This study examines how ESG news affects companies' share values, as well as how the ESG categories individually affect share values. The study focused on Swedish listed companies and covers a total of 150 news articles from the period 2021-2024. This led to share values for 74 different companies being analyzed. The news articles were selected from Dagens Industri and the share values were taken from Avanza. The study was conducted with an event study to examine how specific events affect share values. In accordance with previous studies, a measurement period of 11 days per event was chosen. Four pairs of hypotheses were formulated and tested with two-tailed t-tests. The results showed that ESG news affects companies' share values, especially news within the environmental and governance categories. These categories were found to have a significant impact and created greater market reactions than the social news. / Denna studie undersökte hur ESG-nyheter påverkar företags aktievärden samt hur de enskilda kategorierna inom ESG var för sig påverkar aktievärdena. Undersökningen fokuserade på svenska börsnoterade företag och omfattade totalt 150 nyhetsartiklar under perioden 2021–2024. Detta ledde till att aktievärden för 74 olika företag analyserades. Nyhetsartiklarna hämtades från Dagens Industri och aktievärdena från Avanza. Studien genomfördes med en eventstudie för att undersöka hur de specifika händelserna påverkade aktievärdena. I enlighet med tidigare studier valdes en mätperiod på 11 dagar per händelse. Fyra hypotespar formulerades och testades med tvåsidiga t-test. Resultaten visade på att ESG-nyheter påverkar företagens aktievärden. Detta gällde särskilt nyheter inom kategorierna miljö och styrning, som visade sig ha en signifikant påverkan och väckte större marknadsreaktioner än sociala nyheter.

Syfte: Tidigare forskning kring aktiemarknadens reaktion på VD-byten har fått spridda resultat då reaktionerna har varit positiva, negativa och neutrala. Det saknas även forskning som har undersökt svenska företag. Syftet med denna studie är därför att undersöka hur aktiekursen påverkas av VD-byten. Faktorerna som studeras är kön, extern/intern rekrytering, ofrivillig/frivillig avgång, ägarkoncentration och tidigare framgångar. Vidare ämnar vi att studera hur interaktioner mellan dessa faktorer påverkar aktiemarknadens reaktion på VD-byten. Metod: Studien använder sig av en kvantitativ metod där en eventstudie genomförs. Datan består av 543 observationer mellan år 2002-2023 för företag på Stockholmsbörsen. Studien baseras till stor del på sekundärdata som mottagits av professor Hamberg. Datan har sedan analyserats genom en multipel regressionsanalys som genomförts i statistikprogrammet SPSS. Resultat och slutsats: Studiens resultat visar att marknaden i snitt reagerar svagt negativt på VD-byten. Inget signifikant samband finns mellan marknadens reaktion och företagets tidigare framgångar, eller könet på den nya VD:n. Marknaden reagerar signifikant positivt om den nya VD:n rekryteras externt samt om företaget har en hög ägarkoncentration. Om VD:n avgår ofrivilligt reagerar marknaden signifikant negativt. Resultatet avseende interaktionsvariablerna indikerar att marknaden endast reagerar signifikant svagt positivt om en extern VD rekryteras efter en ofrivillig avgång. Övriga interaktionsvariabler visar inte på något signifikant samband, således förkastas fyra av studiens fem hypoteser. Examensarbetets bidrag: Studien bidrar till en ökad förståelse för aktiemarknadens reaktion på VD-byten i svenska börsnoterade företag. Den ger även en ökad förståelse för hur investerare värderar de olika faktorerna vid ett VD-byte. Studien bidrar också till ökad forskning för det tidigare spridda resultatet. Förslag till framtida forskning: Ett förslag till fortsatt forskning kring VD-byten är att jämföra om marknadsreaktionen skiljer sig mellan företag som frekvent byter VD med de som mer sällan gör det. Ytterligare förslag är att exkludera de företag som släppt andra nyheter i samband med tillkännagivandet av ett VD-byte. / Aim: Previous research on stock market reaction to CEO turnovers has yielded mixed results, as the market reaction has been positive, negative and neutral. There is also a lack of research that has studied Swedish companies. The purpose of this study is to examine how CEO turnovers impact stock prices. The factors considered are gender, internal/external recruitment, voluntary/involuntary CEO departure, ownership concentration and the company's level of success. Furthermore, interactions between these factors are investigated. Method: The study is based on a quantitative research method. An event study has been conducted on a sample of 543 observations. The data consist of Swedish companies listed on the Stockholm Stock Exchange between the years 2002 and 2023. The study is largely based on secondary data provided by Professor Hamberg. A multiple regression analysis has been conducted in SPSS to test for statistical significance among the variables. Results and conclusion: The results show that the market, on average, reacts somewhat negatively to the announcement of a CEO change. There is no significant correlation between the market reaction and the company's level of success, or the gender of the new CEO. The market has a significantly positive reaction to external CEOs, and also to CEO turnover in companies with a high ownership concentration. The results, regarding the interaction variables, indicate that the market reacts with a significantly weak positive response to external CEOs if the previous CEO has left involuntarily. Other interaction variables do not show any significant correlation, thus leading to the rejection of four out of the study’s five hypotheses. Contribution of the thesis: The study contributes to a better understanding of the stock market reaction to CEO turnovers in a Swedish setting. Additionally, it offers insight into how different factors are valued by investors, enhancing the body of research within the field. Suggestions for future research: Compare whether the market reaction differs between companies that frequently change CEOs and those that change CEOs less frequently. Additionally, companies that have confounding effects related to the CEO announcement could be excluded.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka hur marknadseffektiviteten på Stockholmsbörsen har blivit påverkat av finanskrisen 2008, vilket genomförs genom att undersöka om bolag får avvikande avkastning vid publicering av kvartalsrapporter. Teori: Teorikapitlet utgår från den effektiva marknadshypotesen, där dess tre olika komponenter samt anomalier tas upp. Metod: Undersökningen genomförs med hjälp av en event studie och en hypotesprövning för att kontrollera hur effektiviteten på NasdaqOMX har blivit påverkad av finanskrisen. Undersökningen utgår ifrån en period på tre år, 2009-2011, och omfattar aktierna på index OMXS30. En insamling av kursdata från de 29 bolag som ingick i OMXS30 har skett, med hänsyn till datum för publicering av kvartalsrapporter. Detta ger totalt 261 observationer under dessa tre år. Empiri: Hypotesprövningen tillsammans med övrig empiri har visat att det kan finnas ett samband mellan publicering av kvartalsrapporter och bolagens aktiepris. Dock visar empirin att finanskrisens påverkan på effektiviteten har varit mycket liten. Analys: Analys av empirin tyder på att det finns tydliga tecken på att bolagens aktiepris påverkas vid publicering av kvartalsrapporter. Störst påverkan sker däremot publicering av kvartalsrapport ett och två. Analys av empirin visar även att marknaden har återhämtat sig snabbt efter finanskrisen. Slutsats: Undersökningen visar att det finns tecken på en mellanstark form av effektivitet på NasdaqOMX, även om denna inte är helt hundraprocentig. Dock är det svårt att dra en generell slutsats hur mycket 2008 års finanskris har påverkat denna effektivitet eftersom en finanskris har efterlöst en annan. / Purpose: The purpose of this paper is to examine how market efficiency on the Stockholm stock exchange has been affected by the financial crisis of 2008, which is carried out by examining if companies earn abnormal returns when publishing quarterly reports. Theoretical perspectives: The theory chapter is based on the efficient market hypothesis, where its three different components and anomalies are discussed. Methodology: The examination is carried out by an event study and a hypothesis test to control how the efficiency on NasdaqOMX has been affected by the financial crisis. The examination is based on a three year period, 2009-2011, and includes the stocks on the index OMXS30. Stock data has been collected from the 29 companies in the OMXS30, with regard to dates the quarterly reports were published. This gives a total of 261 observations under three years. Empirical outcome: The hypothesis test, together with other empirical results, has shown that there may be a relation between the publishing of quarterly reports and company stock price. However, empirical results show that the financial crisis effect on the market efficiency has been insignificant. Analysis: Analysis of the empirical results show that there are clear signs of change in company stock price when publishing quarterly reports. However, the significant change can be seen during the publishing of quarterly report one and two. Analysis of the empirical results also shows that the market has quickly readjusted after the financial crisis. Conclusion: The study shows that there are signs of semi-strong market efficiency on NasdaqOMX, even if this efficiency is not 100 percent strong. However, it is hard to come to a general conclusion on how much the financial crisis 2008 has affected this efficiency due to the fact that one financial crisis has resolved after another.

Syfte: Studien har utrett om aktiesplit genomförda på Stockholmsbörsen under åren 2004-2008 genererat överavkastning och i sådana fall om det har funnits några skillnader i överavkastning beroende på företagens storlek. Teori: Den effektiva marknadshypotesen, framförallt i dess semistarka form, har utgjort en teoretisk referensram för arbetet. Metod: En kvantitativ deduktiv forskningsansats har tillämpats med eventstudiemetodik som grund. Undersökningen behandlar en femårsperiod mellan 2004-2008 där ett urval av 56 stycken splitar mötte uppsatta kriterier. Dessa delades in i tre undergrupper beroende på bolagens kapitalstorlek vid splitgenomförandet. Kursdata för 250 dagar innan spliten och 250 dagar efter har samlats in för berörda bolag med hänsyn till splitdagen. OMXSPI har använts som jämförelseindex. Resultat: Resultatet tillsammans med hypotesprövning visar att överavkastning i samband med aktiesplit har påträffats för hela populationen under mätperioden. Ett möjligt samband mellan storleken på bolag och omfattningen överavkastning har även upptäckts. Den enskilt största överavkastningen uppmättes på splitdagen. Analys: En analys av resultaten pekar på att marknaden uppfattat aktiesplit som en positiv nyhet och i linje med tidigare forskning har det funnits överavkastning i tiden runt en aktiesplit. Vid uteslutande av en undergrupp som inte klarat hypotestestet kunde sambandet mellan företagsstorlek och omfattningen överavkastning till viss del bekräftas som negativt. Slutsats: Investerare har kunnat generera överavkastning i samband med aktiesplit på Stockholmsbörsen mellan 2004-2008. Resultatet tyder på ett negativt samband mellan företagsstorlek och överavkastning, däremot kan inte sambandet bekräftas tillfullo. / Purpose: The study has investigated whether or not stock splits on the Stockholm Stock Exchange during the years 2004-2008 generated positive abnormal return and in such case, has there been any difference in the positive abnormal return depending on firm size. Theory: The efficient market hypothesis, especially in its semi-strong form, has provided a theoretical framework for the essay. Method: A quantitative deductive research approach is applied with event study methodology used as basis. The study concerns a five-year period 2004-2008, where a selection of 56 splits met set criteria. These were divided into three groups depending on their capital size at the split date. The price data for 250 days before the split, and 250 days after were collected for the companies with regard to split day. The same data was collected for OMXSPI that was used as a benchmark. Results: The result together with hypothesis testing shows that positive abnormal return associated with stock split has been found in the overall population. A possible correlation between the firm size and the extent of positive abnormal returns has also been discovered. The single greatest positive abnormal return was measured on the split date. Analysis: An analysis of the results indicates that the market perceived stock split as positive news. There has been a positive abnormal return around the time of a stock split in line with previous research. The exclusion of a subgroup that failed hypothesis test revealed a partly confirmed negative relationship between firm size and the amount of positive abnormal returns. Conclusion: Investors have been able to generate positive abnormal returns in association with stock split on the Stockholm Stock Exchange from 2004 to 2008. The results suggest a negative correlation between firm size and positive abnormal returns, however, the correlation is not fully confirmed.

Bakgrund: 2005 infördes internationella redovisningsstandarder som innebar att många företag skulle redovisa enligt goodwill i enlighet med IAS36 och därmed utföra en årlig nedskrivningsprövning av goodwill. Denna nedgångsprövning av goodwill öppnar upp för subjektiva antagande och bidrar till att företagsledare får en möjlighet att agera opportunistiskt. Tidigare studier pekar på att nedskrivningen av goodwill bland annat kan påverkas av faktorerna big bath, resultatutjämning samt VD-byten, vilket bidrar till frågeställningen: Kan intressenter lita på redovisningen av goodwill? Syfte: Syftet med denna studie är att genom att undersöka faktorer som kan påverka nedskrivning av goodwill förklarar huruvida intressenter kan lita på företag på Stockholmsbörsens redovisning av goodwill. Syftet är även att förklara huruvida redovisning av goodwillnedskrivning på Stockholmsbörsen uppfyller IASB:s krav på neutralitet. Metod: Studien innefattar en kvantitativ metod med abduktiv ansats. För att uppfylla syftet samlades data in från 90 slumpmässigt utvalda bolag. För att analysera detta användes multivariata regressioner i form av tobit regressionsanalys samt logistisk regressionsanalys. Analyserna utfördes både på urvalet som helhet och då urvalet var indelade utifrån vilken lista på Stockholmsbörsen de tillhört aktuellt år. Detta för att även kunna klargöra huruvida resultatet skiljer sig baserat på vilken lista företagen tillhör. Resultat och slutsatser: Vår studie visar att nedskrivning av goodwill i större utsträckning sker när resultatet är onormalt högt samt då bolag bytt VD under de två senaste räkenskapsåren. Detta betyder att intressenter inte fullt ut kan lita på företagens redovisning av goodwill. Resultatet visar även att ett VD-byte endast påverkar nedskrivning av goodwill bland urvalets minsta företag samt att resultatutjämning förekommer bland urvalets största och minsta företag men inte bland urvalets mellanstora företag. Detta indikerar att stora och små företag kan ha olika incitament att utöva resultatmanipulering. / Background: In 2005, international accounting standards were introduced, which meant that many companies would report goodwill in accordance with IAS36 and thereby perform an annual impairment test of goodwill. This impairment test of goodwill opens for subjective assumptions and contributes to business leaders being able to act opportunistically. Previous studies indicate that the impairment of goodwill can, among other things, be affected by factors like big bath, income smoothing and change of CEO. This contributes to the question: Can stakeholders trust the reporting of goodwill? Purpose: The purpose of this study is to, by examining factors that may affect the impairment of goodwill, explain whether stakeholders can trust companies listed on Nasdaq OMX Stockholm’s reporting of goodwill. The purpose is also to explain whether the reporting of goodwill impairment on Nasdaq OMX Stockholm meets IASB:s requirements for neutrality. Methodology: The study includes a quantitative method with an abductive approach. To fulfill the purpose, data was collected from 90 randomly selected companies listed on Nasdaq OMX Stockholm. To analyze this, multivariate regressions were used in the form of tobit regression analysis and logistic regression analysis. These analyzes were performed both on the sample but also when the sample was divided based on which list on Nasdaq OMX Stockholm they belonged to in the current year. This was done so that it could also be clarified whether the result differs based on which list the companies belong to. Results and conclusion: Our study shows that goodwill impairment occurs in bigger extent when the results are abnormally high and when companies have changed CEO during the last 2 years. This means that stakeholders cannot fully trust the companies’ reporting of goodwill. The result also show that a change of CEO only affects the impairment of goodwill among the sample’s smallest companies and that income smoothing occurs among the largest and smallest companies in the sample but not among the middle-sized companies in the sample. This indicate that large and small companies may have different incentives to exercise earnings management.

Förmågan att kunna anpassa sig efter rådande omständigheter har aldrig varit mer påtagligt än idag. När Coronapandemin lamslog hela världen 2020 var det mycket i det vardagliga livet som förändrades. Det gick inte att gå ut och äta, träffa sina nära och kära eller planera nästa semester på samma sätt som tidigare. Men det va inte bara enskilda individer som drabbades, många företag fick stänga igen och gick i konkurs. Majoriteten av företagen idag använder sig ett traditionellt sätt för att budgetera och planera för framtiden, man gör budgetar för kommande period och förhåller sig sedan till dessa. Detta sätt att planera och budgetera lyfts fram som kostsamt, tidskrävande och att det försvårar möjligheterna att anpassa sig efter ändrade omständigheter. Men på senare tid har ett alternativ planerings- och budgeteringssätt vuxit fram. Beyond Budgeting är ett alternativ till det traditionella sättet och innebär att man avskaffar dessa traditionella budgetar och använder sig istället av rullande prognoser, benchmarking och balanced scorecard för att bara nämna några styrmedel. Förespråkarna för Beyond Budgeting menar att detta nya sätt att planera och budgetera skulle eliminera de negativa delar som de traditionella metoderna för med sig och att det skulle leda till ökad lönsamhet. Syftet med denna studie är att undersöka hur företag på OMXS30 Nasdaq Stockholm som använder Beyond Budgeting och företag som inte använder Beyond Budgeting skiljer sig åt i lönsamhet, genom att undersöka fem nyckeltal. Nyckeltalen som undersöks är vinstmarginal, likviditet, soliditet, kapitalomsättningshastighet och räntabilitet på totalt kapital. I denna studie har en kvantitativ metod tillämpats där sekundärdata i form av årsredovisningar för åren 2017, 2018 och 2019 hämtats för företagen listade på OMXS30 Nasdaq Stockholm. Nyckeltalen vinstmarginal, likviditet, soliditet, kapitalomsättningshastighet och räntabilitet på totalt kapital har sedan valts ut som representativt för lönsamhet. Resultatet för denna studien påvisar att det inte finns någon statistiskt signifikant skillnad i lönsamhet mellan de företag som använder Beyond Budgeting och de företag som inte använder Beyond Budgeting. Studien visar således att det inte finns något samband mellan Beyond Budgeting och lönsamhet. / The ability to adapt to prevailing circumstances has never been more evident than today. When the Corona Pandemic paralyzed the whole world in 2020, much of everyday life changed. It was no longer possible to go out to eat, meet loved ones or plan the next vacation in the same way as before. But it was not just individuals who were affected, many companies had to close and went bankrupt. The majority of companies today use a traditional way of budgeting and planning for the future, they make budgets for the up coming period and then relate to these. This way of planning and budget is often highlighted as costly, time consuming and that it makes it more difficult to adapt to changing circumstances. But recently, an alternative planning and budgeting method has emerged. Beyond Budgeting is an alternative to the traditional way and means that you abolish these traditional budgets and instead use rolling forecasts, benchmarking and balanced scorecard to name just a few instruments. Proponents of Beyond Budgeting believe that this new way of planning and budgeting would eliminate the negative elements that traditional methods bring with them and that it would lead to increased profitability. The purpose of this study is to investigate how companies on OMXS30 Nasdaq Stockholm that use Beyond Budgeting and companies that do not use Beyond Budgeting differ in profitability, by examining five key figures. The key figures examined are profit margin, liquidity, equity / assets ratio, capital turnover rate and return on total capital. In this study, a quantitative method has been applied where secondary data in the form of annual reports for the years 2017, 2018 and 2019 have been retrieved for the companies listed on the OMXS30 Nasdaq Stockholm. The key ratios of profit margin, liquidity, equity ratio, capital turnover rate and return on total capital have then been selected as representative of profitability. The results of this study show that there is no statistically significant difference in profitability between the companies that use Beyond Budgeting and the companies that do not use Beyond Budgeting. The study thus shows that there is no connection between Beyond Budgeting and profitability.

The corona pandemic has had a major impact on the whole world to different degrees. The Swedish companies have been affected and forced to review their capital structure. A good result for the companies is essential to be able to compete in a vulnerable market. During a crisis, companies need to be active in their financing decisions and how they choose to finance themselves. Macroeconomic factors have a significant impact on the capital structure, as crises can make firms more constrained. The impact of the crisis on society and specifically on companies is therefore interesting to study. With this as a starting point, the main purpose of the study is to investigate how the capital structure has changed during the transition to covid-19, 2019 and 2021. To be able to analyze the purpose, the study explores what has an impact on the company's liabilities in relation to assets. The study has a quantitative research method with a deductive approach. The sample consists of 150 Swedish listed companies where the data set is made up of the companies annual reports. Six hypotheses have been developed to be tested through regression analyses. The dependent variables tested are total liabilities, current liabilities and long-term liabilities relative to total assets. The independent variables consist of age, size, profitability and growth. The result shows that marginal differences exist for the debt ratios between the period before and during the pandemic. Some of the independent factors have had a greater impact than others on the company's debt ratio, including size. Age is the factor that has no influence on the companies' leverage ratio. The study’s findings contribute to better understanding of how the corona pandemic affects the capital structure of Swedish companies. / Coronapandemin har påverkat hela världen i olika grad. De svenska företagen har blivit drabbade och behovet av att se över kapitalstrukturen har varit ett faktum. Ett gott resultat för företagen är väsentligt för att kunna konkurrera på en utsatt marknad. Företagen behöver under en kris vara aktiva i sina finansieringsbeslut och hur de väljer att finansiera sig. De makroekonomiska faktorerna har stor betydelse på kapitalstrukturen, eftersom kriser kan ledatill att företagen blir mer begränsade. Krisens påverkan på samhället och specifikt på företagen blir därav intressant att studera. Med detta som utgångspunkt är studiens huvudsyfte att undersöka hur kapitalstrukturen har förändrats vid övergång till covid-19, år 2019 och 2021.För att kunna analysera syftet utforskas vad som har en påverkan på företagets skulder i förhållande till tillgångar. Studien har en kvantitativ forskningsmetod med en deduktiv ansats. Urvalet består av 150 svenska börsnoterade företag där datamaterialet utgörs av företagensårsredovisningar. Sex hypoteser har framställts för att testas genom regressionsanalyser. De beroende variablerna som testas är totala skulder, kortfristiga skulder och långfristiga skulder i förhållande till totala tillgångar. De oberoende variablerna består av ålder, storlek, lönsamhet och tillväxt. Resultatet visar att marginella skillnader finns för skuldkvoterna mellan perioden före och under pandemin. Några av de oberoende faktorerna har haft större påverkan än andra på företagens skuldkvot, bland annat storlek. Ålder är den faktorn som inte har någon påverkan på företagens skuldsättningsgrad. Studiens resultat bidrar till ökad förståelse kring hur coronapandemin påverkar svenska företags kapitalstruktur.

Using three different models, we examine the determinants of average stock returns on the Stockholm Stock Exchange during 2012-2016. By using time-series data, we find that a Fama-French three-factor model (directed at capturing size and book-to-market ratio) functions quite well in the Swedish stock market and is able to explain the variation in returns better than the traditional CAPM. Additionally, we investigated if the addition of a Price/Earning variable to the Fama-French model would increase the explanatory power of the expected returns of the different dependent variables portfolios. We conclude that the P/E ratio does not influence the expected returns in the sample we used.