i planeringen, samt synen på jämlikhetsarbetet som något kontextuellt och platsspecifikt. Vad gäller svårigheter och utmaningar anses både politik och riktlinjer utgöra begränsningar, säkerställandet av frågornas betydelse från planeringsstart till slutligt genomförande anses utmanande, samt att en stor del av ansvaret tenderar hamna på den enskilde personen. / The city in its historical form can be considered discriminatory, where the traditional city has been planned by and for men, with a lack of knowledge and experience from women and other underrepresented groups in society. This results in a built environment that maintain the prevailing gender power structures, making the life in the city more difficult for some while favoring others. Feminist urban planning has emerged as a response to this aiming to challenge the prevailing planning principles with the goal of achieving socially sustainable and equitable cities where everyone is given the same conditions to live a good life. The purpose of this essay is to examine, through the perspective of professionals in urban planning, how feminist urban planning is utilized in a Swedish context, how the concept is interpreted and applied, and what difficulties and challenges seem to exist. The method used to address these questions is semi-structured interviews. These were conducted with five professionals in urban planning operating in five different Swedish cities; Stockholm, Malmö, Jönköping, Umeå and Lund. The empirical data was analyzed and interpreted according to previous research, concepts and approaches based on feminist theories. The results indicate that the definition of the term feminist urban planning tends to vary, while the term itself is not of primary importance, instead it is about filling it with the right content so that the goal becomes the desirable. The term feminist urban planning is thus not extensively utilized, instead the use of alternative terms may be preferable as they tend to encounter less resistance and integrate more smoothly into ordinary structures. Elements of feminist urban planning are found to varying degrees in all cities where the interviewees are active. Particularly prominent is the presence of a power perspective with an expanded focus on perceived insecurity, the use of gender and an intersectional perspective in planning, and the knowledge about equality work as something contextual and site-specific. Regarding difficulties and challenges, both politics and guidelines are considered as limitations, ensuring the importance of social questions from the beginning of the planning process to the final implementation is deemed challenging, and a significant part of the responsibility tends to fall on the individual.

Syftet med denna uppsats är att bidra till ökad kunskap och resonera kring biltrafikens potentiella negativa konsekvenser för stadsplaneringen inom flera svenska städer och med Helsingborg som exempel. I denna fallstudie presenteras bilens historia och uppkomst i Sverige och hur planeringen av de svenska städerna och samhället har präglats av biltrafiken. Hållbarhet kopplas starkt till trafik och städers utveckling och därför belyses även begreppet i uppsatsen. Metoderna för arbetet har baserats på vetenskapliga böcker och artiklar samt intervjuer med tjänstepersoner från kommunen som är insatta i ämnet. Resultatet från detta arbete har varit bland annat svar på frågeställningar där jag i undersökningen har åstadkommit svar för hur situationen i Helsingborg förefaller.Helsingborg är en svensk stad belägen i söder av nationen i region Skåne vid Öresund mittemot Danmark. Staden har en viktigt geografisk placering då den påverkar utvecklingsmöjligheterna för omkringliggande område, kommuner och regioner. Staden bemöter problem med luftföroreningar som överstiger gränsen för normal förorening och dessutom svårigheter med biltrafiken som drabbar invånarna med bullernivåer, olyckor, otrygghet, trängsel som är motbjudande och konkurrerar samt ständigt hotar andra färdmedels förutsättningar. Ett verktyg som Helsingborgs kommun har i förfogande för att minska biltrafikens resor är bland annat parkering, tillgänglighet av andra färdmedel och nya förtätade hållbara stadsförnyelseprojekt som exempelvis H+. / The purpose of this study is to further develop knowledge of this topic and discuss the potential negative effects of car traffic on urban planning in multitude of Swedish cities, with Helsingborg as an example. In the study, the car's historical importance and origin in Sweden is presented and how the planning of the Swedish cities and society has been characterized by car traffic. Sustainability is vigorously associated with the development of traffic and cities and therefore the term is also highlighted in the essay. The methods for this work have been based on scientific books and articles as well as interviews conducted with officials from the municipality who are acquainted with the matter at hand. The results of this work have been primarily answers to question formulations inquired in the outset of the attained examination. The answers were cited after analysis in relation to the situation in Helsingborg.Helsingborg is a Swedish city located in the south of the nation in the region of Skåne by the Öresund, opposite of Denmark. The city has an important geographical location as it affects the development opportunities of the surrounding area, municipalities and regions. The city faces complications regarding air pollution with numbers exceeding the limit of normal pollution. Other issues generated as repercussions of car traffic that affects residents substantially are excessively high noise levels, accidents, insecurity, congestion which is repulsive and consistently competing as well as constantly threatening the conditions of other means of conveyance. One tool that the Municipality of Helsingborg has at their disposal in order to reduce car travel is predominantly parking, availability accessibility of other means of transport and also new densified sustainable urban renewal projects such as H+.

Ensamhet är ett alltmer uppmärksammat problem i vårt samhälle med många och kompliceradefaktorer. Detta har gett upphov till en mångfald av infallsvinklar varav den fysiska planeringen avvåra urbana livsmiljöer är en, och fokuset i detta arbete. Även inom den fysiska planeringen finnsdet vidare många infallsvinklar för att tackla problemet, där detta arbete syftar till att undersökahur uppmuntrandet av mänsklig rörelse och möten kan påverka den upplevda ensamheten. För att undersöka detta används en metod där kunskap tagits fram genom en textanalys, som sedan sammanställs i en kunskapsöversikt samt en platsanalys. Den framtagna kunskapen har sedansammanställts i ett designkoncept och en platsinventering. Detta användes sedan för att ta framtvå gestaltningsförslag, ett i Karlshamn samt ett i Karlskrona. Arbetets resultat visar vilka kvalitéer av en stadsmiljö som bidrar till en minskad ensamhet genomatt uppmuntra till mänsklig rörelse respektive möten. För rörelse är de viktigaste kvalitéerna attdet är lättillgängligt för gående att ta sig fram och att förutsättningar finns intill gångstråken för attmänniskor ska se varandra och mötas i sin vardag. För möten är en hierarki av gemensamma utemiljöer från helt privat till helt offentligt av vikt, samt skapandet av mötesplatser för passiv vistelsemed trevliga sinnesupplevelser och mikroklimat.

Sustainable development is a big discussion in current society debates. That society and the earth we live on will be developed and planned in a way that focuses on sustainability has high priority in several municipalities in Sweden and as well around the world today. Sustainable development can be defined as development that meets the needs of the present without compromising the ability of future generations to meet their own needs. Previous research notes the absence of cultural sustainability when in explanations of sustainable development, were sustainable development is usually defined as ecological, economic and social sustainability. The purpose of this paper is to examine whether, and if so, how the municipality of Kalmar takes account of and plan for cultural sustainability in the planning of urban environment. Qualitative method is used and research design for this study is a detailed grounded case study based on the municipality of Kalmar´s planning for the urban environment. This is then added in relation to theories of sustainable development and "the creative city" theory. Investigated empirical material has been the municipality´s official documents for urban planning. These documents are a general plan named Comprehensive Plan for the City of Kalmar from 2012, a detailed comprehensive plan called depth comprehensive plan for Kvarnholmen with the surrounding water areas from 2011 and a detailed plan called Order of the detailed plan for the Abborren from 2013 regarding an ongoing project in Kalmar that means creating a cultural center. Results shows that research in cultural sustainability has not been given any public investment which may be a consequence of why the concept does not have a clear meaning in planning documents. This can then lead to that the concept is not given so much space in a municipality's urban planning and that the main focus lies in the dimensions of sustainable development that has been shown to have an impact on a municipality's growth. The two overlying themes that Kalmar is working with to achieve cultural sustainability is preservation and development of cultural heritage and cultural life for increased attractiveness. One clear conclusion is that the authorities do not take as much account of the cultural dimension of sustainable development. More research is needed to get a clear picture of why cultural sustainability is not always included in the sustainability definitions.

Barnkonventionen reglerar barns rättigheter och ansvaret för att den tillämpas i fysiskplanering faller på kommunerna. Rätten till lek kan planeras resurseffektivt genom rationellplanering men för att barns rätt att uttrycka sig i frågor som rör dem krävs kommunikativplanering. Det ställer krav på att kommuner själva aktivt samlar in åsikter genom oprövademetoder och icke traditionella sätt att arbeta. Synen på konst inom stadsplanering harbreddats och offentlig konst har en självklar plats i våra städer idag. Det finns en traditionellroll av en konstnär där denne bidrar med ett verk i slutet av en planprocess men allt oftarebidrar konstnärer utifrån en roll som konsult eller inspiratör i planprocessen, både vidmedborgardialog och gestaltning. Syftet med studien är att se över hur konstnärlig kompetens kan verka för barn deltagande iplaneringen av våra städer. Metoden utgörs av en fallstudie över Kristinebergs Slottspark därbarn varit närvarande genom historien och även planerades fortsatt verka för barn i framtiden.Studien tar hänsyn till hur planeringsprocessen, planeringsdiskurs och fysisk utformningutförts med barns deltagande i åtanke. Intervjuer med projektets konstnärlig ledare PäviErnkvist samt konstnär Elisabeth Westerlund har utförts för att se över konstnärens roll.Slutsatsen är att konstnärlig inblandning och kompetens kan verka bidragande för barnsdeltagande men det ställer krav på kommunikativ planering, medborgardialog och tydligmålsättning från planerarnas håll samt en kunskap och bredare syn på konstnärens roll. Allt fler barn växer upp inne i storstäder och synen på vad de kan bidra med har till viss delförändrats. Idag anses barn vid tillfällen vara experter på sin egen miljö och bidragande tillnya sätt att se på planeringen av våra offentliga miljöer. Deltagande är viktigt ur ettdemokratiskt perspektiv och värdefullt för människors livskvalitet. Synen på konstens värdeför stadsplanering har emellertid vunnit större acceptans genom ett mätbart ekonomiskt värdevilket omvandlar en del av varje byggbudget till konst. Konst främjar dialog och resulterardessutom ofta i fysiska verk i vår stad. Kan barn då vara med och skapa staden genom konst? / Communicative planning is considered to create participation for many social groups andcontribute to new perspectives on urban planning of public spaces as more levels ofknowledge are added. Through communicative planning, children's right to be consulted onmatters concerning them as stated in the Convention of Childrens Rights, can be taken in toaccount. But in order for children to be heard municipalities are required to actively collectchildren's views, and that in itself demands unproven methods and non-traditional ways ofworking. The view of art in urban planning has broadened. The traditional role of an artist iscontribution with a piece at the end of the planning process, but an artist's work can alsocontribute artistic competence or act as an inspiration. These roles, compared to thetraditional role, have not been fully accepted by officials and planners. The purpose of this study was to examine how artistic work can promote greater participationof children. An extensive literature study has been conducted based on scientific papers,legislation, reports from concerned authorities, reports, statistics, interviews and facts to get abroad understanding of children's participation and the role of art in the planning discourse,the planning process and the design of our public spaces. To interviews were held withartistic leader Pävi Ernkvist and artist Elisabeth Westerlund. The conclusions drawn were thatartistic involvement and expertise can enhance the communication with children, whichcreates a higher level of participation. Art can serve as a prototype for possible changes andwithin it the reflections may eventually create spaces based on the children's terms, whichcan give them a higher level of participation, primarily in smaller projects.

Sveriges strategi för hållbar utveckling bygger sedan lanseringen av ’gröna folkhemmet’ 1996 på en ekologisk moderniseringsdiskurs och ett vedertaget samband om synergier mellan ambitiös miljöpolitik, ’smart’ tillväxt och social välfärd. I dag är Sverige ett av världens mest framstående länder inom miljöpolicy och ekologisk modernisering. Ekologisk modernisering har dock kritiserats av forskare för att inte vara särskilt ’hållbar’ i själva verket. Norra Djurgårdsstaden är ett av Europas största utvecklingsprojekt inom hållbar stadsutveckling, och ett av de projekt som varit föremål för sådan kritik. Syftet med denna uppsats är att utöka kunskapen om diskursiva praktiker inom hållbar stadsutveckling. Därför analyseras hur visioner och målbilder i plandokument definierar ekologisk modernisering och social hållbarhet. Uppsatsens resultat visar att ekologisk och ekonomisk hållbarhet ideologiskt solidifieras i linje med ekologisk moderniseringsdiskurs – men samtidigt omfördelas även diskursen om sociala hållbarhetsaspekter, vilket förändrar ekologisk moderniseringshegemoni. Detta resulterar i ’ett litet fall framåt’ för social hållbarhet, vilket utmanar den kritik som menar att sociala hållbarhetsaspekter minskar i takt med att ekologisk modernisering ökar.

<p><strong><em>Urban planning and transportation planning through an integrated process? On perspectives and communicative processes in urban development</em></strong></p><p>During the last couple of years the need for a better coordination of urban and transportation planning in Sweden has been highlighted at several occasions. In response to this need, the project “The Attractive City” (Den Goda Staden) has been initiated, emphasizing collaboration and communicative processes between actors involved in urban and transportation planning as a means to enhance the potential for an integrated planning. In this study the discussions taking place under the umbrella of The Attractive City are examined in order to illuminate the circumstances enhancing or obstructing the potential for integrated planning processes. The aim is to contribute to the knowledge of the conditions for an integrated planning of transportation systems and cities based on dialogue and collaboration. Through three case studies central challenges for cross-sectoral coordination are identified and used as a basis for a discussion on the potential for consensus based planning processes.</p><p>It is concluded that much of the discussions in The Attractive City take a starting point in the ambition for planning to be holistic, an ambition associated with the risk of shadowing a range of underlying tensions between different perspectives among actors involved in the planning processes. The influence of these differences in perspectives on the potential for coordination of parallel planning activities is discussed. With reference to communicative planning theory and the experiences from The Attractive City, it is argued that communicative processes can play a role in sharpening the awareness about the procedural problems that need to be addressed in a planning process. Although consensus, in terms of agreement on solutions, may well be the result of communicative processes, increased understanding of different actors’ motives and conditions to act is seen as the main benefit from this kind of communicative processes, creating a resource to draw upon in future situations.</p>

<p>Kultur som en strategi för tillväxt i en stad blir således allt mer vanlig, dock saknas en mer ingående studie kring Jönköping som stad.</p>

This study explores how urban planning can adjust to goals about gender equality by assessing the ongoing project to reconstruct the center of Husby in northern Stockholm. The state-owned housing company in the area has decided to incorporate feminist perspectives in the planning and has named the project feminist urban planning. Through interviews and analysis of news- and debate articles, the study investigates how involved actors view feminist urban planning and identifies advantages and challenges within the project. Drawing on feminist urban planning theories and theories about the just city, it is concluded that feminist urban planning is about the distribution of power and to make inhabitants part of the decision-making. Additionally, the study argues that disagreement and conflict can be interpreted as part of the struggle that necessarily goes on in any process that strive to challenge and change injustices in society. However, for this struggle to go on and have a real effect on the development of the city, practices that make people’s experiences of oppression and injustices part of the decision-making in the city must be developed.