Studien föranleddes av införandet av standardiserade vårdförlopp (SVF) inom cancervården. SVF innehåller riktlinjer för hur utredning och behandlingsrekommendationer av cancerpatienter ska göras med målet att korta väntetiderna från misstanke om cancer till start av behandling. Denna studie har bidra med att samla in kunskap om införandet av standardiserade vårdförlopp inom cancervården för att undersöka vilka faktorer som förenklat eller försvårat implementeringen. Kunskapen kan sedan återföras till organisationen, som i det här fallet är Region Östergötland (RÖ), för att bidra till den fortsatta utvecklingen av arbetet med SVF. Även förbättringsområden samt risker och möjligheter med SVF undersöks för att fördjupa kunskapen ytterligare. Den teoretiska bakgrunden, teoretiska referensramen, baseras på en litteraturstudie och forskningsansatsen är en fallstudie som utgår ifrån patientfall inom tre cancerdiagnoser. Under fallstudien samlas data in genom observationsstudier, dokumentstudier och intervjuer. Intervjuerna utgår ifrån implementeringsteori där vårdgivare berättar om sina erfarenheter och tankar kring implementeringen och hur det är att arbeta med SVF. Urvalet av vårdgivare är personer verksamma inom primärvård och specialistvård som genom sitt arbete kommer i kontakt med cancerpatienter. Riktlinjerna i SVF specificerar hur en cancerutredning ska gå till för varje cancerdiagnos. Till stor del innehåller riktlinjerna alarmsymptom för misstanke om cancer, utredningsprocessen och patientbemötande i processen. Införandet har motiverats av den fragmentering som tidigare tillskrivits vården samt att korta ner de långa väntetider som länge upplevts i cancervården. Implementeringen av riktlinjerna har i RÖ till stor del letts av två projektledare vars uppgift varit att implementera SVF i verksamheten. Uppdraget med implementeringen har utgjorts av införandet nystartad cancerutredningsenhet, Enheten för samordnad cancerutredning (ESCU) samt att stödja primärvården och specialistvården i sitt arbete med att implementera riktlinjerna. I och med införandet av SVF har RÖ valt att utveckla cancervården för att skapa en mer sammanhållen process kring patienten genom att från början göra en vårdprocess som utgår ifrån patientens behov. Studien visar att införandet av SVF på det stora hela inte har förändrat arbetssättet för de vårdgivare som arbetar i vårdprocesserna. De största förändringarna kan ses i processförändringar där tidiga delar av vårdkedjan samordnats och omstrukturerats för att skapa ett bättre flöde genom utredningen. Införandet av ESCU har bidragit till en samordnad remissgranskning där patienterna fångas upp för att på ett sömlöst sätt slussas ut till nästa enhet för fortsatt utredning. Införandet av stödverktyg som standardremisser och samtalsmallar har även lett till en ökad informationsspridning mellan vårdgivande enheter och underlättat informationsspridning till patienterna. De faktorer som framförallt underlättat implementeringen är att det funnits ett tydligt övergripande ansvar där projektledarna tagit en aktiv roll i implementeringen. De verksamhetsbesök och samtal som projektledarna haft med vårdgivande enheter samt de stimulansmedel som delats ut till regionen anses även ha underlättat implementeringen. Faktorer som istället har försvårat implementeringen är motsättningar från beslutsfattare inne i verksamheten och de inre strukturerna i verksamheten. De möjligheter som finns kopplade till implementeringen är ett ökat omhändertagande av patienten där mer jämlik vård, möjlighet att fånga upp svaga patientgrupper tidigt i utredningen och ett ökat patientdeltagande är viktiga delar. Riskerna som framförallt ses som angelägna handlar om undanträngning av andra patientgrupper till fördel för SVF-patienter och att patienter oroas i onödan i och med det tidiga beskedet om misstanke om cancer. Studien har även identifierat förbättringsområden där en omstrukturering av de interna IT-systemen, utvecklandet av ett mer standardiserat arbetssätt för de multidisciplinära konferenserna och att samarbeta med primärvården kring den standardiserade remissen är några exempel.

Marknaden för industriella distributörer har upplevt stora förändringar under de senaste decennierna. Trots att industribolag nu har större möjligheter att sälja direkt via internet har distributörerna generellt sett stärkt sin position av flera anledningar. Forskningen har emellertid förespråkat att det är starka samarbeten som skapar värde i distributionskanalen. I huvudsak har detta påvisats med kvantitativa studier och forskare har därför efterfrågat kvalitativa ansatser. Delvis med målet att fylla detta forskningsgap utfördes en fallstudie om ABB Low Voltage Products distributörsförsäljning av produktkategori Pilot Devices, som bland annat innefattar tryckknappar. Pilot Devices valdes eftersom de är typiska distributörsprodukter i flera avseenden. Vad som också är uppenbart för produktkategorin är att den är högst standardiserad, utan tydlig differentiering mot konkurrenterna. Med bakgrund av detta intogs ett speciellt perspektiv i studien: hur kan marknadsföringen genom distributörer förbättras för en standardiserad produktkategori? Elva semistrukturerade intervjuer utfördes med distributörer i Sverige och Storbritannien samt därtill 25 observationsstudier i butiker. För att bättre förstå kundernas behov skedde fem intervjuer med panelbyggare, den typiske kunden för produkterna. Det empiriska materialet visade att distributörers behov skiljer sig åt markant, vilket tidigare modeller inte beaktat. Leverantörer måste förstå de olika distributörstypernas behov för att styra kanalen effektivt. För stora distributörskedjor är monetära incitament, ett åtagande att jobba på slutmarknaden och produktdata för internetförsäljning i fokus. För mindre distributörer, som ofta måste konkurrera med teknisk expertis, är bland annat produktträning och en nära relation av yttersta vikt. Studien bekräftade tidigare forskning som påpekat att en tydlig ansvarsfördelning och effektiv kommunikation är väsentligt för samarbetena. Detta visade sig vara viktigt oavsett typ av distributör. Studien av panelbyggarna visade att dessa generellt hade ett högst repetitivt köpbeteende som ofta styrs av tidigare ritningar eller krav från kunder. Distributörssegmentens värdeskapande aktiviteter och behov samt slutkundernas inverkan summerades i ett ramverk vilket uppfyllde studiens syfte: en vägledning för hur tillverkande industriföretag kan förbättra marknadsföringen via distributörer för standardiserade produkter. / The industrial distributor market has experienced great changes during the recent decades. Manufacturers today have better possibilities reaching their customers directly by selling through the Internet, but the distributors have in general strengthened their positions, due to several reasons. Most research concerning the manufacturer-distributor relationship has, however, indicated that collaboration is the key to creating value in the marketing channel. The majority of these studies have been quantitative, and researchers have requested more qualitative studies. Partly with the aim to fill this gap, a case study was conducted to investigate the distributor sales of ABB Low Voltage Products product category Pilot Devices, consisting of for example push buttons. Pilot Devices was chosen as it is a typical distributor product for many reasons. What also is evident is that it is a commoditized product, where it is hard to find differences between brands. With this background, the study was conducted through a certain lens: how can the marketing through distributors be improved for commoditized products? Eleven semi-structured interviews were conducted with distributors in Sweden and the United Kingdom together with 25 observational studies in distributor stores. In order to obtain a deep understanding of the end customer’s need, five interviews with panel builders, a typical customer type, was conducted. The empirical data showed that the distributors’ needs differ significantly, which has been neglect by previous studies. Manufacturers must develop an understanding for these needs in order to manage the channel effectively. For large distributors, monetary incentives, an end-market commitment and product data were priorities. For smaller, technical oriented, distributors, product training and marketing material were distinct needs. The study confirmed previous studies stating that clear allocation of responsibilities and effective communication are important. The study of the panel builders showed that they have a highly repetitive buying behavior, often affected by previous blueprints or by their customer’s requirements. The distributor segments’ value adding activities, their needs and the impact of the end customer were incorporated into a framework that fulfilled the study’s purpose: a guideline how manufacturing companies can improve their marketing through distributors for commoditized products.

Syftet med studien är attundersöka vad som påverkar socialsekreterarens riskbedömningsarbete inom socialtjänsten med målgruppen våld i nära relation. Jag kommer även redovisa socialarbetarens handlingsutrymme i förhållande till standardiserat bedömningsarbete, redogöraför verktyget FREDA-bedömningsmetodersamt deövriga faktorer som påverkar bedömning. Syftet är även att kunna använda mig av enkäten för att undersökaom det finns ett samband mellan olika faktorer såsom tillförlitligheten av den egna bedömningenkopplad till erfarenhet och utbildning. För att kunna uppnå syftet besvaradestvå frågeställningar;hur ser socialtjänstens bedömningsarbete ut med våldsutsatta, särskilt vid användning av verktyget FREDA-bedömningsmetoder?Vilka faktorer utöver standardiseratarbete påverkar socialarbetarenshandlingsutrymme vid bedömning?Till uppsatsen har jag använt mig av en kvantitativ enkätstudie utifrån en deduktiv ansats.Enkäten bestod av 14innehållande frågor. Enkäten distribuerats ut via mejloch Facebook.se för yrkesverksamma socialsekreterare som arbetar med riskbedömning av fortsatt våld i nära relation. Sammantaget skickades enkäten till samtliga 26 kommuner inom Stockholms ländär tiomedverkade. Dessavar fördeladepå 29 socialsekreterare. Enkäten besvaradesi sin helhet av 32socialsekreteraredär tre kom från okänd/okända kommuner i Sverige. Med hjälp av statistisk analysoch diagramhar resultatet sammanställtsochtvå olika korstabeller harutformats för att undersöka sambandsanalys. Enkäten uppnådde 86 %besvarade frågor i sin helhet.Resultatet har analyserats utifrånkunskapsläge, tidigare forskning samtLipskys teori omgräsrotsbyråkrati. Resultatetvisaratt majoriteten av socialsekreterareär överens om att det finns flera faktorer utöver bedömningsinstrument som påverkar riskbedömningen.Studiensslutsats landar i att majoriteten av socialsekreterare väljer att användasig av individuell bedömning med stöd av verktyget FREDA-bedömningsmetodersamt att det förs en diskussion om att faktorer, erfarenhet och utbildning/vidareutbildningarligger till grund för den individuella bedömningen. / The purpose of the study is to investigate what affects the social workers risk assessment work in the social service with the target group violence in close relation. I will also report on the social worker's extent of action in relation to standardized assessment work. I will be describing the tool FREDA assessment methods and the other factors that influence the social worker's assessment. The purpose is also to be able to use the survey to investigate whether there is a connection between various factors such as the reliability of one's own assessment and one's own assessment linked to experience and education. To achieve the purpose, two questions were answered; whatdoes the social services assessment work look like with violence, especially when usingthe tool FREDA assessment methods? What factors besides standardized work affect the social worker's scope for assessment?For the thesis I have used a quantitative survey study based on a deductive approach. The survey consisted of 14 containing questions and was distributed via e-mail and Facebook.se for professional social workers who work with risk assessment of continued violence in close relation. In total, the questionnaire was sent to all 26 municipalities in Stockholm County, of which ten participate. They were distributed to 29 social secretaries. The survey was answered in itsentirety by the 32 social workers, where three came from unknown / unknown municipalities in Sweden. Using statistical analysis and graphs, the results have been compiled and two different cross tables have been designed to investigate relationship analysis. The survey achieved 86% answered questions in its entirety. The results have been analyzed on the base of knowledge, previous research and Lipsky's theory of grassroots bureaucracy. The result shows that most of the social workers agree that there are several factors besides assessment instruments that affect risk assessment. The study concludes that the majority of social secretaries choose to use individual assessment with the aid of the tool FREDA assessment methods, and that there is a discussion that the factors of experience and education / further education are the basis for the individual assessment.

Bakgrund: Under de senaste årtiondena har det växt fram en trend, både nationellt och internationellt, där hållbarhet har hamnat i fokus. Sedan 2017 har vi i Sverige lag på att vissa företag ska upprätta en hållbarhetsrapport men det är enbart 0,1 procent av alla svenska företag som omfattas av lagen. Även om ett bolag inte har ett lagstadgat krav på sig att upprätta en hållbarhetsrapport finns det trots detta företag som frivilligt delar med sig av icke-finansiell information. Denna benägenhet hos företag att frivilligt synliggöra hållbarhetsinformation leder till ett intresse av att närmare studera vilken frivillig hållbarhetsinformation som företag anser är väsentlig att dela med sig av när det inte finns några lagstadgade regler för detta. Syfte: Syftet med denna studie är att kritiskt analysera hållbarhetsinformation som ges ut frivilligt av företag för att jämföra innehållet och utformningen av informationen samt att ge en förståelse för vad som kan förklara eller påverka informationen. Metod: I studien tillämpas en kvalitativ innehållsanalys med komparativ design för att göra en jämförande studie av tio svenska företags hållbarhetsinformation. Vid granskningen har vi utgått från olika teman för att identifiera hur innehållet och utformningen av hållbarhetsinformationen ser ut och vilka likheter och skillnader som finns. Slutsats: Jämförandet av företagens frivilliga hållbarhetsinformation har visat att det finns stora variationer gällande både innehållet och utformningen. Bland annat finns variationer kring vilket format som används, antalet sidor och hur ingående hållbarhetsarbetet beskrivs. Förklaringar till dessa variationer ges utifrån företagens branschtillhörighet, standardiserade ramverk, Corporate Social Responsibility (CSR) och företagsekonomiska teorier. / Background: During the last decade a trend has developed, both nationally and internationally, where sustainability has become highly relevant. Since 2017 thereis a law in Sweden that stipulates that some companies are required to create a sustainability report, but only 0,1 percent of all Swedish companies are covered by the law. Even though a company does not have a legal requirement to create a sustainability report, there are still companies that voluntarily share non-financial information. This tendency for companies to voluntarily share sustainability information leads to an interest to study what kind of voluntary sustainability information companies considers to be essential to share when there are no lega lrequirements. Purpose: The purpose of this study is to critically analyze sustianability information that is being shared voluntarily by companies to compare the content and design of the information and to provide an understanding for what can explain or influence the information. Method: In this study a qualitative analysis of content was applied together with acomparative design to carry out a comparative study of sustainability information at ten Swedish companies. The analysis was based on different themes to identify the content and design of the sustainability information and to determine if there are any similarities or differences. Conclusion: After comparing the sustainability information shared by ten companies it is clear that there are large variations regarding both the content and design. For example there are variations in what format that is being used to present the information, the number of pages and how detailed the work with sustainability is described. These variations can be explained by the companies industry affiliation, standardized frameworks, Corporate Social Responsibility(CSR) and theories of business economics.

The introduction of algorithms has for companies led to new ways of marketing themselves. However, access to personal data is needed for a company to successfully use an algorithm, which means companies can trade with our personal data. Personal data is therefore no longer used solely for nonprofit purposes but has rather acquired a financial value. This has led to new challenges in terms of third country transfer of personal data, which requires legislation that can effectively protect personal data. Within the EU, the General Data Protection Legislation (GDPR) regulates how personal data can be transferred to a third country. Article 45 GDPR, which contains the first requirement for third country transfers, states that transfers are only permitted based on an adequacy decision issued by the Commission. On the basis, inter alia, of the annulment of the Safe Harbor decision, by the European Court of Justice, and the criticism that has been addressed towards the Privacy Shield decision, questions are raised if there are reason for companies to make third country transfers based on the alternative provisions in article 46 and article 49 GDPR. The aim of this thesis is to examine the possibilities of making third country transfers according to articles 45, 46 and 49 GDPR by making a comparison that has been made from an individual- and company perspective. The research questions have been focused on the content of the adequacy decisions concerning USA, Switzerland, Canada, Israel and Japan, a review of the legal basis for third country transfers stated in articles 46 and 49 GDPR, as well as benefits and drawbacks with applying the grounds set forth in articles 46 and 49 GDPR rather than applying an adequacy decision pursuant to article 45 GDPR. In conclusion, it may be noted that the adequacy decisions that have been discussed leave room for doubt in relation to the level of protection that is guaranteed in the GDPR. This gives reason for companies to consider application of article 46 and article 49 GDPR. There are several benefits and drawbacks with such considerations including the size of the company and its financial recourses affecting which appropriate safeguard in article 46 GDPR is the most suitable safeguard to use. Furthermore, the derogations in article 49 GDPR may, in theory and in practice, be very difficult to apply instead of article 45 and article 46 GDPR since the derogations focuses on specific situations and must be used restrictively. The findings in this thesis however leads to the conclusion that there are several reasons for companies to consider application of article 46 GDPR instead of article 45 GDPR.

Sortiment är hos många företag väldigt stort vilket leder till att företag inte kan hantera sina produkter rätt. Problematiken är att kunderna får för mycket valmöjligheter när det erbjuds ett helt produktsortiment. Varje företag behöver ifrågasätta sig hur de ska hantera sitt sortiment när kunderna har för mycket att välja mellan. I denna situation hjälper sortimentsreducering att öka effektiviteten och lönsamheten i förtaget. Ett välplanerat sortiment är en viktig faktor för kundens köpbeslut eftersom för många produktval i sortimentet kan leda till överbelastning. Studien är en fallstudie med syfte att ta fram faktorer och processer som bör beaktas vid en sortimentsreducering hos ett producerande företag. Studien kommer att avgränsas mot att studera sortimentsreducering hos ett svenskt företag som tillverkar kontorsmöbler. För att besvara syftet och frågeställningarna utfördes fyra semistrukturerade intervjuer och ett studiebesök med anställda som hade relevant kunskap inom området. I metoden har abduktion antagits som vetenskapligt angreppsätt. Den teoretiska referensram togs fram genom litteratursökningar via databaser och böcker som sedan diskuterades i en jämförelse mot den sammanställda empirin som analyserades och diskuterades. Studiens slutsats visade vilka faktorer och processer som företag bör beakta vid en sortimentsreducering. De framtagna faktorerna var sortimentets djup och bredd, företagsimage, flexibilitet, kategoristyrning samt implementering av modulära och standardiserade produkter. Genom att integrera dessa faktorer kan företag göra en reducering effektivt. Studien visade tre processer med hjälp av modeller vid hänsyn till sortimentsreducering som skulle kunna implementeras på företag. Dessa modeller är ABC-analysen, Porters femkraftsmodell och sortimentsplaneringsmodellen. Genom att integrera de olika faktorer och processer för sortimentsreducering kan företaget göra en lönsam reducering i sortimentet. / Many companies have a large assortment, where most are incapable of correctly handling their products. Result of such assortment usually is overload of customers with an abundance of options. Every company needs to question themselves how to handle their assortment when customers has to many choices to pick. In this situation assortment reduction helps to increase efficiency and profitability of organizations. A well-planned assortment is an important factor for the customers purchase decision as too many choices in the assortment can lead to overload.   This study is a thesis written with the purpose of developing factors and processes to take into account for a products assortment reduction at a producing company. This study is limited to studying product assortment reduction at a Swedish company that manufactures office furniture. The purpose and questions are answered through four semi-structured interviews and a study visit accompanied by employees with relevant knowledge to thesis. In the method, abduction has been adopted as a scientific approach. A theoretical frame of reference was developed through literature searches through databases and books, which were the discussed in a comparison with the compiled empirical data that were analyzed and discussed.  The study´s conclusion showed which factors and processes companies should take into account in an assortment reduction. The factors developed were assortment depth and breadth, corporate image, flexibility, category management, implementing modular and standard products. By integrating these factors, companies can make a reduction effective. The study showed three processes using models with regard to product assortment reduction that could be implemented in companies. These models are the ABC-analysis, Porters five forces and the assortment planning model. By integrating the various factors and processes for product assortment reduction, the company can make a profitable reduction in the assortment.

One of the central challenges for the healthcare system today is how to manage care for patients with complex needs. This patient group is not well-defined but covers patients with serious diseases and comorbidities, or with a limited ability to perform basic daily functions due to physical, mental or psychosocial challenges. This group has a high service and resource utilisation resulting in high costs for the healthcare system and, typically, poor health outcomes. To improve care for these patients, it is necessary to implement strategies to manage the differentiated care needs, the additional support needs, the uncertainty in care delivery, and the coordination needs of the involved providers and the patient. Care pathways are increasingly used internationally to make care more patient-centred and to structure and design care processes for individual patient groups. Important elements in care pathways include structuring care activities, by defining their content and sequence; coordinating between providers and professionals; and involving patients in their care process. In this thesis, care pathways are proposed as the overall strategy for managing care for patients with complex care needs. The purpose of this thesis is thus to contribute with knowledge on how care pathways can be managed for patients with complex care needs. This is achieved by analysing how the practices coordination, standardisation, customisation and personalisation can support management of care pathways and by discussing how these practices influence quality of care. The quality of care dimensions discussed are accessible, timely, equitable, and patient-centred care. The empirical context in this thesis is the Standardised Cancer Care Pathways (CCPs) which were implemented in Sweden from 2015 to 2018. CCPs is the umbrella term for the national initiative to shorten waiting times, decrease regional differences and reduce fragmentation in care processes. CCPs include elements such as diagnosis-specific pathways and guidelines, introduction of CPP coordinators, and mandatory reporting of waiting times. Focus has been on implementing care pathways for 31 cancer diagnoses in all Swedish healthcare regions. Both qualitative and quantitative research methods have been used. A case study was conducted to examine standardised and customised care pathways, and coordination and multidisciplinary work in care pathways. A document study of regional reports on CCPs was analysed to study effects of care pathways on accessibility, timeliness and equitability. Finally, a national survey was conducted to deepen the understanding of the role of coordination, as performed by coordinators, in care pathways. This thesis argues that standardised and customised care pathways should be combined to manage care for patients with complex care needs. The customised pathway in particular benefits patients with serious unspecific symptoms, unknown primary tumour or more complex care needs, while patients with care needs that can be treated independently of the main diagnosis benefit from following a standardised care pathway. Coordinators are an important means to manage coordination, customisation and personalisation in the care pathway. The coordinators’ role is twofold: the first role is to manage care pathways by customising the care pathway and coordinating involved providers; the second role is to support and guide patients through the care pathway. This can be achieved by adapting interpersonal communication with patients through personalisation. This thesis further argues that care pathways have most potential to positively influence accessibility, timeliness, equitability, and patient-centredness. Accessibility has been positively influenced, especially for patients with ambiguous symptoms where symptoms indicating cancer have improved their chances of accessing cancer diagnostics. A negative aspect of prioritising patients who follow CCPs has been the potentially longer waiting times for other patient groups in equal need of urgent care. Notwithstanding, prioritised access to care is perceived to positively influence timeliness for patients following CCPs. Care pathways are perceived to have positively influenced patient-centredness by shifting the focus from what to deliver to how to deliver it.

Under produktionen av kartong vid det integrerade massa- och kartongbruket, som ägs av Holmen Iggesund Paperboard AB, bildas klorat som är giftigt för vattenlevande organismer. Därför är det väsentligt att utsläppet av klorat till havet, via avloppsvattnet från bruket, hålls under de gränsvärden som fastställts. För att övervaka kloratutsläppet analyseras prover på avloppsvattnet rutinmässigt, och en jonkromatograf ämnades tas i drift för ändamålet. Jonkromatografi är en standardiserad metod för analys av klorat, som måste verifieras innan den tas i bruk. Inga explicita krav fanns på hur omfattande verifieringen skulle vara. Ett syfte med studien var därför att utveckla generella rekommendationer för omfattningen av verifieringen av en standardiserad analysmetod. Litteratur angående verifiering eftersöktes och summerades, och utifrån den togs en verifieringsplan för jonkromatografisk analys av klorat fram. Mätresultat som erhölls utvärderades statistiskt. Slutsatserna var; att verifiering bör planeras på ett sätt så att kalibrering och underhåll av instrumentet sker i samma omfattning som är tänkt vid rutinanvändning av analysmetoden; selektivitet bör testas tidigt, och riktiga prover bör analyseras i ett tidigt skede; omfattningen av verifieringen med avseende på provmatriser och koncentrationsnivåer ska återspegla de provmatriser och koncentrationer som analysmetoden kommer att innefatta i rutinarbetet; antalet försök som bör inkluderas beror på kraven som ställs på de olika egenskaper som definierar prestandan. Minst 6 försök på varje provmaterial var ett riktmärke för precision och riktighet, medan ett försök räckte vid utvärdering av selektivitet och instrumentets mätområde. För att kunna säkerställa god analyskvalité, är utbildning i analysmetodik en viktig del. Ytterligare ett syfte med denna studie var att undersöka utbildningsverksamhetens lärandemål, samt vilka utmaningar som fanns inom utbildningen i analysmetodik. Genom fokusgruppintervjuer och observationer samlades information inom utbildningsverksamheten och dess utmaningar. Utifrån det teoretiska ramverket självstyrd inlärning utfördes en deduktiv tematisk analys av den insamlade datan. Slutsatserna av arbetet löd: Det övergripande syftet med upplärningen inom en analysmetod var att personen som genomgått utbildningen ska kunna ansvara för att tillämpa analysmetoden självständigt utifrån instruktionen, ha kunskap om rimliga mätresultat, kunna reflektera över sitt arbete, samt ha kunskap om syftet med analysmetoden. Ingen standardiserad mall för vad som ska ingå i utbildningen inom en analysmetod fanns, vilket bidrog till osäkerheter angående huruvida likvärdig kompetens uppnåddes för personer under utbildning; dagens utbildningsupplägg inbjöd inte till att personen under upplärning tog på sig ansvaret för uppfyllandet av lärandemålen i den utsträckning som önskades. För att möjliggöra detta föreslogs att ett förberedande moment skulle införas, samt att den lärande skulle få mer tid och möjlighet att genomföra delar av utbildningen självständigt. / During the production of paperboard at the integrated pulp and paperboard mill, owned by Holmen Iggesund Paperboard AB, chlorate is formed, which is a toxic compound for aquatic organisms. It is therefore essential that the chlorate levels in the wastewater from the mill, which is released to the ocean, are below the established limit. In order to monitor the effluent of chlorate, wastewater samples are routinely analyzed, and for this purpose an ion chromatograph was intended to be put to use. Ion chromatography is a standardized method for chlorate analysis, which needs to be verified before being used for routine analyses. No explicit requirements regarding the extent of the verification existed. One purpose of this study was therefore to develop general recommendations regarding the extent of verification of a standardized analytical method. Literature regarding verification was sought for and summarized. Based on the literature, a plan for verifying ion chromatographic analysis of chlorate was constructed. The measurement results obtained were evaluated statistically. Conclusions drawn were: calibration and maintenance of the instrument during the verification process should reflect the frequency of maintenance and calibration planned during the routine use; selectivity should be tested early on, as well as real samples; the extent of the verification with respect to matrices and concentration levels should reflect those that will be included in the routine use of the analytical method; the number of experiments included depends on the requirements imposed on the performance characteristics of the method. At least 6 experiments for each sample was a good aim for verifying precision and trueness, while one experiment was enough for verification of selectivity and the working range of the instrument. In order to ensure satisfactory analysis quality, training in analytical methods is an important aspect. Another purpose of this study was to investigate the learning objectives of the educational activities as well as what challenges could be identified with respect to training in analytical methods. Through focus group interviews and observations, data was collected about the educational activities and challenges. Based on the theoretical framework self-directed learning, a deductive thematic analysis was performed. Conclusions were: The overall purpose of the training in analytical methods was that the person who underwent training should be able to independently apply the analytic method, with the aid of the analytical instruction, have the necessary knowledge about reasonable results, be able to reflect about their work and have knowledge about the purpose of the analytical method. No standardized template regarding what should be included in the training existed, which contributed to uncertainties regarding if equivalent knowledge was achieved for persons under training. The educational approach of today did not encourage the person under training enough to take responsibility for fulfilling the learning objectives. To enable this, it was suggested that a preparation element should be included in the training, and also that the person under training should get more time and opportunities to complete some of the training independently.

This study offers insight into washback processes via interactions between the national test, teachers and students as well as raises questions about contemporary educational politics and standardized testing in EFL classrooms. Washback is a term for the effects a test has on teaching and learning. Standardized tests are given increased weight in Sweden and globally, risking an increase of washback. This development puts various properties of education at risk of being undermined. In Sweden, the national tests in ninth grade can be considered high-stake standardized tests since they should be particularly considered in grading. The oral subtest in English may involve specific issues due to socio-affective aspects and challenges of assessing foreign language speech. Through qualitative interviews with six English teachers in Sweden, this study explored their perceptions of washback effects of the oral subtest of English in the national tests in ninth grade. The results indicate substantial washback on teaching practices and learning behaviors, and that socio-affective aspects play a major role in teachers’ choices. Also, some teachers exhibit ambivalence to the content of the test and whether the test results should impact the grades.

Lean är ett arbetssätt som myntades av Toyota på 1950-talet och som vanligtvis är förknippat med stora tillverkande industriföretag. Den amerikanska universitetsprofessorn Jeffrey K. Liker sammanfattade leans arbetsmetodik med fjorton principer i den storsäljande boken The Toyota Way. I detta arbete undersöktes det hur applicerbara de fjorton principerna är på småskaliga tillverkningsföretag. Projektet avgränsades till småskaliga tillverkningsföretag inom guldsmedsbranschen med maximalt 10 anställda. Undersökningen påbörjades med en enkät som skickades ut till experter inom området lean, med avsikt att urskilja de principer som var mest tillämpbara för småskaliga tillverkningsföretag. Därifrån valdes principerna 3, 6, 7, 10, 12 och 14 ut som mest relevanta för småskaliga tillverkningsföretag. En litteraturstudie utfördes sedan för att hitta information om de utvalda principerna och som komplement till teorin intervjuades även en expert inom området lean. Tre guldsmeder i Stockholmsområdet intervjuades angående deras arbete medan arbetsstationerna och arbetsytorna inspekterades. Intervjuerna resulterade i hur guldsmederna arbetar i praktiken vilket kompletterade de teoretiska resonemangen kring lean och dess applicerbarhet i småskaliga tillverkningsföretag. Arbetet resulterade i slutsatsen att småskaliga tillverkningsföretag generellt arbetar med värderingar och ambitioner som påminner starkt om lean trots att ordet lean, och många andra beskrivande tekniska termer, inte var igenkännbara av guldsmederna själva. Ovannämnda principer kunde även framhävas och rekommenderas som intressanta för småskaliga tillverkningsföretag att förkovra sig i och applicera på sin verksamhet. / Lean is a working structure that was created initially by Toyota in the 1950s and is usually associated with large industrial manufacturing companies. The american university professor Jeffrey K. Liker summarized the lean work methodology with fourteen principles in the best-selling book The Toyota Way. In this paper it was investigated how applicable the fourteen principles are with respect to small-scale manufacturing companies. The project was limited to small-scale manufacturing companies with up to 10 employees within the goldsmith industry. The research began with a survey that got sent out to experts in the field of lean to discern the principles that were most applicable to small-scale manufacturing companies. Based on the survey the principles 3, 6, 7, 10, 12 and 14 were selected as most relevant to small scale manufacturing companies. A theory survey was then carried out to find information about the selected principles, and as a complement to the theory, an expert in the field of lean was also interviewed. Three goldsmiths based in Stockholm were interviewed regarding their work and at the same time the workstations and work surfaces were inspected. The interviews resulted in knowledge about how the goldsmiths worked in practice which strengthened the theoretical reasoning around lean and its applicability in small-scale manufacturing companies. The work resulted in the conclusion that small-scale manufacturing companies generally work with values and ambitions that strongly resemble lean even though the word lean, and many other descriptive technical terms, were not recognizable to the goldsmiths themselves. The above-mentioned principles could also be highlighted and recommended as interesting for small-scale manufacturing companies to engage in.