Inledning: Sedan PTSD har blivit en diagnos i den psykiatriska diagnosmanualen DSM har forskningen i detta område ökat mycket. Samtidigt har man kunnat se att tidiga traumatiska upplevelser framför allt med anknytningspersoner ökar prevalensen för utveckling av psykiatriska och somatiska sjukdomar. Detta har lett till hypotesen att ett anknytningstrauma kan vara en predisponerande faktor för utveckling av PTSD eller att en trygg anknytning kan vara en skyddande sådan. Som kollektiv i studier valdes mest veteraner, våldäkts- eller brottsoffer. Denna pilot-studien väljer ett annat patientkollektiv. Frågeställning: Vilka anknytningsmönster som finns hos 10 patienter med exilbakgrund, vilka har varit utsatta för krig och/eller tortyr. Method: Undersökningen görs med hjälp av två skattningsinstrument, PCL-5, som undersöker graden av PTSD-symtom och ASQ, som undersöker anknytningsmönstret. Undersökningen görs med både kvalitativ metod genom att undersöka deltagarnas individuell anknytningsmönster genom utvärderingen och tolkningen av svaren i ASQ-testet och kvantitativ genom att utvärdera korrelationer mellan graden av PTSD-symtom och anknytningsmönstren. Resultat: I den kvalitativa delen visar det sig att nästan alla deltagare visar ett otryggt anknytningsmönster och i den kvantitativa delen ses det några intressanta tendenser, såsom att höga poäng på distansskalan har en stark korrelation till höga PTSD-score och en icke-signifikant negativ korrelation med tillits-skalan. I delgrupperna (män/kvinnor) ses tendenser som är signifikanta trots det låga deltagartalet. Diskussion: Undersökningen bekräftar hypotesen att patienter anknytningssystemet har drabbats hos patienter med PTSD och exilbakgrund. Resultatet ses som underlag till vidare forskning med en större population. / Introduction: Since PTSD has become a distinct diagnosis in the psychiatric manual of diagnoses (DSM) a lot of research has been done in this field. At the same time has research in the field of attachment produced evidence that early traumatic events, especially in relation to children´s attachment figures, rises the prevalence of psychiatric illness. This led to the hypothesis that attachmenttrauma could be a predisposing factor for development of PTSD or that a secure attachment could be a protective one. Most researchers chose veterans or violence/rape or crime-victims. This pilot-study chooses a different studypopulation. Issues: Which attachment patterns show patients with exile-background who became victims of war and/or torture. Method: The study uses two rating-scales for this, the PCL-5 to establish the participants PTSD-symptom-score and the ASQ to show the attachment pattern. In the qualitative part of the study the individual attachment patterns are established by evaluating and interpreting the answers in the ASQ-scale. The quantitative part of the study shows the correlations between the PTSD-totalscore and the attachment pattern. Results: The qualitative part shows that nearly all participants with a high PTSDsymptom-score show an insecure attachment. The quantitative part shows some interesting tendencies like a positive correlation between high PTSD-total-score and high score in the ASQ-dimension “discomfort with closeness” and a nonsignificant negative correlation between high PTSD-total-score and confidence. Discussion: The study confirms the hypothesis that PTSD-patient´s attachmentsystem is troubled. This result takes as a basis for more research with a bigger sample.

Flyktingkatastrofen har under de senaste åren varit enorm runtom i hela världen. Sverige har därmed tagit emot ett stort antal nyanlända människor. Dagligen tar de svenska skolorna emot elever med olika bakgrunder, erfarenheter, kunskaper och förutsättningar. Många nyanlända elever bär med sig traumatiska händelser som kan leda till psykisk ohälsa som framförallt utgörs av posttraumatiskt stressyndrom (PTSD). Skolorna och särskilt berörda undervisande lärare får stora utmaningar att bemöta dessa elever. Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare i grundskolan beskriver förutsättningarna att bemöta nyanlända elever med PTSD. Studien behandlar olika faktorer som påverkar förutsättningarna för lärarnas arbete beroende på vilka resurser och stöd skolan erbjuder. Utgångspunkten i studien är Urban Dahllöfs ramfaktorteoretiska perspektiv samt det sociokulturella perspektivet som grundades av Lev Vygotskij. Denna studie baseras på fyra semistrukturerade kvalitativa intervjuer med fyra grundskolelärare i Uppsala kommun. Analysen presenterar hur lärarna upplever förutsättningarna för bemötandet av nyanlända elever med PTSD men även hur mottagande- och bemötandeprocessen sker generellt inom skolan. Likheter och skillnader mellan olika skolors arbetssätt behandlas också i analysavsnittet. Resultatet visar att det framförallt krävs större kunskap och mer kompetens inom området, som det råder brist på i nuläget.

<p>Att vara med om ett trauma kan få långtgående konsekvenser så som att utveckla Posttraumatiskt stressyndrom (PTSD). Denna studies syfte är att undersöka vilka faktorer som bidrar till återhämtning från PTSD. Totalt deltog åtta individer. Semistrukturerade intervjuer utfördes och dataanalys genomfördes enligt induktiv tematisk metod. Huvudresultaten pekade på att psykoterapeutisk behandling och en stark allians var viktigt vid återhämtningen. En aspekt handlade om att terapeuten gjorde någonting extra som inte förväntades i rollen som terapeut. Andra aspekter som hade betydelse var socialt stöd, arbete och att deltagarna upplevde sig själva som starka och egensinniga personer. Huvudresultaten ligger i linje med tidigare forskning om återhämtning från psykiska sjukdomar som framhåller vikten av att professionella visar mer av sin person i mötet med den hjälpsökande.</p>

Att vara med om ett trauma kan få långtgående konsekvenser så som att utveckla Posttraumatiskt stressyndrom (PTSD). Denna studies syfte är att undersöka vilka faktorer som bidrar till återhämtning från PTSD. Totalt deltog åtta individer. Semistrukturerade intervjuer utfördes och dataanalys genomfördes enligt induktiv tematisk metod. Huvudresultaten pekade på att psykoterapeutisk behandling och en stark allians var viktigt vid återhämtningen. En aspekt handlade om att terapeuten gjorde någonting extra som inte förväntades i rollen som terapeut. Andra aspekter som hade betydelse var socialt stöd, arbete och att deltagarna upplevde sig själva som starka och egensinniga personer. Huvudresultaten ligger i linje med tidigare forskning om återhämtning från psykiska sjukdomar som framhåller vikten av att professionella visar mer av sin person i mötet med den hjälpsökande.

Bakgrund: På en intensivvårdsavdelning bedrivs avancerad sjukvård där patienten blir övervakad kontinuerligt. En intensivvårdsavdelning skiljer sig från en vårdavdelning genom att det till exempel är högre personaltäthet. Patienterna kan bli sederade och graden av sedering påverkar minnet. Att vårdas på en intensivvårdsavdelning kan vara påfrestande för patienten, vilket gör att det kan vara svårt att minnas och att patienten kan utveckla posttraumatiskt stressyndrom. Metod: Detta är en allmän litteraturstudie. Databaserna som användes var CINAHL och PubMed. Inklusionskriterierna var att patienten vårdats minst 24 timmar på en intensivvårdsavdelning och exklusionskriterierna var personer under 18 år. Analysering av resultatet skedde med innehållsanalys. Syfte: Att beskriva vuxna patienters minnen av intensivvård efter utskrivning från intensivvårdsavdelning. Resultat: Minnena hos patienterna varierade från ingenting till fragment av intensivvårdstiden. Patienterna kunde även minnas drömmar, mardrömmar och hallucinationer som exempelvis flyktförsök, kroppsskada och att omgivningen förändrades. Även minnen av upplevelser som ångest, rädsla, förvirring och existentiella minnen var förekommande hos patienterna. Konklusion: Patienterna kan ha ett behov av att sjuksköterskan har nödvändig kunskap om vad patienten kan minnas från intensivvårdstiden, för att sjuksköterskan ska kunna hjälpa patienten i sitt tillfrisknande på vårdavdelningen.

Bakgrund: Debreifingsamtalet utvecklades ursprungligen på 1980-talet av Jeffrey T Mitchell som en metod för ambulanspersonal att bearbeta traumatiska upplevelser. Debriefing är ett samtal som syftar till att bearbeta negativa stress-reaktioner efter en traumatisk upplevelse.   Problemformulering: Vårdpersonal inom akutsjukvården utsätts ofta för traumatiska upplevelser, vilka kan utlösa stressreaktioner som medverkar till att personalen inte kan arbeta efter sin fulla förmåga och kompetens. Syfte: Syftet med den systematiska litteraturstudien var att beskriva betydelsen av debriefingsamtal för vårdpersonal inom akutsjukvården. Metod: En systematisk litteraturstudie innehållande 8 kvantitativa och 2 kvalitativa artiklar från databaserna Cinahl, Pubmed och PsychINFO genomfördes. Artiklarna analyserades med hjälp av granskningsmallar samt utifrån en innehållsanalys. Resultat: Personal uppgav att det fanns behov av debriefingsamtal, samtidigt som forskningen visade på att debriefing även kunde ha förvärrande inverkan på personalens psykiska välbefinnande. Forskning visade att det råder stor brist på riktlinjer inom akutsjukvården för debriefingsamtalen. Resultaten visade även att debriefingsamtal kunde fungera stärkande för kommunikationen inom arbetslaget. Slutsats: Litteraturstudien visade att debriefingsamtal i många studier var positivt och högt rankat av personalen. Vi som författare drar slutsatsen att mer forskning på området behövs för att kunna skapa tydligare riktlinjer för debriefingsamtal inom akutsjukvården. Ingen enhetlig betydelse av debriefingsamtal framkom i studien.

<p>Syftet med denna studie var att få mer kunskap om kvinnor som aktivt har deltagit i krig, hur det har påverkat deras dagliga liv, deras identitetsupplevelse och deras anpassning i det eritreanska samt i det svenska samhället. Ett ytterligare syfte var att få mer kunskap om vilka hanteringsstrategier kvinnorna använder sig av för att leva ett normalt liv. I studien ingick sju kvinnor. En av undersökningsdeltagarna hade diagnosen Posttraumatisk stressyndrom. Data samlades in med hjälp av halvstrukturerade intervjuer och bearbetades utifrån deduktivt och induktiv tematisk analys. Resultaten från denna studie överensstämde med DSM- IV (1994) kriterier för Posttraumatiskt stressyndrom. Antalet deltagare var för få för att kunna dra några generella slutsatser, men det var uppenbart att alla deltagare påverkades starkt och långsiktigt av sina krigsupplevelser. De var rädda att trauman ska upprepas och upplevde att de inte kunde lita på någon. Kvinnornas sätt att hantera trauman skiljer sig. Det föreslås mer forskning kring kvinnor som aktivt har deltagit i krig.</p>

No description available.

No description available.

No description available.