The purpose of this essay has been to answer the question of whether or not administrators of economic support perceive that their professional status is ranked lower than that of their coworkers in other fields of the social services. We set out to study whether or not their comparative status differed depending on their use of standardized assessment instruments and if their experience with regards to professional status differed depending on the size of the municipality they worked in. We also wanted to determine in what way (if any) the comparative status manifests itself and what factors influences it. We’ve utilized method triangulation in order to answer the questions posed in our purpose. The quantitative study was conducted using a questionnaire and the qualitative with three interviews. Both studies were conducted in the county of Värmland, Sweden. The three municipalities, in which the interviews was conducted, varied in size which was a part of our selection process due to the fact that we believed that the size would affect the views regarding professional status. The result of our study shows that how administrators view their comparative ranking differs depending on the size of their respective municipalities. Administrators in the larger municipalities perceive their status to be low in comparison to other fields while administrators in smaller municipalities doesn’t perceive any noticeable difference. The administrators don’t feel that their status is dependent on the lack of standardized assessment instruments within their field but rather the way economic support is taught at the Swedish universities. Within this study we conclude that administrators working in the field of economic support in municipalities with more than 10 000 inhabitants perceive that their field is ranked lower when compared to other fields within the social services.

Bakgrund: Ofta ligger en hel branschs utveckling till grund för hur investerare värderar enskilda företag men bara för att en bransch presterar sämre än övriga aktiemarknaden behöver inte detta betyda att enskilda företag inom denna bransch inte kan generera överavkastning. Med detta resonemang i baktanke är det intressant att undersöka om man med hjälp av investeringsstrategier kan hitta potentiella ”guldkorn” och på så vis uppnå en högre avkastning än den övriga aktiemarknaden. Syfte: Studiens syfte är att undersöka om det med investeringsstrategier baserade på relativvärdering går att investera i företag inom den europeiska massa- och pappersindustrin och genom dessa skapa en högre avkastning än jämförelseindexet MSCI Europe, trots massa- och pappersindustrins historiskt svaga prestation i jämförelse med den europeiska aktiemarknaden. Metod: Studien bygger på en deduktiv forskningsprocess för att förklara sambandet mellan teori och praktik. Vidare har ett kvantitativt tillvägagångssätt används i studien där en stor mängd data enligt den deduktiva metoden analyserats och testats. Resultat: Studien visar på att det går att generera överavkastning gentemot index genom att följa investeringsstrategier. Den investeringsstrategi som i denna studie genererade den högsta avkastningen var investeringsstrategin baserad på EV/EBITDA justerat för biologiska tillgångar. Komplexiteten i beräknandet av branschspecifika multiplar bidrar dock till en allt för stor osäkerhet varför de mer använda och utforskade standardiserade multiplarna är att föredra framför de branschspecifika multiplarna.

Uppsatsen behandlar standardavtalsrätten på internet som rättsvetenskapligt problem. Den behandlar standardavtalens särart och de teoretiska problem som denna särart traditionellt fört med sig. Svårigheten grundar sig i hur man ser viljans relation till avtalet. Ställt på sin spets handlar det om hur man förstår själva begreppet viljeförklaring. Vad som verkligen står på spel är mötet mellan olika rättsliga sammanhang och olika sätt att se på rätten. Som teoretiker står vi inför ett dilemma. Det handlar om hur vi ser på relationen mellan standardiseringen av avtalstexten och den givna texten som uttryck för en gemensam partsvilja. Med den i doktrinen hävdvunna uppfattningen innebär standardiseringen att avtalet inte kan användas som underlag för att fastställa en gemensam partsavsikt. Genom att väcka ett annat tänkande som slumrat i bakgrunden i rätten synliggörs en ny dimension till problematiken och problemet ses för vad det egentligen är.

Uppsatsens syfte är att redogöra för forskningens syn på det nationella skrivprovet inom ämnet svenska. Utifrån ett psykometriskt perspektiv, med inriktning på konstrukt, bedömning och användning, belyser uppsatsen potentiella problembilder med standardiserade prov inom en svensk, norsk och amerikansk kontext. Provet innehar en normerande ställning inom svensk utbildning, där det agerar rättesnöre över vad som utgör goda och mindre goda elevtexter. Forskningen visar också på den svårighet som existerar gällande provets interbedömarreliabilitet, där olika examinatorer bedömer proven olika. Vidare påverkar provet undervisningen, där dess genrepedagogiska utgångspunkt leder till en tanke om progression, där texttyper hierarkiseras. Lärarna upplever att provet är tidskrävande och att de ofta arbetar förberedande med eleverna. Detta leder till att eleverna undervisas i att hantera provsituationen, snarare än att de undervisas i skrivande, något som är problematiskt utifrån aspekter av reliabilitet. Vidare innebär provets normerande ställning att undervisningen anpassas efter de förmågor som provet avser att mäta, vilket resulterar i att eleverna får ta del av en begränsad läroplan. Undersökningen visar på den diskrepans som tycks existera mellan provets olika syften, där det råder en oklarhet i om provet kan fungera som ett komparativt utvärderingsverktyg samtidigt som det är ett utvecklingsverktyg för att främja elevernas skrivande. Frågan är om det är möjligt att skapa ett skrivprov där dessa syften harmoniserar med varandra?

This report aims to investigate how Diagnostikcentrum should be available and coordinated with other care givers to achieve satisfactory delivery capability in cancer patient pathways.The availability refers to how Diagnostikcentrum should participate in the process. In whatway and with what recourses. The aim is to contribute to the process and its possibility ofgiving the patients care in time. Diagnostikcentrum performs diagnostic results and provides Region Östergötland with resources and competences in laboratory medicine and visual- and functional medicine. Diagnostics are the basis for investigating and giving the patient a correctdiagnosis. One area where Diagnostikcentrum is very much involved is in the cancer care.(Diagnostikcentrum, 2017) In Sweden, cancer have been increasing in recent years and the increase is expected to continue.This means there is a great need for a strategy for how cancer care should be conducted.(Cancerfonden, 2017) To improve the cancer care and shorten the lead times, cancer patientpathways have been introduced in Sweden. The purpose of a cancer patient pathway is that the patients should experience a well-organized, comprehensive and professional care without excessive waiting times (Cancercentrum, 2017). This report aims to investigate the cancerpatient pathway for breast cancer. In the process of breast cancer there are many different caregivers involved. A few from Diagnostikcentrum within different clinics. At present, thereis no knowledge if Diagnostikcentrum is being properly coordinated or involved in the correctway with this clinics and other caregivers. The research began with a literature review to gather research that were relevant to the study. For example, literature linked to process orientation, Supply Chain Management and delivery capacity. The literature covers the areas both from a traditional manufacturing perspective aswell as how these theories can be applied in health care. A flow mapping was carried out to gain an understanding of the care process for breast cancer. Based on this, an analysis of the process showed several areas of improvements such as sub-optimisation, bottlenecks and uncertainties. Delivery capacity for the breast process was defined based on literature and of the case study.The definition of delivery capacity was formulated as following. That 80 percent of the patientsgiven care in the cancer patient pathway for breast cancer should receive an investigation within 28 days. Based on that definition, it was later examined how well the process is performing today. The result was not positive and great opportunities for improvement exist. In present, only 41 percent of the patients receive an investigation for breast cancer in time. Based on the literature review, proposals were made for the coordination of the process.Such proposals included increased integration, collaboration and information sharing with the goal of achieving delivery capacity in the long term. Finally, suggestions that showed how Diagnostikcentrum can be available and contribute togreater coordination and compliance in the care process were made. The proposals imply that through adaptation to demand, increased flexibility and adaption to each other and the process the flow can be improved. Other suggestions include how to manage bottlenecks and iterations as well as dividing the lead time within the process, avoid sub-optimization through safer delivery times and finally improve measurement within the care process.

No description available.

Lilja, A. & Topilina, G. “Att jobba manualstyrt kräver en god kompetens”. En intervjustudie om Intervju om anknytningsstil i Sverige. Examensarbete i socialt arbete 15 högskolepoäng. Malmö universitet: Fakulteten för hälsa och samhälle, institutionen för socialt arbete, 2019. Standardiserade bedömningsmetoder är en del av socialarbetares vardag. Enligt Socialstyrelsen ökar intresset för att använda standardiserade metoder och ett evidensbaserat arbetssätt inom socialt arbete i Sverige. Samtidigt finns bristfällig information om vilka metoder som anses vara evidensbaserade och vilka som inte är det. Denna studie fokuserar på Intervju om anknytningsstil (IAS) - en standardiserad bedömningsmetod som syftar till att kartlägga och mäta kvalitet på klientens nära relationer. IAS saknar enligt Socialstyrelsen evidens och utvärdering men används i barn- och familjehemsutredningar. Syftet med studien är att ur ett organisationsteoretiskt perspektiv undersöka hur socialarbetare använder IAS i det praktiska sociala arbetet med fokus på de yrkesverksammas uppfattning av metoden och metodens roll i arbetsprocessen. Studien syftar även till att undersöka vilken tilltro socialarbetare har till metoden och resultatet samt om metoden har någon påverkan på kontakten med klienten. För att uppfylla studiens syften har sju socialarbetare intervjuats som använder IAS i sitt arbete. Studiens resultat visar att trots metodens standardiserade utformning skiljer sig användandet både gällande syfte och utförande. Informanterna har skilda uppfattningar om vilka slutsatser som kan dras av IAS och hur metoden påverkar relationen till klienten. De flesta respondenter betvivlar att IAS är knuten till forskning och uttrycker att metoden inte är tillräckligt effektiv och tidsenlig. Samtidigt ser flera av informanterna tydliga fördelar med att använda IAS i sitt arbete. / Lilja, A. & Topilina, G. “You Need to Be Very Competent to Use the Standardised Methods”. An Interview Study of Adult Attachment Interview in Sweden. Degree project in Social Work. 15 högskolepoäng. Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of Social Work, 2019. Standardized assessment methods are part of the everyday lives of social workers. According to Socialstyrelsen, the interest in using standardized methods and an evidence-based approach in social work in Sweden is increasing. At the same time there is insufficient information about which methods are considered to be evidence-based and which are not. This study focuses on Attachment Style Interview (ASI) - a standardized assessment method that aims to map out and measure the quality of the client's close relationships. According to Socialstyrelsen, ASI is lacking in both evidence and evaluation, yet is used in home assessments where children are concerned. The purpose of the study is to investigate, from an organizational theoretical perspective, how social workers use ASI in their practical work, focusing on the perception of professionals regarding the method and the role of the method within the work process itself. The study also aims to investigate what trust social workers have regarding the method and its results, and whether the method has any influence over/on the contact with the client. To fulfill the aims of the study seven social workers currently using ASI in their daily work have been interviewed. The results of the study show that, despite the standardized design of the method, the use differs both in terms of purpose and design. The informants have different opinions about what conclusions can be drawn from the ASI, and how the method affects the relationship with the client. Most respondents doubt that the ASI is linked to research, and state that the method is not sufficiently effective nor contemporary. Nevertheless, several of the informants agree on clear advantages in using ASI in their work.

Föreliggande studie berör 126 elevers uppfattningar om vetenskapliga metoder. Det teoretiska ramverk som använts är fenomenologi och variationsteori. Studien baseras på en enkätundersökning och har analyserats med hjälp av ”content-analysis”. Den del av naturvetenskapen som studien fokuserar på är Nature of Science, (NOS) samt standardiserade försök. Resultaten visar att många elever har svårt att designa ett experiment samt har svårt att skilja mellan vetenskapliga och ovetenskapliga metoder.

Standardised care pathways has been identified as an emerging trend in Swedish healthcare. After the policy’s success in cancer care Swedish policy makers have decided that the policy is to be implemented in other areas of the Swedish health care system as well. This process has resulted in the development of a standardised care pathway for the early stages of schizophrenia and similar conditions. To understand the effects of exporting the policy form one area of healthcare to another this thesis sets out to investigate how the policy might impact different agencies involved in the care and treatment of schizophrenia. The study focuses on the policy’s ambition to improve coordinated care interventions. Furthermore, this is done by exploring the agencies perception of coordinated care and the organisational changes the policy might entail. The thesis draws on neo-institutional theory and the translation process to explain the spread of ideas between institutions as part of the policy process. Data has been gathered by conducting semi-structured interviews with representatives from primary healthcare, specialized psychiatric healthcare and municipal care in two different regions. The regions has been selected by population and fiscal assets to generate two cases with large differences in resources to investigate the possible impact of resources on coordinated care and the perception of the standardised care pathway. The analysis shows resources, especially in the form of competence within the workforce, as well as the structure of guidelines and agreements as central themes with an impact on coordinated care interventions. Both limited experience and continuity within the work force as well as unclear guidelines emerge as processes that limit the ability to coordinate care. In line with the theoretical framework these are identified as processes that effect the uniformity of the rationalities within and between the affected agencies. Therefore, how well the policy handles these processes is identified as a central factor for its impact on the agencies involved.

I Sverige har antalet cancerfall mer än fördubblats sedan 70-talet. Men samtidigt så har överlevnaden i cancer också ökat. Detta tack vare forskningen och dess framfart med förbättrade diagnostiska metoder som resulterar i att utredningar går snabbare och behandling kan sättas in snabbare. Men det är fortfarande för stort antal som inte överlever (Cancerfonden, 2020). I cancervården har det har det funnits en del problem med långa väntetider men sedan 2015 har det satsats pengar på ett försök till att jobba på de långa väntetiderna och förkorta dem. Man införde standardiserade vårdförlopp (SVF), man tog idén från Danmark där den varit framgångsrik (Cancerfonden, 2022). Regionerna förseddes med en summa pengar för satsningen på SVF där socialstyrelsen har i uppdrag att följa upp detta. Tanken är att alla regioner ska följa ledtider för de olika flödena i arbetet med SVF (Socialstyrelsen, 2018:7).Syftet med denna studie är att se hur detta mottogs på en liten klinik som kirurgmottagningen i Hudiksvall. Hur resultatet av beslutet att implementera SVF blev för mottagningen. Denna fallstudie består av samtalsintervjuer med tre olika yrkesprofessioner på kirurgmottagningen där de tillfrågas om deras egna upplevelser, mottagandet av SVF samt hur deras arbete påverkats av införandet av SVF (Esaiasson et al, 2017:261).Resultatet av denna studie påvisade att mottagandet av SVF på kirurgmottagningen rent generellt var positivt. Det finns dock brister, men inte alla håller med om det. Studien visar på att det kan vara en aningen olika syn på en del detaljer. Brister gällande utbildning och information i och med införandet av SVF var märkbart påpekar två av respondenterna. Den största svårigheten som det vittnas om är diagnossättningen, det var en knapphändig information gällande detta i samband med införandet av SVF. Än idag är de medicinska sekreterarna under ständig uppdatering för att hinna med SVF flödena. Men överlag positiv inställning till SVF. De har bildat sig ett bra team och har bra kontakter med övriga aktörer, samt ett resultat av patientnöjdhet och trygghet (IP1 2022; IP2 2022; IP3 2022).