<p>Women who support themselves through self-employment are relatively low compared to men, in Sweden. Women make up around 30 percent of newly started enterprises. The Swedish government considers that the Swedish economical growth would increase if there were more companies. Through encouraging women to start enterprises to the same extent as men, Sweden can increase growth rate and create more employment. Despite all efforts being made, advances are not really reached. The ratio of businesswomen to businessmen has decreased in the past 20 years according to the Statistical Central Bureau.</p><p>A previous survey showed that almost 60 percent of the students at the Swedish colleges would consider starting their own company. Despite that, there is a mapping by University of Economics and Business Administration in Jönköping and Stockholm that only 3, 5 percent of the university graduates really take on their self-owned enterprises. It is astonishing that so few proceed from thought to action.</p><p>This study is limited to examine female students’ views of what motivates them to start up a business. The paper also takes notice of what changes that are needed be done to encourage new enterprise start-ups.</p><p>The aims of the study are to give a deeper understanding of the female students’ situation by envisaging their thoughts on starting self-owned enterprises. And try to contribute with some research on female students and their relationship to self-owned enterprises.</p><p>The basis of the empirical material consists of 40 questionnaires, two personal interviews and two e-mail interviews. The questionnaires where sent to Business Administration students at Södertörns University College, studying bachelor and master level courses during spring term 2007. The personal interviews and the e-mail interviews were conducted of complementive reasons to the study.</p><p>On the basis of our empirical data and analysis we conclude that there are many different points of views of which the environment and individuals- have the biggest significance for motivation, being a source of information and guidance. The environment and the school must mediate a more positive attitude to entrepreneurship. This is adequate to make female students feel more motivated to start self-owned enterprises. The more female students can picture themselves as enterprisers, the bigger is the possibility to increase business activity/ business initiative. Nevertheless, it is in the end the woman’s own driving force, will, and courage to take risks that remains the decisive factors for starting a self-owned enterprise.</p> / <p>Det är relativt få kvinnor i Sverige som försörjer sig som företagare jämfört med män. Kvinnor utgör cirka 30 procent av nyföretagande. Den svenska regeringen anser att Sveriges ekonomiska tillväxt skulle öka om det förekom fler företag. Företagande är viktigt för att få en ökning av landets arbetsmarknad, vilket även skulle leda till en minskning av arbetslösheten. Det har under årens lopp alstrats ett intresse från samhällets sida till företagande bland kvinnor. Enligt statistiska centralbyrån har andelen kvinnor bland företagarna minskat under de senaste 20 åren. En tidigare undersökning gjord av Drivhuset, visade att närmare 60 procent av studenterna på landets högskolor kan tänka sig att starta företag. Trots det visar en kartläggning vid handelshögskolan i Jönköping och Stockholm att endast 3,5 procent av högskoleutbildade studenter verkligen satsar på eget företagande. Det är häpnadsväckande att det är så få som går från tanke till handling.</p><p>Uppsatsens syfte är att skapa en större förståelse för de kvinnliga studenternas tankar kring att starta eget. Men vi hoppas även på att kunna bidra med en liten del till forskningen som berör kvinnliga studenter och företagande.</p><p>Underlaget för det empiriska materialet utgörs av 40 enkäter, två personliga intervjuer och två intervjuer via e-post för att uppnå vårt syfte. Dessa enkäter skickades till studenter på Södertörns högskola som är planerade att slutföra påbyggnad och fördjupningskurser inom Företagsekonomi under våren 2007. Utifrån dessa utfördes två personliga intervjuer och två e-post intervjuer ï syfte att få en mer djupare förståelse.</p><p>Utifrån vår empiri och analys har vi kommit fram till att det finns en mängd olika aspekter varav skolan, omgivningen och individerna har den största betydelsen för motivering, informationskälla och vägledning. För att fler kvinnliga studenter skall känna sig mer motiverade till att starta eget måste omgivningen förmedla en mer positiv attityd till entreprenörskap. Ju fler kvinnliga studenter som kan tänka sig att bli företagare, desto större är möjligheterna till ett ökat nyföretagande. Dock är det i slutändan kvinnornas egen drivkraft och att hon själv måste vilja, våga och riskera som förblir den avgörande delen i eget företagande.</p>

Women who support themselves through self-employment are relatively low compared to men, in Sweden. Women make up around 30 percent of newly started enterprises. The Swedish government considers that the Swedish economical growth would increase if there were more companies. Through encouraging women to start enterprises to the same extent as men, Sweden can increase growth rate and create more employment. Despite all efforts being made, advances are not really reached. The ratio of businesswomen to businessmen has decreased in the past 20 years according to the Statistical Central Bureau. A previous survey showed that almost 60 percent of the students at the Swedish colleges would consider starting their own company. Despite that, there is a mapping by University of Economics and Business Administration in Jönköping and Stockholm that only 3, 5 percent of the university graduates really take on their self-owned enterprises. It is astonishing that so few proceed from thought to action. This study is limited to examine female students’ views of what motivates them to start up a business. The paper also takes notice of what changes that are needed be done to encourage new enterprise start-ups. The aims of the study are to give a deeper understanding of the female students’ situation by envisaging their thoughts on starting self-owned enterprises. And try to contribute with some research on female students and their relationship to self-owned enterprises. The basis of the empirical material consists of 40 questionnaires, two personal interviews and two e-mail interviews. The questionnaires where sent to Business Administration students at Södertörns University College, studying bachelor and master level courses during spring term 2007. The personal interviews and the e-mail interviews were conducted of complementive reasons to the study. On the basis of our empirical data and analysis we conclude that there are many different points of views of which the environment and individuals- have the biggest significance for motivation, being a source of information and guidance. The environment and the school must mediate a more positive attitude to entrepreneurship. This is adequate to make female students feel more motivated to start self-owned enterprises. The more female students can picture themselves as enterprisers, the bigger is the possibility to increase business activity/ business initiative. Nevertheless, it is in the end the woman’s own driving force, will, and courage to take risks that remains the decisive factors for starting a self-owned enterprise. / Det är relativt få kvinnor i Sverige som försörjer sig som företagare jämfört med män. Kvinnor utgör cirka 30 procent av nyföretagande. Den svenska regeringen anser att Sveriges ekonomiska tillväxt skulle öka om det förekom fler företag. Företagande är viktigt för att få en ökning av landets arbetsmarknad, vilket även skulle leda till en minskning av arbetslösheten. Det har under årens lopp alstrats ett intresse från samhällets sida till företagande bland kvinnor. Enligt statistiska centralbyrån har andelen kvinnor bland företagarna minskat under de senaste 20 åren. En tidigare undersökning gjord av Drivhuset, visade att närmare 60 procent av studenterna på landets högskolor kan tänka sig att starta företag. Trots det visar en kartläggning vid handelshögskolan i Jönköping och Stockholm att endast 3,5 procent av högskoleutbildade studenter verkligen satsar på eget företagande. Det är häpnadsväckande att det är så få som går från tanke till handling. Uppsatsens syfte är att skapa en större förståelse för de kvinnliga studenternas tankar kring att starta eget. Men vi hoppas även på att kunna bidra med en liten del till forskningen som berör kvinnliga studenter och företagande. Underlaget för det empiriska materialet utgörs av 40 enkäter, två personliga intervjuer och två intervjuer via e-post för att uppnå vårt syfte. Dessa enkäter skickades till studenter på Södertörns högskola som är planerade att slutföra påbyggnad och fördjupningskurser inom Företagsekonomi under våren 2007. Utifrån dessa utfördes två personliga intervjuer och två e-post intervjuer ï syfte att få en mer djupare förståelse. Utifrån vår empiri och analys har vi kommit fram till att det finns en mängd olika aspekter varav skolan, omgivningen och individerna har den största betydelsen för motivering, informationskälla och vägledning. För att fler kvinnliga studenter skall känna sig mer motiverade till att starta eget måste omgivningen förmedla en mer positiv attityd till entreprenörskap. Ju fler kvinnliga studenter som kan tänka sig att bli företagare, desto större är möjligheterna till ett ökat nyföretagande. Dock är det i slutändan kvinnornas egen drivkraft och att hon själv måste vilja, våga och riskera som förblir den avgörande delen i eget företagande.

Detta examensarbete handlar bl.a. om hur man kan gå tillväga om man vill starta en fristående skola. Arbetet tar också upp några olika inriktningar en friskola kan ha, (t.ex. Waldorf och Montessori) och beskriver lite av deras bakgrund och pedagogik. Eftersom friskolor idag är ett hett debatteringsämne i både tidningar och tv finns även ett avsnitt med där lite olika inslag i debatten finns representerade. I arbetet redovisas också den enkätundersökning jag gjort med syftet att ta reda på om det möjligtvis finns några skillnader mellan friskoleelever och elever i den kommunala skolan när det gäller deras syn på lärande, kunskap och skolan. De resultat jag kan utläsa av undersökningen pekar mot att friskoleleverna i den här undersökningen är positivare och mer nöjda med sin skola och personalen där än vad eleverna från de medverkande kommunala klasserna är.

<p>Tjejer/damer har i regel sämre ekonomiska förutsättningar i jämförelse med killar/herrar när det gäller idrott, något vi själva har upplevt då vi har varit aktiva på hög nivå en längre tid. Angelica Lorsell berättade för oss om en företagsidé, som skulle kunna gynna elitidrottande tjejer. Idén går ut på att förmedla ett medlemskort, "Elitkortet", där olika samarbetspartners erbjuder målgruppsinriktade rabatter som skulle underlätta vardagen för elitidrottande tjejer. Angelica bad oss om synpunkter och hjälp för att lyckas genomföra denna affärsidé.</p><p>Vårt syfte med uppsatsen är att ställa drömmen om att starta företagsverksamheten Elitkortet mot vad som krävs av oss som företagare för att förverkliga detta, dröm ställs mot vardag.</p><p>Litteraturen beskriver vissa personlighetsdrag som en entreprenör bör ha för att lyckas: prestationsbehov, riskbenägenhet och kontrollbehov. Att skriva ner sin affärsidé beskriver teorierna som viktigt för att lättare sätta upp mål att sträva efter. Om entreprenören tidigare har erfarenhet i den bransch det nya företag ska arbeta inom räknas det som en stor fördel. Det är ingen nödvändighet att ha en ny produkt utan det går lika bra att utveckla en "gammal" produkt eller rikta sig mot en ny målgrupp.</p><p>Vi har utgått från olika teorier kring affärsplaner och har valt att försöka skapa vår egen affärsplan. Elitkortets affärsplan som innehåller; affärsidé, produkt, tillverkning och teknik, marknadsplan, finansiering och budgetkalkyl, ägare och organisation samt riskanalys.</p><p>Vår empiriska studie har gått ut på att samla information om en eventuell företagsstart av Elitkortet samt att utforma en affärsplan för Elitkortet. Informationen har vi sökt via Internet, telefon, e-post, intervjuer samt gått på vägledning och starta eget-kurs. För att få en bättre bild kring eget företagande har vi valt att intervjua två företagare med olika förutsättningar som startat eget företag. Vi beskriver även våra känslor som uppkommit i och med möten med olika instanser och de människor vi mött.</p><p>Vi har kommit fram till att vi skulle kunna förverkliga vår dröm att starta företaget redan nu. Tekniskt och organisatoriskt är det fullt möjligt, dock vet vi inte om vi är tillräckligt riskbenägna och villiga att lägga ner den tid och kraft som krävs av oss.</p> / <p>Girls generally have poorer economic conditions in sports, in comparison with boys, something we have experienced ourselves since we’ve been active in high level for a long time. Angelica Lorsell told us about a business idea, which could benefit the elite athlete girls. The idea is to convey a membership card, "Elitkortet", where different partners offering targeted discounts that would make life easier for elite athlete girls. Angelica wished for comments and helps to successfully implement this concept. Our purpose in this essay is to make the dream of starting a business activity Elitkortet and what is required of us as entrepreneurs to make this come true. The literature describes certain traits that an entrepreneur should have in order to succeed, performance requirements, risk appetite and control needs. It’s important to write down the business concept to help set goals to strive for. If the entrepreneur has previous experience in the industry the new company will work within and it counts as a big advantage. There is no necessity to have a new product, by developing an "old" product or aiming a new target group you can succeed anyways. We started with various theories about business plans and have decided to create our own, Elitkortet business plan, which includes; business idea, product, manufacturing and technology, marketing plan, financing and financial spreadsheets, owners and organization, and risk analysis. In our empirical study we have gathered information about a possible start-up of the Elitkortet, and drafted a business plan for the Elitkortet. We have sought the information over the Internet, telephone, email, interviews, and went to counselling and on a start-up your own business course. To get a better picture about entrepreneurship, we have chosen to interview two entrepreneurs who started their businesses under different conditions. We’ve also described our feelings generated in the meetings with various instances and the people we’ve met. We have found that we could make our dream come true and start our company today. It is possible, both technically and organizationally, however, we don’t know if we are sufficiently risk-prone and willing to spend the time and effort required of us.</p>

Tjejer/damer har i regel sämre ekonomiska förutsättningar i jämförelse med killar/herrar när det gäller idrott, något vi själva har upplevt då vi har varit aktiva på hög nivå en längre tid. Angelica Lorsell berättade för oss om en företagsidé, som skulle kunna gynna elitidrottande tjejer. Idén går ut på att förmedla ett medlemskort, "Elitkortet", där olika samarbetspartners erbjuder målgruppsinriktade rabatter som skulle underlätta vardagen för elitidrottande tjejer. Angelica bad oss om synpunkter och hjälp för att lyckas genomföra denna affärsidé. Vårt syfte med uppsatsen är att ställa drömmen om att starta företagsverksamheten Elitkortet mot vad som krävs av oss som företagare för att förverkliga detta, dröm ställs mot vardag. Litteraturen beskriver vissa personlighetsdrag som en entreprenör bör ha för att lyckas: prestationsbehov, riskbenägenhet och kontrollbehov. Att skriva ner sin affärsidé beskriver teorierna som viktigt för att lättare sätta upp mål att sträva efter. Om entreprenören tidigare har erfarenhet i den bransch det nya företag ska arbeta inom räknas det som en stor fördel. Det är ingen nödvändighet att ha en ny produkt utan det går lika bra att utveckla en "gammal" produkt eller rikta sig mot en ny målgrupp. Vi har utgått från olika teorier kring affärsplaner och har valt att försöka skapa vår egen affärsplan. Elitkortets affärsplan som innehåller; affärsidé, produkt, tillverkning och teknik, marknadsplan, finansiering och budgetkalkyl, ägare och organisation samt riskanalys. Vår empiriska studie har gått ut på att samla information om en eventuell företagsstart av Elitkortet samt att utforma en affärsplan för Elitkortet. Informationen har vi sökt via Internet, telefon, e-post, intervjuer samt gått på vägledning och starta eget-kurs. För att få en bättre bild kring eget företagande har vi valt att intervjua två företagare med olika förutsättningar som startat eget företag. Vi beskriver även våra känslor som uppkommit i och med möten med olika instanser och de människor vi mött. Vi har kommit fram till att vi skulle kunna förverkliga vår dröm att starta företaget redan nu. Tekniskt och organisatoriskt är det fullt möjligt, dock vet vi inte om vi är tillräckligt riskbenägna och villiga att lägga ner den tid och kraft som krävs av oss. / Girls generally have poorer economic conditions in sports, in comparison with boys, something we have experienced ourselves since we’ve been active in high level for a long time. Angelica Lorsell told us about a business idea, which could benefit the elite athlete girls. The idea is to convey a membership card, "Elitkortet", where different partners offering targeted discounts that would make life easier for elite athlete girls. Angelica wished for comments and helps to successfully implement this concept. Our purpose in this essay is to make the dream of starting a business activity Elitkortet and what is required of us as entrepreneurs to make this come true. The literature describes certain traits that an entrepreneur should have in order to succeed, performance requirements, risk appetite and control needs. It’s important to write down the business concept to help set goals to strive for. If the entrepreneur has previous experience in the industry the new company will work within and it counts as a big advantage. There is no necessity to have a new product, by developing an "old" product or aiming a new target group you can succeed anyways. We started with various theories about business plans and have decided to create our own, Elitkortet business plan, which includes; business idea, product, manufacturing and technology, marketing plan, financing and financial spreadsheets, owners and organization, and risk analysis. In our empirical study we have gathered information about a possible start-up of the Elitkortet, and drafted a business plan for the Elitkortet. We have sought the information over the Internet, telephone, email, interviews, and went to counselling and on a start-up your own business course. To get a better picture about entrepreneurship, we have chosen to interview two entrepreneurs who started their businesses under different conditions. We’ve also described our feelings generated in the meetings with various instances and the people we’ve met. We have found that we could make our dream come true and start our company today. It is possible, both technically and organizationally, however, we don’t know if we are sufficiently risk-prone and willing to spend the time and effort required of us.

<p>Syfte: Vi kommer i denna promemoria försöka skapa en förståelse för hur det är att driva ett nystartat företag samt vad som påverkar företagaren/företaget under de första åren.</p><ul><li>Vad tycker företagare att de kan stöta på för utmaningar under de första åren?</li><li>Hur utvecklas ett företag och vad kan hända i det under de första åren?</li></ul><p>Metod: Det är den kvalitativa metoden och det hermeneutiska synsättet som har använts i denna uppsats. Vidare har vi arbetat med primärdata insamlad från intervjuer på ett induktivt arbetssätt. Teorin har insamlats från litteratursökning på högskolan i Gävles bibliotek samt genom internetsökningar. Analysen har skett genom en jämförelse mellan empiri och teori. Sedan har diskussionen om analysen samt slutsatser redovisats i efterföljande kapitel följt av egna kommentarer samt lärdomar.</p><p>Resultat & slutsats: Vi har genom uppsatsen sett att empiri och teori delvis stämmer överrens med varandra. Dock har vi kommit fram till att empirin inte helt stämmer överrens med det teoretiska materialet om entreprenörskap. Det viktigaste vi har kommit fram till är att läran om entreprenörskap bäst erhålls genom empiriska studier i stället för teoretiska.</p><p>Förslag till fortsatt forskning: Begränsningar i uppsatsen är bland annat att forskningen endast representerar ett mindre urval företagare samt teoretiska källor. För framtiden vill vi se en djupare och mer omfattande forskning för att se om våra slutsatser trots begränsningarna är korrekta.</p><p>Uppsatsens bidrag: Inom uppsatsens problemområde ser vi att praktisk kunskap är mycket mer givande än teoretisk, när man driver ett företag. Uppsatsen visar för utbildningsorganisationer samt intresserade att den teori som finns i dagsläget ej är komplett. Med det menas att utbildning inom företagande bör ske av företagare och inte genom teori och/eller av praktiskt okunniga inom området.</p> / <p>Aim: In this study we are going to try to create an understanding of how a new corporate can be operated and how it/the owner can be affected during the first years.</p><ul><li>What challenges does corporate owners think they can be exposed of during the first years?</li><li>How does a corporate develop and what can happen during the first years?</li></ul><p>Method: We used the qualitative method and the view of hermeneutics in this essay. Further on we worked with primary data based on interviews in an inductive way of investigation. The theory was collected from the library of the University of Gävle with help of their search engine and through searching the internet. Analyzing has been conducted through a comparison between empirical and theoretical data. The discussions about the analyze and the final result have later on been shown in the following chapters followed by our own comments and what we've learned.</p><p>Result & Conclusions: From writing this essay we've seen that empirical and theoretical data partly tells the same. Our final results have shown us that empirical and theoretical data of entrepreneurship doesn't correspond to each other. The most important aspect of entrepreneurship is given through empirical studies instead of theoretical studies.</p><p>Suggestions for future research: Some of the limitations in this essay are that the research only represents a minor selection of corporate and theoretical sources. For future studies we want to see a deeper and wider research to see if our conclusions, though the restrictions, are correct.</p><p>Contribution of the thesis: Within the approach of the essay we have seen that practical knowledge is more giving than theoretical, when running a corporation. For educational organizations and those who are interested in the subject, the theoretical data that is known today aren't complete. With that said the education to be an entrepreneur should be led by those who are running a company and not through theoretical data and/or not by those who lack competence.</p>

<p>The study is based on the need for economic development and higher employment in South Africa. Political measures encourage organisations, like the Christian, non-governmental organisation, Project Gateway to educate disadvantaged groups in entrepreneurship. Through interviews, I have studied a group of 23 entrepreneurs, who participated in the program four years ago. I was able to find 15 people, of who two fulfilled Project Gateways goal of the program. I do find this to be low and recommend that the organisation work on networking, changes in the mentorship program, education in Zulu and encouraging lending awareness among the students.</p> / <p>Denna studie grundar sig i behovet av arbeten och ekonomisk utveckling i Syd Afrika. Politiska åtgärder uppmuntrar organisationer som den kristna frivillige organisationen Project Gateway att utbilda utsatta grupper i entreprenörskap. Genom intervjuer har jag undersökt en grupp på 23 entreprenörer, fyra år efter det att de deltog i programmet. Av dessa hittade jag 15 personer varav 2 uppfyllde Projects Gateways mål med utbildningen. Detta anser jag vara lågt och rekommenderar organisationen att prioritera nätverks byggande, förändringar i mentorskaps programmet, utbildning i Zulu och kunskap i hur man lånar pengar för att starta företag.</p>

The study is based on the need for economic development and higher employment in South Africa. Political measures encourage organisations, like the Christian, non-governmental organisation, Project Gateway to educate disadvantaged groups in entrepreneurship. Through interviews, I have studied a group of 23 entrepreneurs, who participated in the program four years ago. I was able to find 15 people, of who two fulfilled Project Gateways goal of the program. I do find this to be low and recommend that the organisation work on networking, changes in the mentorship program, education in Zulu and encouraging lending awareness among the students. / Denna studie grundar sig i behovet av arbeten och ekonomisk utveckling i Syd Afrika. Politiska åtgärder uppmuntrar organisationer som den kristna frivillige organisationen Project Gateway att utbilda utsatta grupper i entreprenörskap. Genom intervjuer har jag undersökt en grupp på 23 entreprenörer, fyra år efter det att de deltog i programmet. Av dessa hittade jag 15 personer varav 2 uppfyllde Projects Gateways mål med utbildningen. Detta anser jag vara lågt och rekommenderar organisationen att prioritera nätverks byggande, förändringar i mentorskaps programmet, utbildning i Zulu och kunskap i hur man lånar pengar för att starta företag.

Syfte: Vi kommer i denna promemoria försöka skapa en förståelse för hur det är att driva ett nystartat företag samt vad som påverkar företagaren/företaget under de första åren. Vad tycker företagare att de kan stöta på för utmaningar under de första åren? Hur utvecklas ett företag och vad kan hända i det under de första åren? Metod: Det är den kvalitativa metoden och det hermeneutiska synsättet som har använts i denna uppsats. Vidare har vi arbetat med primärdata insamlad från intervjuer på ett induktivt arbetssätt. Teorin har insamlats från litteratursökning på högskolan i Gävles bibliotek samt genom internetsökningar. Analysen har skett genom en jämförelse mellan empiri och teori. Sedan har diskussionen om analysen samt slutsatser redovisats i efterföljande kapitel följt av egna kommentarer samt lärdomar. Resultat &amp; slutsats: Vi har genom uppsatsen sett att empiri och teori delvis stämmer överrens med varandra. Dock har vi kommit fram till att empirin inte helt stämmer överrens med det teoretiska materialet om entreprenörskap. Det viktigaste vi har kommit fram till är att läran om entreprenörskap bäst erhålls genom empiriska studier i stället för teoretiska. Förslag till fortsatt forskning: Begränsningar i uppsatsen är bland annat att forskningen endast representerar ett mindre urval företagare samt teoretiska källor. För framtiden vill vi se en djupare och mer omfattande forskning för att se om våra slutsatser trots begränsningarna är korrekta. Uppsatsens bidrag: Inom uppsatsens problemområde ser vi att praktisk kunskap är mycket mer givande än teoretisk, när man driver ett företag. Uppsatsen visar för utbildningsorganisationer samt intresserade att den teori som finns i dagsläget ej är komplett. Med det menas att utbildning inom företagande bör ske av företagare och inte genom teori och/eller av praktiskt okunniga inom området. / Aim: In this study we are going to try to create an understanding of how a new corporate can be operated and how it/the owner can be affected during the first years. What challenges does corporate owners think they can be exposed of during the first years? How does a corporate develop and what can happen during the first years? Method: We used the qualitative method and the view of hermeneutics in this essay. Further on we worked with primary data based on interviews in an inductive way of investigation. The theory was collected from the library of the University of Gävle with help of their search engine and through searching the internet. Analyzing has been conducted through a comparison between empirical and theoretical data. The discussions about the analyze and the final result have later on been shown in the following chapters followed by our own comments and what we've learned. Result &amp; Conclusions: From writing this essay we've seen that empirical and theoretical data partly tells the same. Our final results have shown us that empirical and theoretical data of entrepreneurship doesn't correspond to each other. The most important aspect of entrepreneurship is given through empirical studies instead of theoretical studies. Suggestions for future research: Some of the limitations in this essay are that the research only represents a minor selection of corporate and theoretical sources. For future studies we want to see a deeper and wider research to see if our conclusions, though the restrictions, are correct. Contribution of the thesis: Within the approach of the essay we have seen that practical knowledge is more giving than theoretical, when running a corporation. For educational organizations and those who are interested in the subject, the theoretical data that is known today aren't complete. With that said the education to be an entrepreneur should be led by those who are running a company and not through theoretical data and/or not by those who lack competence.

Avhandlingens syfte är att beskriva och analysera arbetets betydelse i starta eget–bidragsföretagares liv. Material har samlats in dels genom en omfattande enkätstudie som omfattar hela populationen nuvarande och tidigare företagare från 1995 i Östergötlands län, dels genom en serie livsberättelseorienterade intervjuer med ett urval aktiva respektive före detta företagare med fokus på deras inställning till arbete. Resultaten visar bland annat att etableringsmotiven ofta utgår främst från strukturer och omständigheter utanför individen och att dennes handlande när det gäller att starta eget i mycket bygger på ett oreflekterat förhållningssätt. Analyserna lyfter också fram de identitetsskapande aspekterna av arbete och visar att den del av identiteten som är knuten till arbete i många fall mycket starkt påverkar eller omformar övriga identitetsaspekter. SeB-företagarna kan betraktas som ”nödvändighetsentreprenörer” då de skapar nya arbetstillfällen åt sig själva. Bland nuvarande företagare anser drygt hälften att deras liv tagit en positiv riktning. De mest negativa återfinns i gruppen tidigare SeB-företagare, av vilka drygt en tredjedel anser att deras liv tagit en negativ riktning. Bland fördelarna med företagande framhålls av de studerade personerna framför allt möjligheten till en upplevd egenkontroll i arbetet. Nackdelar som betonas är ekonomisk oro, kompetensbrist och brist på sociala relationer. / The thesis aims to describe and analyze the importance of work for those who start up in business through the active labour market programme – the start-up grant entrepreneur. The material was collected partly through an extensive questionnaire study covering the entire population of current and former entrepreneurs in subsidized enterprises from 1995 in Östergötland, Sweden, and partly by a series of life story-oriented interviews about attitudes to work with a sample of active or former entrepreneurs. The results show, inter alia, that the establishment motives are often essentially based on the structure and circumstances beyond the individual and that his/her actions in terms of starting their own business are largely based on a non reflective approach. The analysis also highlights the identity-building aspects of work and shows that in many cases the part of one’s identity that is associated with work significantly affects other identity issues. Start-up entrepreneurs can be regarded as ”necessity entrepreneurs” when they create new jobs for themselves. Among the current workers, just over half believe that their lives have taken a positive direction. The most negative is the group of former start-up entrepreneurs, in which just over one third indicate that their lives have taken a negative direction. The benefits of entrepreneurship highlighted by the studied subjects include the possibility of a perceived self-monitoring at work. Disadvantages indicated by the same people include economic concerns, skills shortages and lack of social relationships.