Det klassiska transportproblemet är ett linjärt och kontinuerligt optimeringsproblem vilket vanligtvis kan lösas till optimalitet snabbt och effektivt med t.ex. simplex-metoden. Men väldigt stora instanser (> 10 000 000 variabler) är minneskrävande och tar lång tid att lösa även för state-of-the-art lösare.Syftet med undersökningen är att hitta ett eller flera sätt att skatta det optimala målfunktionsvärdet för transportproblemet utan att lösa problemet. Olika nyckeltal och karakteristika för probleminstanser till transportproblemet har tagits fram, och dessa har sedan använts för att ta fram linjära regressionsmodeller. För att få en helhetsbild av hur funktionerna och nyckeltalen fungerar på transportproblemet skapas ett antal extremfall. Dessa extremfall är olika sätt att placera ut noder. Resultatet visar att linjär regression inte är tillräckligt för att lösa problemet i samtliga fall. Vi ser dock att det är möjligt att hitta bra skattningar till det optimala målfuntionsvärdet i vissa specialfall. / The classical transportation problem is a linear and continous optimization problem which can usually be solved quickly and easily with for example the simplex method. However, larger instances of the problem (> 10 000 000 variables) requires a lot of memory and takes a long time to solve, even for state-of-the-art solvers. The purpose of this investigation is to find one or more ways to estimate the optimal objective value for the transportation problem without solving it. Different key values and characteristics for the transportation problem have been investigated and these values have then been used to derive linear regression models. In order to get the big picture of how the functions and key values work on the transportation problem, a set of extreme cases is created. These extreme cases are different ways to place nodes. The results show that linear regression is not enough to solve the problem in all cases. However, under certain circumstances we see that it is possible to find good estimates to optimal objective value.

Syftet med den här studien är att undersöka elevers tillämpningar av skriftliga räknemetoder inom området subtraktion i årskurs 3 samt att få förståelse för elevers eventuella svårigheter med olika räknemetoder. Studien genomfördes med hjälp av diagnoser i två klasser samt kvalitativa intervjuer med nio elever och deras matematiklärare. Resultatet visar att den mest frekventa räknemetod eleverna använder, är standardalgoritmen. Studiens resultat visar även att fåtal av eleverna kan använda mer lämpade räknemetoder utifrån vilket typ av tal det är. De svårigheter eleverna beskriver med standardalgoritmen är främst när det krävs växling och dubbel växling över nollan.

I dagens samhälle handlar det mycket om att företagen måste se över sin effektivitet ochtillhörande målfokusering för att vara konkurrenskraftiga. Det ökade intresset förmålstyrning och strategiverktyg, ger upphov till ständig utveckling av instrument som tillexempel det balanserade styrkortet.En stor del av processen i styrningen av företaget, handlar om att fördela resurser på bästa sättoch samtidigt ta hänsyn till flera faktorer i organisationen. Det balanserade styrkortet är enstyrmodell där man med stöd av mjuka och hårda styrtal, det vill säga finansiella och ickefinansiellamått, kan styra organisationen. Dessa ska samverka för företagets framtida mål.Det är med andra ord oerhört centralt att alla medarbetare är väl införstådda med företagetsvision och strategier. Tillsammans ses de som den huvudsakliga kärnan i styrmodellen.Genom styrkortets utformning kan man med enkla medel ta fram vägledande feedback, sompå lång sikt ska leda till att företaget når upp till den uppsatta visionen. Målsättningen medverktyget är att skapa en balans utifrån följande fem perspektiv; det finansiella perspektivet,kundperspektivet, processperspektivet, utvecklingsperspektivet och medarbetarperspektivet.Den övergripande modellen av styrkortet är viktig för att kunna utläsa så kallade orsakverkan-samband och för att se hur hela verktyget samverkar för att nå företagets vision.Uppsatsen grundar sig i att vi har fått i uppdrag att utforma ett balanserat styrkort åt Speed.Speed är en koncern inom tjänstebranschen som erbjuder bemanning, rekrytering, produktionoch logistik genom fyra dotterbolag. Verksamheten grundades år 2004 och har hittills haft entillfredställande utveckling. Idag har företaget knappt 250 anställda och leds av tre delägare.Uppsatsen handlar framför allt om processen att utforma det balanserade styrkortet. Vi har ienlighet med teorin utgått från elva steg vid skapandet. Utgångspunkten hänför sig tillempiriskt material i form av inhämtad information från huvudföretaget Speed och från ettreferensföretag inom samma bransch med ett implementerat styrkort. Utifrån teori och praktikhar vi sedan tagit fram såväl kritiska framgångsfaktorer som specifika nyckelmått, för attkunna utforma ett balanserat styrkort åt Speed. / Uppsatsnivå: C

I studien analyseras utvalda digitala verktyg för att undersöka om de kan bidra till en ökad individualisering inom aritmetikinlärning i årskurs 4–6. Studiens syfte är även att undersöka om och hur de digitala verktygen ger möjlighet för stegvis inlärning inom aritmetik. De digitala verktyg som undersöks är Nomp, MattePortal och Skolplus. För att få svar på frågeställningarna utgick studien ifrån radikalkonstruktivismens tolkning av aritmetikinlärning. I studien framkommer att alla undersökta digitala verktyg kan användas för att individualisera undervisning beroende på hur de används. Alla digitala verktyg utgår även från någon form av stegvis aritmetisk inlärningsprocess. Det är alltså möjligt för lärare att använda dessa verktyg för att individualisera sin undervisning inom aritmetik, men beroende på vad läraren anser som viktigast är de digitala verktygen olika användbara.

<p>Kvicksilverutsläppen har på senare år minskat i omfattning men utsläpp sker fortfarande och det finns ett stort lager i naturen. Oorganiskt kvicksilver är relativt ofarligt för levande organismer, men i akvatiska miljöer kan sulfatreducerande bakterier under syrefria förhållanden omvandla oorganiskt kvicksilver till den betydligt mer skadliga formen metylkvicksilver, meHg, som även är mer biotillgängligt än oorganiskt kvicksilver. Kvicksilver biomagnifieras uppåt i trofinivåerna, från att vara lägst halter i plankton och bottenfauna till att vara högst halter i rovfiskar. Kvicksilver ackumuleras även i fiskars muskelvävnad vilket innebär att yngre fiskar har lägre Hg-halter än gamla och stora individer. På grund av detta finns kostråd framtagna av Livsmedelsverket. Saluförd abborre, liksom ett flertal andra fiskarter, får inneha maximalt 0,5 mg Hg/kg fiskmuskel (färskvikt) och för gädda är gränsen satt till 1 mg Hg/kg fiskmuskel (färskvikt). Organiskt kvicksilver kan påverka foster negativt, och därför bör kvinnor i fertil ålder i största möjliga mån undvika kvicksilverrik fisk.</p><p> </p><p>Examensarbetet syftar till att belysa kvicksilversituationen i Stockholms skärgård för stationär kustfisk. Information har samlats in dels genom en litteraturstudie och dels genom fältundersökningar utförda av IVL Svenska Miljöinstitutet. Genom statistisk analys och stegvis multipel regression visades att kvicksilverhalten i sediment, vattnets klorofyllhalt och områdets vattenvolym bidrog med förklaringsgrad till halten Hg i fisk. Utifrån de mest signifikanta förklarande variablerna togs en statistisk modell fram i syfte att kunna prediktera teoretiska kvicksilverhalter i fisk. Olika modellkombinationer testades och utgående från en modellvalidering valdes den bästa modellen ut. Dess förklaringsgrad är 81 % där kvicksilverhalten i sediment är modellens enda variabel.</p><p> </p><p>Kvicksilversituationen i Stockholms skärgårds kustområden visades grafiskt med hjälp av interpolerade GIS-kartor. Samma områdesavgränsningar användes som i SMHI:s havsområderegister. Det visades att situationen över lag är relativt god, med undantag för de centrala delarna av Stockholm och på så vis kan Stockholm ses som en förorenande punktkälla.</p> / <p>Mercury emissions have been reduced in recent years but the discharges still exist and there exist a great mercury stock out in the nature. Inorganic mercury is relatively harmless for living organisms but during shortage of oxygen, sulphur reducing bacteria can transform inorganic mercury into the considerable more toxic substance methyl mercury, meHg, that are more bio available than inorganic mercury. Mercury biomagnify upwards the trophic levels, where the lowest content exists in algae and sediment living fauna and the highest content exist in predator fishes. Mercury also accumulates in fishes muscle tissue, meaning that young fishes have lower mercury content than old and big individuals. Food advices from the Swedish food agency exist because of this. Perch offered for sale are allowed to have a content of maximum 0.5 mg Hg/kg fish muscle (wet weight) and for pike the upper boundary content is 1 mg Hg/kg fish muscle (wet weight). Inorganic mercury can affect foetus negatively, and therefore women in fertile age should avoid fish with high mercury content for as long as possible.</p><p> </p><p>The aim of this exam work is to illustrate the mercury situation in the archipelago of Stockholm regarding stationary coast fish. Information was collected through a literature study and by field examines done by IVL Swedish Environmental Research Institute Ltd. Through statistical analyses and stepwise multiple regression it was shown that the mercury content in sediment, chlorophyll and the water volume of the area contributed by statistical explanation to the mercury concentration in fish. On the basis of the most significant variables a statistical model was created, with the purpose of predicting theoretical mercury contents in fish. Different model combinations were tested and by a model validation the best model were chosen. Its statistical explanation is 81 % were the mercury content in the sediment is the only input variable to the model.</p><p> </p><p>The mercury situation in the Stockholm archipelago was presented graphically by interpolated maps created with GIS. The same area boundary as SMHI’s maritime registry was used. It was shown that the situation in general is relatively good, with the exception of the central parts of Stockholm. Because of this Stockholm can be seen as a polluting point source.</p>

Kvicksilverutsläppen har på senare år minskat i omfattning men utsläpp sker fortfarande och det finns ett stort lager i naturen. Oorganiskt kvicksilver är relativt ofarligt för levande organismer, men i akvatiska miljöer kan sulfatreducerande bakterier under syrefria förhållanden omvandla oorganiskt kvicksilver till den betydligt mer skadliga formen metylkvicksilver, meHg, som även är mer biotillgängligt än oorganiskt kvicksilver. Kvicksilver biomagnifieras uppåt i trofinivåerna, från att vara lägst halter i plankton och bottenfauna till att vara högst halter i rovfiskar. Kvicksilver ackumuleras även i fiskars muskelvävnad vilket innebär att yngre fiskar har lägre Hg-halter än gamla och stora individer. På grund av detta finns kostråd framtagna av Livsmedelsverket. Saluförd abborre, liksom ett flertal andra fiskarter, får inneha maximalt 0,5 mg Hg/kg fiskmuskel (färskvikt) och för gädda är gränsen satt till 1 mg Hg/kg fiskmuskel (färskvikt). Organiskt kvicksilver kan påverka foster negativt, och därför bör kvinnor i fertil ålder i största möjliga mån undvika kvicksilverrik fisk.   Examensarbetet syftar till att belysa kvicksilversituationen i Stockholms skärgård för stationär kustfisk. Information har samlats in dels genom en litteraturstudie och dels genom fältundersökningar utförda av IVL Svenska Miljöinstitutet. Genom statistisk analys och stegvis multipel regression visades att kvicksilverhalten i sediment, vattnets klorofyllhalt och områdets vattenvolym bidrog med förklaringsgrad till halten Hg i fisk. Utifrån de mest signifikanta förklarande variablerna togs en statistisk modell fram i syfte att kunna prediktera teoretiska kvicksilverhalter i fisk. Olika modellkombinationer testades och utgående från en modellvalidering valdes den bästa modellen ut. Dess förklaringsgrad är 81 % där kvicksilverhalten i sediment är modellens enda variabel.   Kvicksilversituationen i Stockholms skärgårds kustområden visades grafiskt med hjälp av interpolerade GIS-kartor. Samma områdesavgränsningar användes som i SMHI:s havsområderegister. Det visades att situationen över lag är relativt god, med undantag för de centrala delarna av Stockholm och på så vis kan Stockholm ses som en förorenande punktkälla. / Mercury emissions have been reduced in recent years but the discharges still exist and there exist a great mercury stock out in the nature. Inorganic mercury is relatively harmless for living organisms but during shortage of oxygen, sulphur reducing bacteria can transform inorganic mercury into the considerable more toxic substance methyl mercury, meHg, that are more bio available than inorganic mercury. Mercury biomagnify upwards the trophic levels, where the lowest content exists in algae and sediment living fauna and the highest content exist in predator fishes. Mercury also accumulates in fishes muscle tissue, meaning that young fishes have lower mercury content than old and big individuals. Food advices from the Swedish food agency exist because of this. Perch offered for sale are allowed to have a content of maximum 0.5 mg Hg/kg fish muscle (wet weight) and for pike the upper boundary content is 1 mg Hg/kg fish muscle (wet weight). Inorganic mercury can affect foetus negatively, and therefore women in fertile age should avoid fish with high mercury content for as long as possible.   The aim of this exam work is to illustrate the mercury situation in the archipelago of Stockholm regarding stationary coast fish. Information was collected through a literature study and by field examines done by IVL Swedish Environmental Research Institute Ltd. Through statistical analyses and stepwise multiple regression it was shown that the mercury content in sediment, chlorophyll and the water volume of the area contributed by statistical explanation to the mercury concentration in fish. On the basis of the most significant variables a statistical model was created, with the purpose of predicting theoretical mercury contents in fish. Different model combinations were tested and by a model validation the best model were chosen. Its statistical explanation is 81 % were the mercury content in the sediment is the only input variable to the model.   The mercury situation in the Stockholm archipelago was presented graphically by interpolated maps created with GIS. The same area boundary as SMHI’s maritime registry was used. It was shown that the situation in general is relatively good, with the exception of the central parts of Stockholm. Because of this Stockholm can be seen as a polluting point source.

<p>Bakgrund: Forskningen kring implementeringsprocesser inom folkhälsoområdet är fortfarande relativt begränsad. Implementering handlar om att få en ny metod eller ett nytt program att användas i ordinarie verksamhet som en ordinarie metod. Betydelsen av implementering är att förverkliga och genomföra, men också att det som görs får den verkan och den effekt som avses och önskas. För att slutresultatet av en ny metod ska bli bra är det av största vikt att implementeringen fungerar. Det spelar ingen roll hur väl fungerande metoden är, om den inte lyckas förankras i verksamheten.</p><p>Syfte: Syftet med studien var att undersöka möjligheter och hinder vid implementering av ett program för socialt och emotionellt lärande, StegVis, bland barn i åldrarna fyra till sex år i förskolan/skolan.</p><p>Metod: På uppdrag av folkhälsoteamet i norra Örebro län genomfördes en utvärdering av implementeringen av programmet i de fyra kommunerna Lindesberg, Nora, Hällefors och Ljusnarsberg. Undersökningen riktade sig till samtliga pedagoger i dessa fyra kommuner som fullföljt utbildningen i StegVis 1, sammantaget 182 stycken. Eftersom önskan var att nå ett större antal pedagoger valdes en kvantitativ metod med kvalitativa inslag. Datainsamling skedde genom postenkäter. Insamlad data analyserades med hjälp av statistikprogrammet SPSS och den kvalitativa analysmetoden meningskoncentrering.</p><p>Resultat: Totalt var svarsfrekvensen 37% vilket innebar en för låg svarsfrekvens för generalisering av resultatet. 72% av respondenterna arbetade på en förskola/skola som vid svarstillfället använde sig av StegVis 1 i verksamheten. Sammantaget hade ungefär 90% av respondenterna arbetat på en förskola/skola som vid något tillfälle sedan fullföljd utbildning hade använt sig av StegVis 1 i verksamheten. Av de respondenter som deltagit i undersökningen var majoriteten nöjd med StegVis som program. De flesta angav att det praktiska införandet har fungerat bra och programföljsamheten var relativt hög med några få undantag. Faktorer som möjliggjort implementeringen av StegVis 1 är behov av socialt och emotionellt lärande, positiva attityder, stöd från ledning, synliga effekter av programmet, tillgång till lokaler, flexibilitet samt bestämda tider för utförande. Faktorer som visat sig hindra implementeringen av StegVis 1 är problem med gruppsammansättning, brist på stöd från kollegor, brist på tid till planering och utförande samt lokalbrist.</p><p>Diskussion/slutsatser: Resultatet har kopplats till tidigare forskning och de tendenser som iakttagits stämmer väl överens med tidigare teorier och modeller. StegVis indikeras vara relevant som program då behovet av socialt och emotionellt lärande i förskolan/skolan verkar finnas, vilket i ett inledningsskede möjliggör implementeringsprocessen. Vidare tenderar andra underlättande implementeringsfaktorer vara olika viktiga beroende på var i implementeringsprocessen programmet befinner sig. Programföljsamheten är överlag god, men hade antagligen gynnats av tydligare mål och riktlinjer för programmet i de olika verksamheterna. En uppföljnings-, utbytesträff hade kunnat vara värdefull för att underlätta utvecklingen av goda färdigheter i programmet hos pedagogerna.</p><p>Framtida forskning: Ett förslag för framtida forskning kan vara att lägga mer fokus på dem som av någon anledning slutar använda programmet och orsaker till detta. Denna studie kan även fungera som underlag för, samt underlätta framtida studier och då framförallt med avseende på metod och metoddiskussion som kan bidra till att uppnå bättre kontroll över undersökningen i liknande studier.</p><p> </p> / <p>Background: The research of implementation processes in the public health area is still relatively limited. Implementation concerns the procedure of putting into action a new method or program into an organization’s internal, everyday operation. Implementation encompasses the realization of, and the carrying through of, for example a program, but an important aspect is also that the implementation has the desired effect. To make sure that the result of a method in practice will be positive, it is of greatest importance that the implementation works. It does not matter how well the method works, if it does not have the support of the organization.</p><p>Purpose: The purpose of this study was to examine possibilities and obstacles of implementation of a program in social and emotional learning, Second Step, among 4-6 year olds in preschool/school. Method: On assignment from the public health team in the counties in northern Örebro, an evaluation of the implementation of the program in the four municipalities Lindesberg, Nora, Hällefors and Ljusnarsberg was performed. The sample consisted of all educationalists that had completed the Second Step 1 training, a total of 182 individuals. A quantitative approach was chosen, as the idea was to reach a greater number of educationalists. Data was collected through a questionnaire and analyzed with the help of SPSS and a simple kind of content analysis.</p><p>Result: The reply frequency was 37%, which is too low for a generalization of the result. 72% of the respondents worked at a preschool/school that at the time used Second Step 1 in the organization. All in all, about 90% of the respondents had worked at a preschool/school that had used Second Step 1 in the organization at some point. Most of the respondents were pleased with Second Step as a program. The majority of the respondents stated that the practical introduction of Second Step had functioned well and the fidelity was relatively high with a few exceptions. Factors that have made the implementation of Second Step possible is need for social and emotional learning, positive attitudes, leader support, visible effects of the program, access to premises, flexibility and settled times. Factors that have proven to be obstacles for the implementation of Second Step are problems with the group composition, lack of support from colleagues,lack of access to premises and lack of time to plan and perform.</p><p>Discussion/conclusions: Theresult has been put in relation to earlier research and the discovered tendencies correspond well with earlier theories and models. Second Step indicates to be relevant as a program, though the need of social and emotional learning in preschool/school seems to exist, which at an early stage makes the implementation possible. Other facilitating implementation factors tend to vary in importance depending on where in the process the program is. Overall, the fidelity is satisfactory, but it would probably have been more beneficial with clearer goals and guidelines for the program in the organizations. An evaluating exchange meeting could have been valuable to facilitate the program skill development among the educationalists.</p><p>Future research: One example for future studies can be to put more focus on those who stop using the program and reasons for this. This study may also be a basis for, and facilitate, future studies, especially considering the method and discussion of the method which can contribute to improve control over the survey in similar studies.</p>

Datainsamling har genomförts i Tarfaladalen under 5 dagar vid månadsskiftet mellan mars och april 2017. Insamlingen resulterade i 36 BTS-mätningar (Bottom Temperature of Snow cover) som därefter har använts tillsammans med data från tidigare insamlingar, till att skapa en sammanställd modell över förekomsten av permafrost omkring Tarfala. En statistisk undersökning syftade till att identifiera meningsfulla parametrar som permafrost beror av, genom att testa de oberoende variablerna mot BTS i en stegvis regression. De oberoende faktorerna höjd över havet, aspekt, solinstrålning, vinkel och gradient hos sluttningar producerades för varje undersökt BTS-punkt i ett geografiskt informationssystem.                 Den stegvisa regressionen valde enbart höjden som signifikant variabel, höjden användes i en logistisk regression för att modellera permafrostens utbredning. Den slutliga modellen visade att permafrostens sannolikhet ökar med höjden. För att skilja mellan kontinuerlig, diskontinuerlig och sporadisk permafrost delades modellen in i tre zoner med olika sannolikhetsspann. Den kontinuerliga permafrosten är högst belägen och därav den zon där sannolikheten för permafrost är störst, denna zon gränsar till den diskontinuerliga permafrosten vid en höjd på 1523 m. Den diskontinuerliga permafrosten har en sannolikhet mellan 50–80 % och dess undre gräns på 1108 m.ö.h. separerar den diskontinuerliga zonen från den sporadiska permafrosten / A field data collection has been carried out in Tarfala valley at the turn of March to April 2017. The collection resulted in 36 BTS-measurements (Bottom Temperature of Snow cover) that has been used in combination with data from earlier surveys, to create a model of the occurrence of permafrost around Tarfala. To identify meaningful parameters that permafrost relies on, independent variables were tested against BTS in a stepwise regression. The independent variables elevation, aspect, solar radiation, slope angle and curvature were produced for each investigated BTS-point in a geographic information system.                 The stepwise regression selected elevation as the only significant variable, elevation was applied to a logistic regression to model the permafrost occurrence. The final model showed that the probability of permafrost increases with height. To distinguish between continuous, discontinuous and sporadic permafrost, the model was divided into three zones with intervals of probability. The continuous permafrost is the highest located zone and therefore has the highest likelihood, this zone delimits the discontinuous permafrost at 1523 m a.s.l. The discontinuous permafrost has probabilities between 50-80 % and its lower limit at 1108 m a.s.l. separates the discontinuous zone from the sporadic permafrost.

Bakgrund: Forskningen kring implementeringsprocesser inom folkhälsoområdet är fortfarande relativt begränsad. Implementering handlar om att få en ny metod eller ett nytt program att användas i ordinarie verksamhet som en ordinarie metod. Betydelsen av implementering är att förverkliga och genomföra, men också att det som görs får den verkan och den effekt som avses och önskas. För att slutresultatet av en ny metod ska bli bra är det av största vikt att implementeringen fungerar. Det spelar ingen roll hur väl fungerande metoden är, om den inte lyckas förankras i verksamheten. Syfte: Syftet med studien var att undersöka möjligheter och hinder vid implementering av ett program för socialt och emotionellt lärande, StegVis, bland barn i åldrarna fyra till sex år i förskolan/skolan. Metod: På uppdrag av folkhälsoteamet i norra Örebro län genomfördes en utvärdering av implementeringen av programmet i de fyra kommunerna Lindesberg, Nora, Hällefors och Ljusnarsberg. Undersökningen riktade sig till samtliga pedagoger i dessa fyra kommuner som fullföljt utbildningen i StegVis 1, sammantaget 182 stycken. Eftersom önskan var att nå ett större antal pedagoger valdes en kvantitativ metod med kvalitativa inslag. Datainsamling skedde genom postenkäter. Insamlad data analyserades med hjälp av statistikprogrammet SPSS och den kvalitativa analysmetoden meningskoncentrering. Resultat: Totalt var svarsfrekvensen 37% vilket innebar en för låg svarsfrekvens för generalisering av resultatet. 72% av respondenterna arbetade på en förskola/skola som vid svarstillfället använde sig av StegVis 1 i verksamheten. Sammantaget hade ungefär 90% av respondenterna arbetat på en förskola/skola som vid något tillfälle sedan fullföljd utbildning hade använt sig av StegVis 1 i verksamheten. Av de respondenter som deltagit i undersökningen var majoriteten nöjd med StegVis som program. De flesta angav att det praktiska införandet har fungerat bra och programföljsamheten var relativt hög med några få undantag. Faktorer som möjliggjort implementeringen av StegVis 1 är behov av socialt och emotionellt lärande, positiva attityder, stöd från ledning, synliga effekter av programmet, tillgång till lokaler, flexibilitet samt bestämda tider för utförande. Faktorer som visat sig hindra implementeringen av StegVis 1 är problem med gruppsammansättning, brist på stöd från kollegor, brist på tid till planering och utförande samt lokalbrist. Diskussion/slutsatser: Resultatet har kopplats till tidigare forskning och de tendenser som iakttagits stämmer väl överens med tidigare teorier och modeller. StegVis indikeras vara relevant som program då behovet av socialt och emotionellt lärande i förskolan/skolan verkar finnas, vilket i ett inledningsskede möjliggör implementeringsprocessen. Vidare tenderar andra underlättande implementeringsfaktorer vara olika viktiga beroende på var i implementeringsprocessen programmet befinner sig. Programföljsamheten är överlag god, men hade antagligen gynnats av tydligare mål och riktlinjer för programmet i de olika verksamheterna. En uppföljnings-, utbytesträff hade kunnat vara värdefull för att underlätta utvecklingen av goda färdigheter i programmet hos pedagogerna. Framtida forskning: Ett förslag för framtida forskning kan vara att lägga mer fokus på dem som av någon anledning slutar använda programmet och orsaker till detta. Denna studie kan även fungera som underlag för, samt underlätta framtida studier och då framförallt med avseende på metod och metoddiskussion som kan bidra till att uppnå bättre kontroll över undersökningen i liknande studier. / Background: The research of implementation processes in the public health area is still relatively limited. Implementation concerns the procedure of putting into action a new method or program into an organization’s internal, everyday operation. Implementation encompasses the realization of, and the carrying through of, for example a program, but an important aspect is also that the implementation has the desired effect. To make sure that the result of a method in practice will be positive, it is of greatest importance that the implementation works. It does not matter how well the method works, if it does not have the support of the organization. Purpose: The purpose of this study was to examine possibilities and obstacles of implementation of a program in social and emotional learning, Second Step, among 4-6 year olds in preschool/school. Method: On assignment from the public health team in the counties in northern Örebro, an evaluation of the implementation of the program in the four municipalities Lindesberg, Nora, Hällefors and Ljusnarsberg was performed. The sample consisted of all educationalists that had completed the Second Step 1 training, a total of 182 individuals. A quantitative approach was chosen, as the idea was to reach a greater number of educationalists. Data was collected through a questionnaire and analyzed with the help of SPSS and a simple kind of content analysis. Result: The reply frequency was 37%, which is too low for a generalization of the result. 72% of the respondents worked at a preschool/school that at the time used Second Step 1 in the organization. All in all, about 90% of the respondents had worked at a preschool/school that had used Second Step 1 in the organization at some point. Most of the respondents were pleased with Second Step as a program. The majority of the respondents stated that the practical introduction of Second Step had functioned well and the fidelity was relatively high with a few exceptions. Factors that have made the implementation of Second Step possible is need for social and emotional learning, positive attitudes, leader support, visible effects of the program, access to premises, flexibility and settled times. Factors that have proven to be obstacles for the implementation of Second Step are problems with the group composition, lack of support from colleagues,lack of access to premises and lack of time to plan and perform. Discussion/conclusions: Theresult has been put in relation to earlier research and the discovered tendencies correspond well with earlier theories and models. Second Step indicates to be relevant as a program, though the need of social and emotional learning in preschool/school seems to exist, which at an early stage makes the implementation possible. Other facilitating implementation factors tend to vary in importance depending on where in the process the program is. Overall, the fidelity is satisfactory, but it would probably have been more beneficial with clearer goals and guidelines for the program in the organizations. An evaluating exchange meeting could have been valuable to facilitate the program skill development among the educationalists. Future research: One example for future studies can be to put more focus on those who stop using the program and reasons for this. This study may also be a basis for, and facilitate, future studies, especially considering the method and discussion of the method which can contribute to improve control over the survey in similar studies.

The field of machine learning currently draws massive attention due to ad- vancements and successful applications announced in the last few years. One of these applications is self-driving vehicles. A machine learning model can learn to drive through behavior cloning. Behavior cloning uses an expert’s behavioral traces as training data. However, the model’s steering predictions influence the succeeding input to the model and thus the model’s input data will vary depending on earlier predictions. Eventually the vehicle may de- viate from the expert’s behavioral traces and fail due to encountering data it has not been trained on. This is the problem of sequential predictions. DAG- GER and its improvement SafeDAGGER are algorithms that enable training models in the sequential prediction domain. Both algorithms iteratively col- lect new data, aggregate new and old data and retrain models on all data to avoid catastrophically forgetting previous knowledge. The aggregation of data leads to problems with increasing model training times, memory requirements and requires that previous data is maintained forever. This thesis’s purpose is investigate whether or not SafeDAGGER can be improved with continual learning to create a more scalable and flexible algorithm. This thesis presents an improved algorithm called EWC-SD that uses the continual learning algo- rithm EWC to protect a model’s previous knowledge and thereby only train on new data. Training only on new data allows EWC-SD to have lower training times, memory requirements and avoid storing old data forever compared to the original SafeDAGGER. The different algorithms are evaluated in the con- text of self-driving vehicles on three tracks in the VBS3 simulator. The results show EWC-SD when trained on new data only does not reach the performance of SafeDAGGER. Adding a rehearsal buffer containing only 23 training exam- ples to EWC-SD allows it to outperform SafeDAGGER by reaching the same performance in half as many iterations. The conclusion is that EWC-SD with rehearsal solves the problems of increasing model training times, memory re- quirements and requiring access to all previous data imposed by data aggre- gation. / Fältet för maskininlärning drar för närvarande massiv uppmärksamhet på grund av framsteg och framgångsrika applikationer som meddelats under de senaste åren. En av dessa applikationer är självkörande fordon. En maskininlärningsmodell kan lära sig att köra ett fordon genom beteendekloning. Beteendekloning använder en experts beteendespår som träningsdata. En modells styrförutsägelser påverkar emellertid efterföljande indata till modellen och således varierar modellens indata utifrån tidigare förutsägelser. Så småningom kan fordonet avvika från expertens beteendespår och misslyckas på grund av att modellen stöter på indata som den inte har tränats på. Det här är problemet med sekventiella förutsägelser. DAGGER och dess förbättring SafeDAGGER är algoritmer som möjliggör att träna modeller i domänen sekventiella förutsägelser. Båda algoritmerna samlar iterativt nya data, aggregerar nya och gamla data och tränar om modeller på alla data för att undvika att katastrofalt glömma tidigare kunskaper. Aggregeringen av data leder till problem med ökande träningstider, ökande minneskrav och kräver att man behåller åtkomst till all tidigare data för alltid. Avhandlingens syfte är att undersöka om SafeDAGGER kan förbättras med stegvis inlärning för att skapa en mer skalbar och flexibel algoritm. Avhandlingen presenterar en förbättrad algoritm som heter EWC-SD, som använder stegvis inlärningsalgoritmen EWC för att skydda en modells tidigare kunskaper och därigenom enbart träna på nya data. Att endast träna på nya data gör det möjligt för EWC-SD att ha lägre träningstider, ökande minneskrav och undvika att lagra gamla data för evigt jämfört med den ursprungliga SafeDAGGER. De olika algoritmerna utvärderas i kontexten självkörande fordon på tre banor i VBS3-simulatorn. Resultaten visar att EWC-SD tränad enbart på nya data inte uppnår prestanda likvärdig SafeDAGGER. Ifall en lägger till en repeteringsbuffert som innehåller enbart 23 träningsexemplar till EWC-SD kan den överträffa SafeDAGGER genom att uppnå likvärdig prestanda i hälften så många iterationer. Slutsatsen är att EWC-SD med repeteringsbuffert löser problemen med ökande träningstider, ökande minneskrav samt kravet att alla tidigare data ständigt är tillgängliga som påtvingas av dataaggregering.