Syfte: Uppsatsens syfte är att identifiera de verktyg som ett svenskt industriföretag kan använda sig av inom konceptet Lean. Rapporten ska även ge en beskrivande bild av hur ett svenskt företag kan utveckla de olika verktygen för att anpassa dem i sin verksamhet. På grund av allt mer ökad konkurrens i läkemedelsbranschen har Sweden Operation valt att implementera Lean i sin verksamhet. Detta väljer de att för att skapa en effektiv produktion med minskade resurser och ökad kvalitet.  Metod: Uppsatsen bygger på en deduktiv ansats där individuella intervjuer har genomförts dels med de medarbetare som arbetar dagligen med konceptet dels med de som sedan konceptets införande på olika nivåer i organisation har varit involverade i implementeringen av Lean.  Resultat & slutsats: Fabriken som vi studerade i uppsatsen har förändrat sin organisation genom att tillämpa Lean. Ledningen hade tagit grundkonceptet och anpassat de delar man ansett värdefulla för sin organisation.  Förändringen har medfört effektivare processer men även att medarbetarna upplever en ökad stress.  Förslag till fortsatt forskning: Det som vi tycker skulle vara mest intressant att studera vidare är: hur andra industriföretag har implementerat Lean i sina verksamheter och vilka verktyg de valt använda sig av. På detta sätt skulle man kunna stärka ytterligare generaliserbarheten av resultaten i vår uppsats.  Uppsatsens bidrag: Vår uppsats bidrar med att ta upp personalens olika synpunkter om implementeringen av Lean. Uppsatsen ska även ta upp flera styrverktyg som företaget inte använder sig av i nuläget, men skulle tänka sig att använda i framtiden för att uppnå en bättre effektivitet.

This thesis aims to contribute to increase Skanska Sweden's profitability on their construction sites by reducing the occurring waste. The thesis will examine if utilization of an already existing tool on Skanska Sweden’s intranet ”Standardiserade produktionsmetoder” [SPM] would help. SPM is described as a work preparation on a building component documented in a way so that people outside of the project can understand how the component was built and what resources were used during the process. SPM see no use today as there is a great lack of basic information available as well as a lacking knowledge that the tool exists at all. The foundation for a great asset exist, but in its present state it is barley to use. The current situation within the company as well as SPM’s present state and its potential has been determined with seven qualitative interviews performed on individuals with various roles. All of the informants shared the opinion that there’s room for improvement within the organization with experience feedback, they all also agreed that SPM have the potential to become a great way to share experiences between different projects. The conclusions in this report determine that SPM in an improved state could be a valuable asset to enable a more efficient production, entailed with other positive contributions to the construction sites and their coworkers. But there is a challenge ahead to get there, SPM relies on the contribution from active projects within Skanska. The company needs to found a commitment to that cause.

Antalet cancerfall i Sverige har mer än fördubblats under de senaste årtiondena och 1 av 3 personer kommer någon gång under sin livstid att diagnostiseras med cancer (Socialstyrelsen & Cancerfonden 2018:3, 6). Ett problem med den svenska cancervården har varit långa väntetider och en regional ojämlikhet. Som ett led i att öka patientnöjdhet, förkorta väntetiderna samt minska på skillnaderna infördes standardiserade vårdförlopp genom en nationell vårdreform (Wilkens, Thulesius, Schmidt, & Carlsson, 2016:1378). Regionerna har under åren 2015-2018 tilldelats 13 800 000 kronor inom ramen för denna satsning och numera finns 31 standardiserade vårdförlopp som bygger på att cancerutredningar ska följa ett specifikt tidsschema (Socialstyrelsen, 2018:7). Syftet med denna studie är att undersöka hur ett politiskt beslut på nationell nivå implementeras på lokal nivå. Studien bygger på semi-strukturerade intervjuer gjorde med personal på Kvinnoklinikens mottagning, med syftet att mottaga personliga upplevelser av hur SVF har påverkat mottagningens arbete (Esaiasson, Gilljam, Oscarsson, Towns & Wängnerud, 2017:261). Studien tar avstamp i frågeställningar om vilka förutsättningar som funnits för att implementera SVF och om vilka effekter för patienter och personal som SVF har fått. Studien visar att personal på Kvinnoklinikens mottagning upplever att såväl kompetens som resurser saknades vid införandet av SVF, samtidigt som deras inställning gentemot reformen ändå var positiv eller neutral. Trots bristande förutsättningar för att lyckas med implementeringen upplever personalen ändå att införandet av SVF till största del har fått positiva effekter för såväl patienter som för personalens arbete på mottagningen (IP1 2019; IP2 2019; IP3 2019; IP4 2019; IP5 2019).

Utgångspunkten för denna uppsats har varit sambandet mellan autonomi, självständig motivation och målkongruens. Sambandet har hämtats från Self-Determination Theory, där autonomi anses vara en förutsättning för att uppleva självständig motivation som i sin tur anses viktigt för att skapa målkongruens i en organisation. Då autonomi inte är en självklarhet inom alla yrken har syftet med studien varit att undersöka sambandet mellan motivation och målkongruens bland anställda med standardiserade arbetsuppgifter på ett produktionsföretag. Fallföretaget för studien har varit Sandvik AB som verkar inom tillverkningsindustrin. Det empiriska materialet har inhämtats på en och samma avdelning genom intervjuer med en produktionschef samt nio anställda. De anställda har även besvarat en enkät om motivation gentemot arbetet. Det empiriska materialet har analyserats utifrån Self-Determination Theory och teori om målkongruens. Studien har visat att respondenterna med standardiserade arbetsuppgifter till övervägande del upplever kontrollerad motivation och trots detta lyckas organisationen skapa målkongruens genom yttre faktorer.

No description available.

Cancervården i Sverige har kännetecknas av höga överlevnadstal och generellt hög kvalitetvid behandling av patienter, dock har det förekommit långa väntetider för patienter i väntan påbehandling. Som följd av detta inledde den svenska regeringen en nationell reform som skullehjälpa sjukvården att standardisera cancerpatienters vård som på sikt skulle påskyndabehandling av cancer, denna satsning kom då att kallas Standardiserade vårdförlopp.Målet med det nya nationella programmet var att i huvudsak skapa en jämlik cancervård i helaSverige, det som skulle genomföras var bland annat att minska väntetider, öka patientersnöjdhet med cancervården samt minska de regionala ojämlikheterna inom sjukvården.I region Gävleborg implementerades totalt 31 olika standardiserade vårdförlopp, mellan år2015-2018, varav fyra standardiserade vårdförlopp som personalen på gynekologiskamottagningen på Hudiksvalls sjukhus arbetar med. De olika standardiserade vårdförloppen äräggstockscancer (2016), livmoderhalscancer (2017), livmoderkroppscancer (2017) samtvulvacancer (2018).Syftet med denna studie är att undersöka hur personalens arbete på gynekologiskamottagningen har förändrats sedan man implementerat standardiserade vårdförlopp (SVF) iverksamheten. För att kunna möjliggöra detta har jag genomfört en frågeundersökning medpersonal som arbetar med standardiserade vårdförlopp på mottagningen.Studien visar att personalen som arbetar på gynekologiska mottagningen uppfyller Vedung’simplementeringsteori gällande möjligheten att förstå, vilja, kunna genom att de fåttutbildning, är positivt inställd till implementeringen av standardiserade vårdförlopp samt attde har de rätta resurserna för arbeta utifrån de som standardiserade vårdförlopp kräver.Studien visar även att personalens arbete har förändrats genom att de behöver vara meruppmärksam att följa SVF-patienter så de får den vård och behandling de behöver, inomangiven plats i vårdförloppet.

Standardiserade affärssystem är utformade för att kunna nyttjas av flera olika kundorganisationer trots dess varierande behov. Det medför att funktionalitet i ett standardiserat affärssystem sällan motsvarar kundorganisationers krav och önskemål. Standardiserade affärssystem är begränsade gällande dess anpassningsförmåga vilket förutsätter att kundorganisationer nyttjar affärssystemet som en standardversion utan avvikande anpassningar vid implementation. Trots begränsningar är flertalet kundorganisationer i behov av att genomföra anpassningar i det standardiserade affärssystemet för att uppnå en önskad anpassningsgrad mellan affärssystemet och organisationens affärsprocesser. Studien avser att bidra med kunskap om relationen mellan ett standardiserat affärssystem och dess anpassningsförmåga samt vilka utmaningar en kundorganisation kan ställas inför vid implementation till följd av denna relation. Studien har genomförts genom en fallstudie och tillämpat en kvalitativ ansats för att kunna undersöka området. I studiens slutsats presenteras sex identifierade utmaningar vid implementation av ett standardiserat affärssystem i den specifika kundorganisationen. De sex identifierade utmaningarna är; kravhantering, behov av anpassning, inlåsning mellan systemleverantör och kundorganisation, anpassningens komplexitet, förändring av viktiga affärsprocesser och utbildning av systemanvändare.

This article is about social workers that assess disabled people’s needs and their abilities to implement a new way of working. The National Board of Health and Welfare (Socialstyrelsen) in Sweden are developing a new way of working in these cases and it’s supposed to make the social work more evidence based. The National Board of Health and Welfare has already developed this kind of instrument for the social workers who assess needs of children and elderly people and now it’s time for those who work with disabled people. Therefore, I have chosen to study which possibilities these social workers have to implement this new method called IBIC (Individens Behov I Centrum - The individual’s needs in focus, my translation). I have based my study on three factors that are important that the persons involved in an implementation have in order for the implementation to succeed. They are: comprehension, capability and willingness. The aim was to get an understanding based on the three factors comprehend, capability and willingness of which abilities the assessment workers have to implement IBIC and how this would affect the profession. To reach that aim I have interviewed six social workers who assess the needs of disabled persons. The social workers were chosen because of their work title and after approval by their managers. I was able to get one who has worked 22 years, two who has worked around 10 years and three who has just started working. This meant that I got a good distribution in length of experience. In my sample there is also one who has worked with the standardized work method for children that I mentioned earlier. The results show that most of the social workers comprehend IBIC but it is doubtful whether or not they have the capability and the willingness to implement it. The result also shows that an implementation of IBIC most likely would mean that the profession which now is based on occupational values would move towards organizational professionalism.

Det svenska samhället är idag mångkulturellt och består inte av en homogen grupp individer.Svensk skola har dessutom i uppdrag att vara likvärdig och till för alla, varför nationella provgenomföres för att säkerställa likvärdighet men också för att se om den svenska skolafungerar. Proven är desamma för svenskämnet som för svenska som andraspråk, vilketantyder att svenskhet premieras i skolsystemet, och att skolan därför inte uppfyllerlikvärdighetsprincipen. Under min utbildning och verksamhetsförlagda utbildning gick det attana en obalans mellan Skolverkets skrivningar och lärares tolkningar och uppfattningar om denationella proven i svenska som andraspråk. Detta fångade mitt intresse och ledde till attdenna studie ville synliggöra lärares syn på proven. Därav är syftet med denna studie följande:Syftet med denna studie är att synliggöra hur lärare ser på nationella proven i svenska somandraspråk rörande dess syfte, innehåll, genomförande och bedömning.MetodStudien är kvalitativ och bygger på intervjusamtal med fem olika respondenter, samtligaverksamma andraspråkslärare på grundskolans 7-9 och gymnasiet. Metodvalet bygger påönskan om att få en djupare inblick i en viktig företeelse i skolan – i detta fall: nationellaproven i svenska som andraspråk. Samtliga intervjuer har bandats, transkriberats och vidanalys färgkodats utifrån studiens frågeställningar. Det empiriska materialet har ocksåpresenterats utifrån dessa aspekter och behandlar syfte, innehåll, genomförande ochbedömning av nationella proven i svenska som andraspråk.ResultatResultatet för studien är att respondenterna är väl förtrogna med de nationella proven, men attsynen på dem både sammanfaller och går isär. Detta bekräftar forskning kring en formellkontra upplevd läroplan och i relation till denna studie, de nationella proven. Det syfte och deintentioner som Skolverket har med proven tolkas och upplevs olika för olika lärare. Trots attSkolverket menar att proven säkerställer likvärdig bedömning anser lärarna att proven ärmissvisande då innehållet inte är anpassat efter målgruppen. De ifrågasätter ocksåuppgifternas karaktär och att dessa inte alltid gynnar andraspråkselever som har en annanskolerfarenhet med sig. Studien visar också att lärarna har höga förväntningar på sina eleveroch motsäger därmed forskning om att lärarens förväntningar är en av de mest avgörandefaktorerna för huruvida eleverna lyckas eller inte. Till syvende och sist upprätthållerSkolverket, genom de nationella proven de maktstrukturer som råder genom att skapa ettmissgynnande bedömningsunderlag för dem som läser svenska som andraspråk.

The purpose of this essay has been to answer the question of whether or not administrators of economic support perceive that their professional status is ranked lower than that of their coworkers in other fields of the social services. We set out to study whether or not their comparative status differed depending on their use of standardized assessment instruments and if their experience with regards to professional status differed depending on the size of the municipality they worked in. We also wanted to determine in what way (if any) the comparative status manifests itself and what factors influences it. We’ve utilized method triangulation in order to answer the questions posed in our purpose. The quantitative study was conducted using a questionnaire and the qualitative with three interviews. Both studies were conducted in the county of Värmland, Sweden. The three municipalities, in which the interviews was conducted, varied in size which was a part of our selection process due to the fact that we believed that the size would affect the views regarding professional status. The result of our study shows that how administrators view their comparative ranking differs depending on the size of their respective municipalities. Administrators in the larger municipalities perceive their status to be low in comparison to other fields while administrators in smaller municipalities doesn’t perceive any noticeable difference. The administrators don’t feel that their status is dependent on the lack of standardized assessment instruments within their field but rather the way economic support is taught at the Swedish universities. Within this study we conclude that administrators working in the field of economic support in municipalities with more than 10 000 inhabitants perceive that their field is ranked lower when compared to other fields within the social services.