<p>Sammandrag</p><p>Det här arbetet riktar sig till ekonomer i olika företag och även blivande ekonomer som känner till den intensiva debatt som varit kring verksamhetsstyrning och som började med den så kallade Relevance Lost-kritiken. Det balanserade styrkortet som var ett av resultaten av debatten har också diskuterats men till stor del varit okritisk. Styrkortet har fått stor genomslagskraft och verkar ha kommit för att stanna, i alla fall under överskådlig tid. Debatten kring verksamhetsstyrning och det balanserade styrkortet har helt klart minskat i intensitet. Nu har det kommit en fortsättning på det balanserade styrkortet, den strategiska kartan, och den finns det inte särskilt mycket skrivet om. Därför är mitt arbete ett bidrag till diskussionen.</p><p>Mitt syfte är att ge förståelse för de möjligheter, men också för de begränsningar som den strategiska kartan har.</p><p>Värderingen har sin grund i min hermeneutiska kunskapssyn. Jag har därför i metodavsnittet gett en grundlig beskrivning av främst kunskapssyn och hermeneutik. Mitt arbete har varit en litteraturundersökning och därför finns det även ett grundligt avsnitt kring det. För att uppnå huvudsyftet har arbetet skett i tre steg.</p><p>För att skapa förståelse för hur den strategiska kartan är uppbyggd och tänkt att fungera har jag presenterat en rätt fyllig beskrivning av konceptet i det första steget.</p><p>Syftet med det andra steget har varit att få fram utvecklingen av styrning mellan det balanserade styrkortet och den strategiska kartan genom att titta på likheter och skillnader. Jämförelsen har byggt mer på att visa likheter och skillnader i den kunskapssyn som präglar de båda koncepten än på att visa faktiska likheter och skillnader. Detta har jag gjort via Jan Lindvalls beskrivning av idégrunder skiljt från teknik och Anthony G Puxtys klassificering i olika skolor. Jag har med hjälp av tankar jag lånat från dem presenterat åtta likheter och nio skillnader.</p><p>Eftersom jag i steg två visat på likheter och skillnader mellan de båda styrkoncepten kunde jag sedan i det tredje steget göra en värdering trots att det, som jag berättat tidigare, inte finns speciellt mycket skrivet kring den strategiska kartan. Värderingen har gjorts utifrån mina tankar men det behövdes ändå verktyg för att skapa trovärdighet åt dem. Jag har därför använt författare som varit både positiva och negativa och presenterat deras åsikter som komplement till mina. Jag har presenterat sju diskussionsområden. Jag pekar på fördelar och nackdelar men säger inte vad som är bäst. I de flesta fall har jag svårt att se fördelarna för sig respektive nackdelarna för sig och därför känns det bättre för mig att ställa dem mot varandra.</p><p>Min tolkande kunskapssyn gör att jag inte kommer med något facit om den strategiska kartan är bra eller dålig. Jag har däremot insett att det faktiskt har hänt mycket mer än vad jag trodde när jag började arbetet. Kaplan och Norton, som i grunden har ett systemsynsätt som till stora delar är lika som det tekniska, har utvecklats mot en mer tolkande kunskapssyn, vilket syns i vissa delar av den strategiska kartan. Sammantaget känns kartan som ett hjälpmedel för en modernare verksamhetsstyrning, men den är fortfarande endast ett styrverktyg.</p> / <p>Summary</p><p>This work is directed to people who has an interest in the Relevance Lost debate and has knowledge of the intense debate that has been around management control. The Balanced Scorecard that was one of the results of the Relevance Lost debate has also been discussed but mostly in an uncritical way. The scorecard has had great penetrative power and seems to have come to stay, at least in the foreseeable future. The debate about management control and the Balanced Scorecard has definitely become less intense. Now there is a continuation of the Balanced Scorecard, the Strategic Map. There is not very much written about it. That is why my work is a contribution to the discussion.</p><p>My purpose is to give understanding for the possibilities and the limitations of the Strategic Map.</p><p>The valuation has its roots in my hermeneutic epistemological approach. Therefore I have given a thorough description of foremost epistemological approach and hermeneutics in the part concerning method. My work has been a study in literature and therefore there is thorough part around this as well. To achieve my main purpose the work has been done in three steps.</p><p>To create an understanding for the construction of the Strategic Map and how it’s supposed to work I have in the first step presented a rather rich description of the concept.</p><p>The purpose by the second step has been to produce the development of control between the Balanced Scorecard and the Strategic Map by looking into similarities and differences. The comparison has been built more on showing similarities and differences by the epistemological approach that characterize the two concepts than to show actual similarities and differences. I have used the description made by Jan Lindvall of the foundation of ideas separated from technique and the classification in different schools by Anthony G Puxty. I have with help by thoughts borrowed from them presented eight similarities and nine differences.</p><p>Since I have pointed out similarities and differences between the two concepts in step two, I could make a valuation of the Strategic Map in step three, even though there isn’t much written about it. I have made the valuation out of my own thoughts, but I still needed tools for creating reliability for them. I have used authors who has been both positive and negative and presented their views as a complement to mine. I have presented seven areas of discussion. I point out both advantages and disadvantages but I don’t say what is best. In most cases I cannot see advantages for themselves or disadvantages for themselves. Therefore it feels better for me to put them against each other.</p><p>My interpretive epistemological approach leads to my not presenting an answer whether the Strategic Map is good or bad, but I have realized that it actually has happened much more than I thought when I started my work. Kaplan and Norton who basically has a systems perspective, which in most parts is similar to the technique perspective, have developed to a more interpretive epistemological approach. That is shown in some parts of the Strategic Map. As a whole the Strategic Map feels like a tool for a more modern management control, but it is still just a control tool.</p>

<p><p><strong>Purpose:</strong> Corporate communication strategies have a central role in disseminating and creating meaning to the organizations’ visions, strategies and goals. But many employees do not know the organization’s overall strategies and goals, nor how well the organization achieves these. The aim of this study was to investigate and describe perceptions about internal communication, primarily focusing on communication about strategies and goals. The aim was also to show similarities and differences in ideas about internal communication, and to indentify where any potential problems and deficiencies may occur.</p><p><strong>Methodology: </strong>Three semi-structured interviews were made, two with persons in a management position and one group interview with employees. Nine people in three different hierarchical levels within the same department were interviewed. All interviewees were males aged 35 – 60 years.</p><p><strong>Findings: </strong>The results showed that corporate communication in the organization was characterized by a transmission view of communication, that the employees was nonparticipative in the process of strategy- and goal-setting, and that generally formulated goals and strategies were not sufficiently translated and broken down to local level.</p></p> / <p><p><strong>Syfte: </strong>Strategisk kommunikation har en central roll i att sprida och skapa innebörd åt organisationers visioner, strategier och mål. Men många medarbetare känner inte till organisationens övergripande mål och heller inte hur väl organisationen lyckas uppnå dessa. Denna studies syfte var att undersöka och beskriva hur den interna kommunikationen uppfattas inom en organisation, främst med fokus på kommunikation gällande strategier och mål. Syftet var även att visa på likheter och skillnader i synen på internkommunikation, samt synliggöra vart eventuella problem och brister kan uppstå.</p><p><strong>Metod: </strong>Tre halvstrukturerade intervjuer genomfördes, två med personer i chefsposition och en gruppintervju med medarbetare. Sammanlagt intervjuades 9 personer på tre olika hierarkiska nivåer inom samma avdelning. Samtliga intervjupersoner var män i åldern 35 – 60 år.</p><p><strong>Resultat: </strong>Studien visade att den strategiska kommunikationen inom organisationen präglades av en transmissionssyn på kommunikation, att medarbetarna inte varit delaktiga i mål- och strategiprocesser samt att övergipande och allmänt formulerade mål och strategier inte översatts och brutits ner till lokal nivå i tillräckligt stor utsträckning.</p></p>

<p><strong><p>Sammanfattning</p></strong>I organisationers kommunikation är massmedier en av flera viktiga kanaler för att nå ut till människor. En organisations image, den bild som människor skapar sig av en organisation, kommer i många fall från medierna. Men att få tillgång till publicitet i medierna är inte självklart. Det finns en intressemotsättning mellan mediernas kritiska granskande funktion och organisationers strävan att ge en positiv bild av sig själva. Syftet med denna uppsats var därför att undersöka mediebilderna av två organisationer, Mittuniversitetet och Scan AB, och ta reda på i vilken grad de själva, genom pressmeddelanden påverkat vad som skrivs om dem. Uppsatsen utgår främst från teorier om "news management", det vill säga tekniker och strategier som används för att påverka vad som blir nyheter och hur de utformas. Andra utgångspunkter är forskningen om propaganda, mediernas dagordningsmakt, mediernas retorik samt semiotik kopplat till nyhetsbilder. Den metod som valdes var en kvantitativ innehållsanalys med kvalitativa inslag där även retoriska grepp och bilder analyserades. Undersökningen omfattade 324 artiklar om organisationerna från tidningar, tidskrifter och deras webbplatser samt etermediernas webbplatser, från februari 2009. Resultaten bekräftade att mediebilderna av organisationerna var präglade av mediernas urval och vinkling av olika nyhetshändelser. Men också att organisationerna till viss del hade påverkat de egna mediebilderna i positiv riktning genom "news management" i form av planerade pressaktiviteter. Mittuniversitetet hade initierat 16 procent och Scan 31 procent av de undersökta artiklarna, av vilka merparten var positiva. Uppsatsens sätt att använda en utökad version av en modell för news management kan vara av praktiskt värde, både för att göra kritiska granskningar av medierna och för pr-praktiker som vill göra fördjupade uppföljningar av organisationers mediearbete.</p>

<p>Tendensen att försöka hitta de affärsmässiga argumenten (business case) för CSR (Corporate Social Responsibility eller företagens sociala ansvarstagande) började framträda på 1990-talet. Vetenskapsmännen insåg då att en enda forskningsdisciplin inte kan förklara hur företagens arbetssätt med CSR-frågor kan förbättra deras ”bottom line” och således bidra till en hållbar utveckling av samhället. Både teoretiker och praktiker har vänt sin uppmärksamhet mot framgångsrika företag (bästa praxis).  I korthet innebär ett business case inom CSR ett besvarande av frågan ”Vilka fördelar har företagen och samhället av CSR?”. Samtidigt påstår både teoretiker och praktiker att det nästan är omöjligt att ge ett ”universal CSR-business case”. Objektet för vår studie är ett medelstort företag, Karlstads Energi AB:s fjärrvärmeverksamhet. Det finns flera anledningar till varför vi har valt just Karlstads Energi. Fjärrvärmebranschen anses som en hållbar bransch bland annat med kapacitet att bidra till uppfyllelsen av Sveriges klimatmål enligt det internationella Kyotoavtalet. Samtidigt präglas fjärrvärmebranschen av företagens dominerande ställning gentemot kunderna, dvs de privata kunderna anses utsatta i förhållandet till fjärrvärmeföretagen på grund av att de inte har en möjlighet att välja fjärrvärmeleverantör. Därför sätts företagets agerande i fokus utifrån ett CSR-perspektiv. Denna studie strävar efter att bidra till en förklaring av de faktorer som leder till ett framgångsrikt hållbart arbete på CSR-området.</p>

<p><strong><p>Företags sociala ansvar är en fråga som har blivit allt mer aktuell de senaste åren. Det begrepp som oftast används när företagsansvar diskuteras är Corporate Social Responsibility (CSR). Även om alla inte är överens om att företag ska ta ansvar utöver det lagstadgade arbetar många företag idag aktivt med ansvarsfrågor. Frågan som diskuteras idag är främst hur företag ska arbeta med detta på ett företagsekonomiskt effektivt sätt som gynnar företaget. Michael E. Porter och Mark R. Kramer menar att företag kan uppnå konkurrensfördelar och långsiktiga vinster genom att arbeta med CSR, men att detta arbete måste integreras i företaget. De presenterar fem steg som företag ska genomgå för att arbeta strategiskt med CSR. Dessa är: identifiera skärningspunkter mellan företaget och samhället, välj vilka sociala frågor företaget ska fokusera på, skapa en agenda för sociala frågor, integrera företagets påverkan på samhället med samhällets påverkan på företaget och skapa en social dimension av företagets erbjudande.</p><p>Klädkedjan Hennes & Mauritz AB (H&M) är ett företag som har arbetat relativt länge med ansvarsfrågor och som även säger sig arbeta strategiskt med CSR. Denna uppsats syftar till att utvärdera H&M:s arbete med CSR för att bestämma hur strategiskt detta är utifrån Porter och Kramers modell. För att genomföra detta har en litteraturstudie genomförts där främst H&M:s CSR-rapport från 2008 har använts. Ett ramverk, baserat på Porter och Kramers modell, har utformats och använts för att analysera CSR-arbetet.</p><p>Uppsatsen konstaterar att H&M har kommit en bra bit på väg med att göra sitt CSR-arbete strategiskt. Företagets mål ligger nära Porter och Kramers idealbild om strategisk CSR och de arbetar aktivt med att integrera CSR-arbetet i verksamheten. Det som saknas i H&M:s arbete för att det ska vara fullt strategiskt är ett större fokus på den påverkan som den omgivande miljön har på företaget.</p></strong></p>

<p>Erfarenheter från de senaste årens komplexa konflikter har bidragit till insikten att separata militära insatser ofta är otillräckliga för att skapa fred. <em>Comprehensive Approach</em> ses av många som ett koncept med målsättningen att skapa en integrerad civil-militär ansats för konfliktlösning. Konceptets innebörd är emellertid oklar. Dessutom är det problematiskt att empiriskt belägga att användandet av konceptet leder till framgång, vilket medför svårigheter att granska dess värde.</p><p>Uppsatsen utnyttjar Michael Howards teori om strategins dimensioner för att analysera Storbritanniens syn på <em>Comprehensive Approach</em> som strategiskt koncept. Som metod används en kvalitativ textanalys av systematiserande typ. Utifrån analysen identifieras styrkor och svagheter med konceptet, vilket medför att huvudfrågan vad Storbritanniens syn på <em>Comprehensive Approach</em> innebär och vilket värde <em>Comprehensive Approach</em> har som strategiskt koncept besvaras. Svaret bidrar till ökad kunskap och förståelse för <em>Comprehensive Approach, </em>vilket är uppsatsens syfte.</p><p>Resultatet visar att Storbritannien ser <em>Comprehensive Approach </em>som ett strategiskt koncept som kräver integrerade civil-militära strukturer för att fungera på ett bra sätt. Samtliga Howards dimensioner återfinns, och att ingen dimension överfokuseras är utifrån teorin en styrka. Värdet på <em>Comprehensive Approach </em>som strategiskt koncept kan samtidigt ifrågasättas främst på grund av att det mestadels uttrycks <em>vad</em> som bör uppnås, men däremot sällan beskrivs <em>hur</em> det ska genomföras. Uppsatsen påvisar även svårigheterna att samordna och koordinera aktörer mot ett gemensamt mål i en multinationell miljö, när incitament för samordning saknas.</p>

Background: Strategic changes are often carried out with good intentions, but managers and subordinates may assess the change differently. Consequently, subordinates start to resist the change. Purpose: The purpose of this thesis is to explore the internal resistance, which often is a consequence of strategic changes. We aim to draw conclusions based on the employees’ perception of how resistance to strategic changes should be prevented and handled. Limitations: This thesis investigates one subsidiary within the Sydkraft Group in Norrköping. Furthermore, it deals with the manager’s possibilities to prevent and handle resistance. Procedure: Five interviews were carried out at Sydkraft Service Partners. Results: The most common form of resistance is subtle resistance, which oftentimes is invisible to managers and therefore, not managed successfully. Managers should manage resistance by adapting the speed of the change process to the employees, communicating with them, and educating them. / Bakgrund: Strategiska förändringar genomförs ofta med goda intentioner men det händer att ledningen och de anställda uppfattar förändringen på olika sätt. Följaktligen kan de anställda börja motsätta sig förändringen. Syfte: Uppsatsens syfte är att utforska det interna motstånd som ofta uppstår i samband med en strategisk förändring. Vi avser att dra slutsatser som är baserade på de anställdas åsikter om hur motstånd mot strategiska förändringar ska förebyggas och hanteras. Begränsningar: Ett dotterbolag inom Sydkraftkoncernen i Norrköping studeras och chefens möjligheter att förebygga och hantera motstånd behandlas. Genomförande: Fem personer på Sydkraft Service Partners har intervjuats. Resultat: Den typ av motstånd som oftast förekommer är svårfångat och relativt osynligt. Detta leder till att motståndet inte kan hanteras på ett tillfredsställande sätt. Chefer bör hantera motstånd genom att anpassa förändringsprocessens hastighet till de anställda, kommunicera med dem och utbilda dem.

Bakgrund: Dagligvaruhandelns utveckling i Sverige under de senaste åren karaktäriseras främst av konsolidering, internationalisering och branschglidningar. Handeln är aktuellt föremål för en omfattande mediadebatt beträffande bland annat matpriser, antal aktörer på den svenska dagligvarumarknaden och nya aktörers intresse. Vår uppmärksamhet har därigenom riktats mot dagligvaruhandelns utveckling och den rådande konkurrenssituationen för att skönja möjliga utvecklingar i framtidens konkurrens. Syfte: Syftet är att bidra med och diskutera framtida möjliga utvecklingar beträffande konkurrenssituationen på den svenska dagligvarumarknaden. Vi ämnar göra detta med bakgrund och analys av utvecklingen inom dagligvarubranschen under 1900-talet, med fokus på de senaste fem till tio åren, samt rådande konkurrenssituation. Genomförande: Undersökningen baseras på intervjuer med representanter från ICA, Coop, Axfood, BergendahlsGruppen och Dagligvaruleverantörernas Förbund. Artiklar och Konkurrensverkets rapporter har i form av sekundärdata kompletterat intervjumaterialet. Resultat: Fortsatta konkurrensförändringar inom svensk dagligvaruhandel kommer äga rum genom konsolidering, internationalisering, nya aktörer, branschblandningar och samarbeten över branscher. Dessa framtida utvecklingsvägar är inte uteslutande från varandra. Möjliga utvecklingar har även gemensamma drag då vi urskiljer att branschens framtida konkurrenssituation karaktäriseras av allt mer sammanknutna och flerdimensionella förhållanden än för närvarande.

Bakgrund: I dagens föränderliga omvärld med snabba förändringar inom teknologi och marknadsförhållanden krävs flexibilitet för att överleva som organisation. I dag efterfrågas flexibla medarbetare med bred kompetens snarare än specialister, vilket gör att nya kompetenskrav ställs på personalen. Ett sätt att skapa ett flexibelt företag med flexibla medarbetare är genom intern rörlighet. Många företag har förstått vikten av intern rörlighet men saknar en övergripande plan, visioner och strategier för hur detta ska åstadkommas, vilket kan sättas i relation till att en av de mest konsekventa iakttagelserna i ledningslitteratur är att ”utan tydliga mål sker ingen handling”. Organisationer efterfrågar horisontell rörlighet medan medarbetare främst är intresserade av att avancera i hierarkin och röra sig vertikalt. För att överbrygga denna skillnad krävs att organisationens styrsystem, som har till syfte att generera för organisationen önskvärda beteenden, styr medarbetarna i rätt riktning. Styrsystemet skapar, beroende på dess utformning, både hinder och stöd för rörlighet. Det är därför av vikt att styrsystemet utformas på ett sätt som stödjer intern rörlighet. För att kunna göra det krävs en medvetenhet om vilka faktorer i styrsystemet som påverkar rörligheten Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur organisationers styrsystem kan hindra respektive främja intern rörlighet. Genomförande: Studien har genomförts som en fallstudie på ett högteknologiskt industriföretag med stor andel ingenjörer. Det empiriska materialet samlades in genom intervjuer med åtta mellanchefer på företaget. Resultat: Studien visar att en rad faktorer i styrsystemet påverkar den interna rörligheten, och beroende på hur styrsystemet är utformat är dessa antingen hindrande eller främjande för organisationens interna rörlighet. Exempel på faktorer som vi funnit påverkar den interna rörligheten är; organisationsstruktur, ansvarsstruktur, organisationskultur och mått.

Tendensen att försöka hitta de affärsmässiga argumenten (business case) för CSR (Corporate Social Responsibility eller företagens sociala ansvarstagande) började framträda på 1990-talet. Vetenskapsmännen insåg då att en enda forskningsdisciplin inte kan förklara hur företagens arbetssätt med CSR-frågor kan förbättra deras ”bottom line” och således bidra till en hållbar utveckling av samhället. Både teoretiker och praktiker har vänt sin uppmärksamhet mot framgångsrika företag (bästa praxis).  I korthet innebär ett business case inom CSR ett besvarande av frågan ”Vilka fördelar har företagen och samhället av CSR?”. Samtidigt påstår både teoretiker och praktiker att det nästan är omöjligt att ge ett ”universal CSR-business case”. Objektet för vår studie är ett medelstort företag, Karlstads Energi AB:s fjärrvärmeverksamhet. Det finns flera anledningar till varför vi har valt just Karlstads Energi. Fjärrvärmebranschen anses som en hållbar bransch bland annat med kapacitet att bidra till uppfyllelsen av Sveriges klimatmål enligt det internationella Kyotoavtalet. Samtidigt präglas fjärrvärmebranschen av företagens dominerande ställning gentemot kunderna, dvs de privata kunderna anses utsatta i förhållandet till fjärrvärmeföretagen på grund av att de inte har en möjlighet att välja fjärrvärmeleverantör. Därför sätts företagets agerande i fokus utifrån ett CSR-perspektiv. Denna studie strävar efter att bidra till en förklaring av de faktorer som leder till ett framgångsrikt hållbart arbete på CSR-området.