Under efterkrigstiden har ett antal operationer med luftmakt genomförts. Dessa krig har haft olika förlopp där vissa operationer har nått relativt enkla framgångar medan andra haft större svårigheter att effektivt uppnå framgång, trots överlägsna resurser. Genom en fallstudie av två moderna luftoperationer, operation Desert Storm i Irak år 1991 och operation Allied Force i Kosovo år 1999, undersöks tre luftmaktsteoretiska variablers betydelse för dessa operationers väg till framgång. Variablerna som undersöks är hämtade ur den moderna luftmaktsteori som John Warden har bidragit till att bilda och vars syfte är att bidra till att förklara hur strategisk förlamning av motståndaren uppkommer. Resultatet av undersökningen visar att systemperspektiv sannolikt bidrar till luftoperativ framgång, däremot kan inte parallell attack visas ha betydelse för att uppnå framgång. Den tredje undersökta variabeln, luftoperativ kontroll, befinns vara betydelsefull som en förutsättning för de övriga två variablernas funktion.

Denna studie beskriver hur svenska lärosäten använder sig av retorik för att kommunicera sin identitet till externa intressenter. Genom en kvalitativ textanalys undersöks artiklar och medförande bilder ur åtta svenska lärosätens forskningsmagasin: Chalmers Tekniska Högskola, Lunds Universitet, Högskolan Väst, Jönköping University, Mittuniversitetet, Högskolan i Gävle, Kungliga Tekniska Högskolan (KTH) och Högskolan i Borås. Genom Hoffman och Fords (2010) organisationsretoriska modell analyserades en artikel från de utvalda lärosätenas forskningsmagasin för att se på vilket sätt de uttrycker sin strategiska vision samt vilka strategier de använder för att skapa och upprätthålla sin identitet. Vi analyserade även bilderna till respektive artikel för att se vad de bidrar med i lärosätenas kommunikation. Utöver samarbete med externa intressenter var de strategiska visioner som tydligast framträdde i magasinen lärosätenas forskningskvalitet och deras goda innovationsförmåga. Det skiljer sig dock åt mellan lärosäten på vilket sätt dessa två teman framställs. Resultaten i denna studie indikerar att mindre lärosäten är mer benägna att kommunicera värdet av innovation och konkurrensfördelar till sina externa intressenter. Detta för att förbättra sin image och attrahera externa intressenter att samarbeta med lärosätet. Resultaten indikerar även att associeringsstrategier är vanliga när lärosätena bygger sin identitet. Denna studie visar dock att även differentieringsstrategier förekommer. Slutligen indikerar resultaten att bilder har potential att förbättra lärosätenas kommunikation av sin strategiska vision och kan även hjälpa lärosätet att nå ut med forskningsresultat till en bredare målgrupp. / This study describes how Swedish universities use rhetoric to communicate their identity to their external stakeholders. Articles and pictures in research magazines of eight Swedish universities are examined through a qualitative text analysis, these universities are: Chalmers University of Technology, Lund University, University West, Jönköping University, Mid Sweden University, the University of Gävle, Royal Institute of Technology (KTH) and the University of Borås. A organizational rhetorical model for text analysis by Hoffman and Ford (2010) is used to study the universities concerned in their way of expressing their strategic vision, how they use different strategies in their identity building and what their published photos in the magazines contributes to the communication of the strategic vision. The results of the study indicates that smaller institutions are more prone to communicate the value of innovation and competitive advantage in their communication with external stakeholder in order to establish a good image and attract external stakeholder to cooperate with the university. The most commonly used rhetorical strategy by universities to communicate their identity is by association. The use of differentiation is however an interesting strategy that might help higher education institutions stand out from the crowd and create a more unique identity. The use of pictures can also be helpful to communicate the strategic visions. Because of the popular science character of the visual communication, pictures can also help universities to reach a broader audience with the latest academic research.

Risk ligger i tiden och har blivit ett naturligt språk för det militära etablissemanget, med det följer även frågor om språkliga definitioner, divergerande bedömningar och tillämpningar av olika metoder för att hantera risk.Uppsatsen undersöker hur risk och riskhantering representeras på olika militära ledningsnivåer och på vilket sätt riskhantering omhändertas i planeringsmodeller dessa nivåer. Resultatet visar att risk och riskhantering på olika ledningsnivåer i Försvarsmakten kan förstås som komplex och varierad i sin medvetenhet i tillämpning av begrepp, processer och metoder. Skillnaderna mellan ledningsnivåerna är att risk inte definieras fullt ut och att risk definieras olika på olika nivåer och används med varierande innebörd. Riskhantering definieras på strategisk nivå, men inte på någon av de övriga ledningsnivåerna. Riskhanteringsprocessen beskrivs bara på den taktiska ledningsnivån. Det finns en uttalad medvetenhet om att risker måste tas och att risker måste hanteras i olika metoder, men det ges endast begränsad vägledning i planeringsverktygen SPL och PUT, när riskhantering ska omsättas i praktiken.

Prokrastinering är ett mycket allvarligt men också relativt vanligt uppskjutarbeteende, särskilt bland studenter, som kopplas till bland annat stress och dåliga betyg. På senare år har dock forskare argumenterat för existensen av ett gynnsamt uppskjutarbeteende, känt som strategisk förskjutning. Syftet med denna studie var att utforska hur personer som strategiskt förskjuter upplever och hanterar stress i vardagslivet. Detta begrundas i att det saknas forskning om strategisk förskjutning och dess potentiella negativa effekter, vilket behövs eftersom strategisk förskjutning anses vara en gynnsam studiestrategi för studenter. Studiens två frågeställningar var (i) om det fanns det ett signifikant samband mellan strategisk förskjutning och upplevd stress, samt (ii) hur stor del av variansen i upplevd stress kunde förklaras av strategisk förskjutning? För att besvara frågeställningarna delades pappersenkäter ut till studenter på Karlstads universitet. Enkäten bestod av New Active Procrastination scale (mätte strategisk förskjutning), Perceived Stress Scale 10 (mätte upplevd stress), samt bakgrundsfrågor. Resultaten från dataanalysen visade att strategisk förskjutning korrelerade signifikant, medelstarkt och negativt med upplevd stress (r[99] = -0,314, p<0,001). Strategisk förskjutning förklarade 8,9 procent av variansen i upplevd stress. ANOVA-resultatet visade att den förklarade variansen var signifikant (F[1,97] = 10,612, p<0,002). Det fanns en del metodologiska problem med denna studie. Det allvarligaste problemet var översättningen av NAPS, vilket på många sätt inte var adekvat vilket skadade instrumentets liksom studiens reliabilitet och validitet. Studiens resultat bör därför tolkas med försiktighet. / Procrastination is a serious but prevalent type of behavioral delay, especially among college students, associated with negative outcomes like stress and poor grades. Recently however, researchers have proposed the existence of a type of behavioral delay that is beneficial, called strategic delay. The purpose of this study was to explore how people who strategically delay experience and deal with stress in their daily lives. This was rooted in the lack of research exploring the potentially negative effects of strategic behavior, which is needed since strategic delay is considered to be a beneficial study strategy. This study sought out to answer two questions: (i) was there a significant correlation between strategic delay and perceived stress, and (ii) how much of the variance in perceived stress could be explained by strategic delay. To answer the two questions a paper survey study was conducted. The survey consisted of New Procrastination Scale (measured perceived stress), Perceived Stress Scale 10 (measured perceived stress), and background questions. The results from the data analysis showed that strategic delay correlates significantly, moderately and negatively with perceived stress (r[99] = -0,314, p<0,001). Strategic delay explained 8.9 percent of the variance in perceived stress. An ANOVA showed that the explained variance was significant (F[1,97] = 10,612, p<0,002). There were quite a few methodological issues with study. The most serious one was the translation of NAPS, which was in many ways far from well executed. This hurt the scale’s as well as the study’s reliability and validity. The results from this study should therefore be interpreted carefully.

The purpose of this masters thesis is to investigate the engagementconveyed through the sharing of personal stories via social media.To achieve this the thesis examines different forms and degrees ofstorytelling in hashtags on Instagram initiated by non-profitorganizations. Through the eyes of two people from the voluntarysector it also examines the driving forces they experience behindthe posts in their hashtags and how trust and identity building canbe linked to the sharing of stories. The study shows that the posts investigated occurs in differentforms and reflects different degrees of participation. The drivingforce that can be read into the different posts is self-interest andaltruism in combination and this also influences the engagement ofthe receivers. By strategically using and encouraging the sharing ofpersonal stories, the voluntary sector can strengthen the internaldialogue, their brands and credibility.

Enterprise Architecture (EA) kan sägas vara det som kopplar samman en verksamhets strategi med dess design. Genom att arbeta med EA ges verksamheten det stöd som behövs i processen att modellera ett önskat framtida läge. I ett samhälle som konstant förändras och utvecklas ställs verksamheter inför en rad utmaningar. Ett av de största problemen tycks vara den ständigt ökande komplexiteten inom verksamheternas olika områden. Med hjälp av EA-arbete är det möjligt att upprätta standarder och arkitekturer som kan underlätta dels organisering, men också förståelse av, den breda mängd information som är i omlopp i dagens verksamheter. Arbetet med EA bidrar också till ökad förståelse kring verksamhetens övergripande strategi. För att lyckas med EA-arbetet kan olika hjälpmedel och verktyg användas, exempelvis ramverk. Ramverk kan sägas vara en kombination av olika strukturer som används vid utveckling av arkitekturer. Det är ett hjälpmedel baserat på redan beprövade lösningar som kan bidra med ett enhetligt arbetssätt att tillämpa i verksamheten. Användningen av ramverk kan dock vara en utmaning, främst på grund av dess komplexitet och en överhängande risk att fastna i en särskild struktur. Försvarsmaktens EA-funktion har upplevt många av de problem som ofta förknippas med EA-arbete och användningen av ramverk. I dagsläget finns inget enhetligt tillvägagångssätt vid upprättande av femårsplaner till Försvarslogistikplanen. De sakkunniga får själva bestämma hur femårsplanerna upprättas och hur de ser ut. Detta arbetssätt gör att det idag inte finns vare sig en strategisk koppling mellan verksamheten och femårsplanerna eller någon som helst möjlighet till uppföljning. Syftet med denna C-uppsats är att undersöka möjligheten att pröva en ny ansats där olika delar av ramverken TOGAF, MODAF och DoDAF kombineras, för att sedan skapa en ny struktur som Försvarsmaktens EA-funktion kan nyttja som en dokumentmall vid upprättande av femårsplaner till Försvarslogistikplanen. Undersökningen har bedrivits som en kvalitativ studie genom samtal med chefsarkitekten inom EA-funktionen samt dokumentanalys av ett antal direktiv från Försvarsmakten. Datainsamlingen har resulterat i ett antal problem som verksamheten upplever i nuläget och följaktligen ett önskemål om att upprätta en ny struktur i form av en dokumentmall som kan nyttjas vid upprättande av femårsplaner i framtiden. Baserat på väl beprövade ramverk har ett antal fundamentala delar valts ut. Dessa delar har sedan kombinerats för att på bästa möjliga vis uppfylla den funktionalitet som verksamheten efterfrågat. Den nya strukturen ger EA-funktionen möjlighet att tydligt se kopplingen mellan varje upprättad femårsplan och Försvarsmaktens strategiska inriktning. De ges också möjligheten att följa upp föregående års utfall, vilket inte har varit möjligt tidigare. Undersökningen har även visat hur viktigt det är att det finns en utbredd förståelse för den strategiska inriktningen i verksamheten så att alla parter strävar efter samma mål. Det har också visat sig vara av vikt att alla förändringsåtgärder är både mätbara och spårbara för att kunna härleda varje femårsplan till operationell förändring, liksom att kunna mäta graden av måluppfyllelse.

<p>Den här studien bygger dels på en narrativ analys av artiklar i Smålandsposten och deras gestaltning av Orrefors Kosta Boda, dels på en fallstudie över Orrefors Kosta Bodas externa och interna kommunikation där den externa kommunikationen hamnar i fokus. Problemformuleringen ställer följande frågor:</p><p>Hur konstruerar de lokala medierna bilden av Orrefors Kosta Boda och vad är det som utmärker deras texter?</p><p>• Kan en organisation få publicitet i de lokala medierna utan att använda sig av en medveten kommunikationsstrategi och hur går det att förstå detta?</p><p>• Om Orrefors Kosta Boda använder sig av kommunikativa strategier för att synas i de lokala medierna, vilka är dessa?</p><p>• I vilken uträckning har Orrefors Kosta Boda AB samma budskap till sina medarbetare som till medier?</p><p>• Vilken relation och kommunikation har Orrefors Kosta Boda med de kommuner där de har sin verksamhet?</p><p>Studien bygger på fem olika nyckelord: organisationskommunikation, ledarskap, strategisk kommunikation, integrerad kommunikation samt mediekonstruktioner – narratologi.</p><p>Resultatet visar att det går att få publicitet utan att använda sig av en medveten kommunikationsstrategi gentemot medier. Det finns flera andra faktorer som spelar in förutom en riktad marknadsföring. I det här fallet har Orrefors Kosta Boda blivit uppköpt av New Wave Group som har skapat stort intresse i både medier och affärsvärlden. Det har gjort att Orrefors Kosta Boda har fått ett medialt intresse dels på grund av en organisationsförändring och dels på grund av att Torsten Jansson som är VD på New Wave Group är en person som medierna älskar.</p><p>Samtidigt ser man i studien att de lokala medierna i samband med detta har valt att publicera mestadels positiva artiklar och framställer Torsten Jansson som den räddande hjälten i sammanhanget. Mediekonstruktionen av Orrefors Kosta Boda och Torsten Jansson präglas alltså av en positiv och gynnsam bild för företaget.</p><p>De berörda kommunerna, Lessebo och Emmaboda, är en del i den kommunikations- och förändringsprocess som Orrefors Kosta Boda genomgår vilket framkommer under intervjuer med kommuncheferna.</p>

Titel: Balanserat styrkort; kommunikation från strategisk till operativ nivå i offentliga verksamheter Nivå: C uppsats i ämnet företagsekonomi Författare: Chanette Lindkvist Patricio och Caroline Larsson Handledare: Stig Sörling och Tomas Källquist Datum: 2014 – Maj Syfte: Syftet med studien är att analyser och skapa en förståelse för hur balanserat styrkort kommuniceras från strategisk till operativ nivå i offentliga verksamheter. Metod: Denna studie har tillämpat en hermeneutisk vetenskapstradition med en kvalitativ ansats. I teorin har vi använt vetenskapliga artiklar och litteratur som stöd. I studien har vi använt en fallstudie med kvalitativa intervjuer för att samla in data. Intervjuerna har sedan tolkats och presenterats i studien med hjälp av ord och citat som har plockats ut från intervjuerna. Empirin har vi sedan ställt mot teorin för att jämföra och skapa en förståelse för kommunikationen om balanserat styrkort i offentliga verksamheter. Resultat och slutsats: Vår slutsats är att kommunikationen till stor del sträcker sig till den operativa nivån, inte stannar i pappersformat på strategiska nivån när det gäller att kommunicera balanserad styrning. Vi har fått en förståelse om att målen bearbetas för att medarbetarna ska kunna förstå dem och att medarbetarna får vara med vid framtagandet av aktiviteterna. Däremot anser vi att kommunikationen i kommunerna måste förbättras då respondenterna i respektive kommun anser att medarbetarna har en varierande kunskap och förståelse om begreppet balanserad styrning, men även om begreppets innebörd. Vi anser att kommunikationen är en pågående process och att kommunerna måste fortsätta med kommunikationen om balanserad styrning, för att medarbetarna ska kunna utföra aktiviteterna i sitt dagliga arbete som bidrar till att förverkliga kommunfullmäktiges mål. Förslag till fortsatt forskning: Eftersom vår studie har utgått från kommunerna anser vi att landstingen och deras kommunikation skulle vara intressant att studera. Vår studie har även utgått från ett perspektiv, vilket är cheferna. Här anser vi att det finns möjlighet att se utifrån andra perspektiv, såsom medarbetarnas och avdelningarnas kommunikation i en och samma verksamhet. Uppsatsens bidrag: Studien visar att kommunikationen är en pågående process inom kommunerna men att kommunikationen till stor del når den operativa nivån, vilket tyder på att kommunikationen om balanserat styrkort inte fastnar på den strategiska nivån. Studien visar även att brister i kommunikationen kan förekomma och att det inte bara beror på chefer och anställda, utan även målen i offentliga verksamheter, anställdas tolkningar av information och organisationsstrukturen.

Title: How do you get a pupil from Year 7-9 in secondary school to communicate in German?  Five high school teachers views on how to develop pupils oral communicative skill within the German language   The aim of this essay is to explore Swedish secondary school teachers, from Year 7-9 in the German language, opinions regarding which work models and verbal strategies that are used and taught in order to foster the pupils oral communicative skill in the classroom. To achieve this aim, semi-structured interviews with five teachers are used. The results show that the teachers find that they encourage the pupils to speak German through creating possibilities for them to practise their oral language skills. The teachers also emphasize that they believe that alternating assignments in groups or pairs, where the students get the chance to be creative, activates the pupils to speak German the most. They also express an awareness for the fact that open or information questions encourage the pupils to use their creativity and speak more German. It was also clear that there are many different communication strategies, which they consider as helpful for the pupils in their attempt to communicate in German. Examples of these strategies are paraphrasing, asking for help, using Swedish words with a German pronunciation. These communicative strategies are, according to the teachers, mediated through the teachers and practise.

The model Communicative Characteristics is designed by Europe’s largest contemporary research project in strategic communication, the project. The communicative organization. With the aim to sort out a current delay in the understanding of being communicative, the project present a model of six characteristics defining “communicative organizations”. With qualitative focus groups this thesis aims to test if the model functions as intended. Based on the same paradigm and theoretical framework as the model is developed in, the authors of this thesis investigate the research question: Does the model Communicative characteristics function to identify “communicative” organizations? To ensure that the thesis empirical data is not based upon answers the organizational members have been taught is the correct answer according to a specific communication model, the study is conducted on an organization that does not explicitly use strategic communicative actions. During the analysis, a discrepancy between the research project the Communicative organizations, and the theoretical perspective CCO which the model is built upon, notion of “communicative” were detected. To exclude the possibility that the model Communicative characteristics could contribute to confusion about the notion, a second research question was designed. In what ways does the research project’s, (the Communicative organization), and the theoretical perspective’s, (CCO), view of the notion “communicative” differ?  To be able to answer both research questions the analysis were divided into two parts, 1) Identification of Communicative characteristics and 2) Constitutive communication. The result achieved in this thesis is that the model Communicative characteristics is considered to function. By applying it to an organization that does not explicitly use strategic communicative actions, changes can be identified for what the organization should change to become communicative. The authors do recommend the research project to oversee their choice of notion due to the discrepancy found between the research project the Communicative organization’s, and the theoretical perspective CCO’s view of “communicative”. By clarifying the notion from only “communicative” to “explicitly communicative” and “explicitly communicative organizations” confusion can be avoided. / Modellen Kommunikativa karakteristika är framtagen av Europas största samtida forskningsprojekt inom strategisk kommunikation, projektet Den kommunikativa organisationen. Med förhoppningar om att reda ut en rådande eftersläpning i förståelsen av att vara kommunikativ, presenterar modellen sex karakteristika som definierar ”kommunikativa organisationer”. Med kvalitativa fokusgrupper testar denna uppsats modellen på en organisation, för att undersöka om den fungerar. Med utgångspunkt i samma paradigm och teoretiska ramverk som modellen är framtagen i, angriper uppsatsförfattarna forskningsfrågan: Fungerar modellen Kommunikativ karakteristika för att identifiera ”kommunikativa” organisationer? För att undvika att få resultat som grundas i svar organisationsmedlemmarna har lärt sig vara rätt enligt en specifik kommunikationsmodell har studien utförts på en organisation som inte anser sig utföra explicita strategiska kommunikationshandlingar. Båda perspektiv utgår från att organisationer är konstituerade i kommunikation. Under analysen upptäcktes en skillnad i forskningsprojektets, Den kommunikativa organisationen, och det teoretiska perspektivet modellen refererar till, Communicative Constitution of Organization (CCO), syn på begreppet ”kommunikativ”. För att utesluta att modellen kan bidra till förvirring angående begreppets innebörd analyserades upptäckten mer djupgående och en andra forskningsfråga formulerades. På vilket sätt skiljer sig forskningsprojektets, (Den kommunikativa organisationen), och det teoretiska perspektivets, (CCO), syn på begreppet kommunikativ? För att besvara de två frågeställningarna delades analysen av in i två delar, 1) Identifiering av Kommunikativa karakteristika och 2) Konstituerande kommunikation. De resultat som framkommit är att modellen Kommunikativa karakteristika anses fungera för att identifiera kommunikativa organisationer. Genom att applicera modellen på en organisation som inte arbetar med explicita strategiska kommunikationshandlingar kan förändringar identifieras för vad organisationen bör förändra för att bli kommunikativ. Uppsatsförfattarna rekommenderar dock forskningsprojektet att se över valet av begrepp då skillnaden mellan forskningsprojektets, Den kommunikativa organisationen, och det teoretiska perspektivets, CCO, syn på begreppet ”kommunikativ” är av betydande karaktär. Genom att förtydliga begreppet från endast ”kommunikativ” till ”explicit kommunikativ” och ”explicit kommunikativa organisationer” kan förvirring undvikas.