I studien undersöks hur hållbarhetsdiskursen konstrueras i Malmö stads översiktsplaner 1980 - 2014 med särskilt fokus på social hållbarhet. Hållbarhet är ett öppet och flytande begrepp men det används som om det hade en bestämd betydelse. På denna paradox fokuserar studien inledningsvis och därefter undersöks och jämförs den övergripande målsättningen i översiktsplanerna i en diskursiv analys med sikte på att komma fram till vad som förändrats över tid. Resultatet av analysen visar på förändring och dynamik i hur hållbarhetsdiskursen har formats och fått betydelse över tid.

Eskilstuna kommun är en av Sveriges kommuner som växer och förtätas snabbt, och år 2014 blev kommunen 100 000 invånare. En stor del av dessa människor är barn, trots det verkar det vara en stor utmaning att ta hänsyn till deras rätt till stadsutrymme och deltagande i planeringen. Barnkonventionen blev svensk lag 2020 och därmed ska alla Sveriges kommuner arbeta för att ta hänsyn just till barnens bästa i samhället. Denna studie kommer att undersöka hur exemplet Eskilstuna kommun går till väga för att implementera barns rättigheter i stadsplaneringen. Detta har gjorts genom att analysera relevanta plandokument och intervjua en tjänsteperson vid kommunen. Resultatet visar på en vilja hos kommunen att arbeta för att främja barns bästa i planeringen och att ta hänsyn till deras åsikter. Men det finns också många utmaningar i arbetet, både när det handlar om att få barn deltagande och att väga deras intressen mot andra.

Syftet med arbetet är att undersöka planeringsstrategierna nudging och medborgardeltagande. Arbetet undersöker hur Uppsala kommun använder sig av nudging i stadsplaneringen för hållbara urbana livsstilar samt hur man kombinerar strategierna genom hållbarhetsvandring som metod. Syftet är att undersöka hur en kombination av strategierna kan omfördela makten om vem som avgör vad som är det rätta valet för hållbara urbana livsstilar. Litteratur om strategierna samt tidigare forskningsresultat från Sveriges Lantbruksuniversitet och Naturvårdsverket har undersökts. Intervjuer med Uppsala kommun samt SLU har använts som metod för att besvara arbetets frågeställningar. Resultatet av detta arbete visar att nudging som strategi i stadsplaneringen ser annorlunda ut än hur den beskrivs i beteendeekonomin, och det krävs reflektion över hur man använder begreppet i planeringen. Hållbarhetsvandring som metod kan omfördela makten om vem som avgör hur platser ska användas, men bara om gemensamma beslut följs upp och metoden inte endast blir en symbol i planeringsprocessen. Det finns motsättningar i att endast låta expertkunskap styra eller att medborgare fattar beslut endast utifrån personliga åsikter om hållbara urbana livsstilar. Genom att låta olika kunskaper mötas kan strategierna kombineras. På så sätt kan makten omfördelas om vem som avgör vad som är det rätta valet för hållbara urbana livsstilar.

Syftet med den här undersökningen har varit att ta reda på vilka förutsättningar som finns fören hållbar stadsplanering med tanke på placering av dagligvaruhandelsetableringar och hurmänniskors resvanor dit ser ut. För att ta reda på det har vi använt oss av en kvantitativenkätundersökning där vi har delat ut enkäter i tre butiker i Lund som har haft olika typer avlokalisering. Vi valde en centralt belägen, en i ett stadsdelscentrum och en belägen i utkantenav staden.Resultatet har visat att för de totalt 524 deltagande kunderna från de tre butikerna så var bilendet vanligaste färdmedlet. Nästan hälften av kunderna valde att cykla eller gå till mataffären.Det var dock stora skillnader i valet av transportsätt mellan de olika butikerna. Det mestintressanta resultatet var en bekräftelse på det vi anat, nämligen att butiken med denbilvänligaste omgivningen var den som människor oftast åkte bil till. / The purpose of this study has been to examine the conditions for a sustainable urbandevelopment when it comes to the locations of grocery retailing and the way people go there.To observe this, we have been using a quantitative survey with different kinds of questions.These questionnaires were distributed at three different groceries, all at different locations.The first grocery was located in the centre of the city, the second one was situated in thecentre of a suburb and the last one was to be found in the outskirt of Lund.The results showed that out of the 524 customers who took part in the survey the overallperformance of the stores showed that the car was the most common way vehicle. Almost halfof the customers bicycled or walked to the grocery store. Even though, there were bigdifferences between the groceries in how many that chose to go by car, bicycle or walk. Themost interesting result was a confirmation of what we had suspected, that the grocery with theenvironment most suited for going by car also was the one that people most often went to bycar.

Denna C-uppsats innefattar en studie vars syfte är att undersöka hur diskurserna kring Malmös visioner om trafik och miljö uttrycks i olika planer och styrdokument samt hur tjänstemän som arbetar med stadsplanering i staden tänker kring kombinationen av minskad biltrafik och en växande stad. Vidare undersöks relationen mellan visionen för Malmö och minskning av biltrafiken i staden, för att olika hinder i planeringsprocessen skall kunna påvisas. Studiens genomförande grundas på en dokumentstudie av Malmös planer och styrdokument, samt kvalitativa intervjuer med tjänstemän och konsulter, som dagligen arbetar med stads- och trafikplanering i Malmö.I studien framkommer att Malmö stads visioner kan bromsa vägen mot en minskad trafik. Resultaten från studien visar bland annat på problem kring att bilen fortfarande har ett visst statusvärde och att tillväxt med automatiskt ökad biltrafik ligger högst på prioriteringslistan vid planering av staden. Miljöns saknad av en egen talesman utpekas också som ett problem, samtaktörernas, och deras olika intresses, brist på en plats att mötas. / The aim of this survey is to study how visions of traffic and sustainability are framed in the municipal plans of Malmö, and how officials that work with city-planning reflect on the relation between the need of reducing car-traffic and the tendency toward a growing city. Further examines the relationship, between the city-vision and the reducing of car-traffic in the city, to point out the obstacles in the process of planning. The study is based onqualitative interviews made with officials and consultants working with city- and trafficplanning in Malmö.The result of this study shows that the car still has an important value and that the officials who work with city-planning give high priority to growth which automatically means increased car-traffic. Another problem is that the participants in the process have different interests and lack a common ground in the sense of a common discourse, leaving the environment itself with a lack of a spokesperson.

Denna C-uppsats innefattar en studie vars syfte är att undersöka hur diskurserna kring Malmös visioner om trafik och miljö uttrycks i olika planer och styrdokument samt hur tjänstemän som arbetar med stadsplanering i staden tänker kring kombinationen av minskad biltrafik och en växande stad. Vidare undersöks relationen mellan visionen för Malmö och minskning av biltrafiken i staden, för att olika hinder i planeringsprocessen skall kunna påvisas. Studiens genomförande grundas på en dokumentstudie av Malmös planer och styrdokument, samt kvalitativa intervjuer med tjänstemän och konsulter, som dagligen arbetar med stads- och trafikplanering i Malmö. I studien framkommer att Malmö stads visioner kan bromsa vägen mot en minskad trafik. Resultaten från studien visar bland annat på problem kring att bilen fortfarande har ett visst statusvärde och att tillväxt med automatiskt ökad biltrafik ligger högst på prioriteringslistan vid planering av staden. Miljöns saknad av en egen talesman utpekas också som ett problem, samt aktörernas, och deras olika intresses, brist på en plats att mötas. / The aim of this survey is to study how visions of traffic and sustainability are framed in the municipal plans of Malmö, and how officials that work with city-planning reflect on the relation between the need of reducing car-traffic and the tendency toward a growing city. Further examines the relationship, between the city-vision and the reducing of car-traffic in the city, to point out the obstacles in the process of planning. The study is based on qualitative interviews made with officials and consultants working with city- and trafficplanning in Malmö. The result of this study shows that the car still has an important value and that the officials who work with city-planning give high priority to growth which automatically means increased car-traffic. Another problem is that the participants in the process have different interests and lack a common ground in the sense of a common discourse, leaving the environment itself with a lack of a spokesperson.

Hyllie, a large scaled urban development project in the Southern of Malmö, hopes to contribute to Malmö Municipality’s goal to be the worlds greatest in sustainable development year of 2020. The city of Malmö together with 20-something developers are building at the urban development area and by now the area is full of large scaled buildings and the pile of construction permits for a new modern bathhouse and offices, cultural centers, hotels and thousands of homes are constantly increasing. Just because of all the large-scale investments in this area, I examine the cultural aspects of urban planning in Hyllie in this paper. By studying the struggle for meaning and how it is negotiated between the municipality and commercial entities through a cultural analysis tool build mostly with geographer David Harvey’s theories about a transformation in urban governance from managerialism to entrepreneurialism, I come to the conclusion that the city of Malmö is leaning towards a planning strategies where the focus is on economic growth. As the post-industrial society is highly digitalized offering constant access to information I also look at how the media reports on the creation of meaning in new Hyllie. A transformation is revealed, showing that media year after year becomes less critical and even starts to contribute to the image of Hyllie as the city of Malmö and developers want.

Syftet med studien är att med hjälp av observationer och intervjuer undersöka hur Södra Förstadsgatan i Malmö påverkas av en omläggning från trafikerad väg till gågata. Undersökningen svarar på vad en gågata skulle innebära för brukarna längs gatan. Det visar sig att trafikmiljön är dålig både för gång- och cykeltrafikanter, men även för näringsidkarna. Dock är näringsidkarna oroliga för hur försäljningen ska gå om bilar inte kan köra längs gatan. Utifrån Gehls kvalitetskriterier observeras gatan och det framkommer att kvaliteterna brister på flera punkter. Genom en intervju med Klas Nydahl visar han en skepsis gentemot att upprätta en gågata då han anser att den blir för lång och det blir ohållbart för småbutikerna längs gatan att hålla sig kvar. Med teorierna visar studien på att en gågata skulle förbättra trafikmiljön men också rent utav kunna gynna näringsidkarna med en ökad försäljning. / The purpose of this study is to explore how Södra Förstadsgatan in Malmö will be affected by a shift from being a trafficked road to a pedestrian walkway. The study presents the findings of what a pedestrian walkway would mean for users along the street. It turns out that the traffic environment is bad for not only pedestrians and cyclists, but also for businesses. However, traders are worried about how sales would be affected should cars be unable to drive down the street. Based on Gehl's quality criteria, the street is observed and it appears that the qualities of the street lack on several points. In an interview with Klas Nydahl, he shows scepticism towards the establishment of a pedestrian walkway as he believes that the street will be too long thus becoming unviable for small shops along the street to maintain itself. Theories presented points to that a pedestrian walkway would not only improve the traffic environment but also benefit the traders with increased sales.

Människans hälsa och välbefinnande påverkas av många faktorer, en av dem är stadsmiljön. I dagens samhälle blir människor alltmer stillasittande och livsmiljön är en avgörande påverkansfaktor för folkhälsan. Med en hälsofrämjande stadsplanering kan offentliga platser utformas som skapar möjlighet för fysisk aktivitet och sociala interaktioner. Genom att implementera faktorer som grönområden, gång- och cykelvägar, sociala mötesplatser, tillgänglighet och säkerhet skapas hälsosamma stadsmiljöer för människor. Syftet med detta kandidatarbete är att undersöka vilka faktorer som är avgörande i stadsmiljön för att öka folkhälsan. Genom de kvalitativa metoderna dokumentär forskning och platsanalys tas designprinciper fram i linje med kunskapsöversikten om sambandet mellan folkhälsa och stadsplanering. Dessa designprinciper appliceras på ett utvalt offentligt rum som presenteras i ett gestaltningsförslag.

Platser konkurrerar med varandra om invånare och arbetskraft, och det är viktigt att behålla och förnya kompetens för att möjliggöra långsiktig tillväxt. Mycket av den kompetens som platser eftersträvar finns hos studenter. Forskning har visat att ett viktigt område för att behålla kompetens på en plats är stärkt platsanknytning. Inom platsanknytning är två centrala begrepp platsidentitet och platsberoende, där den första beskriver en individs känslomässiga relation till en plats medan den sistnämnda beskriver platsens tillgänglighet och fysiska egenskaper. Trots att forskning fastställer att platsanknytning är en viktig faktor för att förhindra förlust av kompetens, finns det få studier som exakt föreslår vad en plats ska prioritera och vilka faktorer som är viktiga vid stadsplanering och utbyggnad.Syftet med denna studie är att identifiera viktiga faktorer som påverkar studenters platsanknytning och att ge konkreta förslag på vad som bör fokuseras på för att öka studenters anknytning till en plats och därmed påverka deras intention att stanna kvar efter examen. Studien genomfördes kvantitativt via en enkätundersökning, där sammanlagt 152 svar erhölls.Resultaten visar att en plats upplevda förmåga att bidra till en persons personliga utveckling och framgång är viktig, medan platsens unika egenskaper bör prioriteras sekundärt. Vidare är arbetsmöjligheter den främsta orsaken till att studenter flyttar eller stannar. Andra viktiga faktorer, såsom infrastruktur och socialt liv, bör också ses över. Det är viktigt att studenter integreras i samhället för att stärka dessa aspekter. Framtida studier rekommenderas att utreda hur en plats mer exakt kan stärka dessa faktorer genom kvalitativa undersökningar. Vidare är det viktigt att komma ihåg att studien enbart fokuserade på studenter, vilket gör det nödvändigt att utföra kompletterande studier på icke-studenter och jämföra dessa två grupper för att kunna dra mer generella slutsatser.