In my work, magnetic and structural transitions of three categories of compounds are investigated by density functional calculations under local spin density approximation (LSDA). The first compound is Rh2MnGe with full Heusler structure at ambient condition. However, the structure is unstable at T=0 according to our calculations. A more stable structure we found is tetragonal one with either extension or compression along c-axis. The electronic reason of this distortion is the band Jahn-Teller effect where the Jahn-Teller active states are 4d states of Rh which is accidently put at the Fermi level by spin splitting. Then, magnetic moment behavior under pressure in itinerant compounds is investigated in four cubic Laves phase compounds (YFe2, ZrFe2, HfFe2, and LuFe2). The magnetic spin moment is decreased under pressure. A magnetic collapse where the spin moment vanishes is predicted under pressure around 20 GPa for Zr and Hf compounds, 40 GPa for Y and Lu compounds. The behavior of the magnetic moment is the result of competition between magnetic exchange interactions and kinetic energy during the compression of the volume, as described by the Stoner model. The last material investigated is CoO using LDSA+U in order to describe the strong Coulombic interaction of the transition metal ion. The pressure induced a magnetic transition, which was discovered in experiments, is explained by the competition between ligand field splitting and exchange energy. The ligand field splitting is increased under pressure, and suppresses the intraatomic exchange. As a result, the spin state changes from high spin to low spin, and at last to nonmagnetic state.

Many organizations are striving to reach the benefits that digital transformation brings, as there are clear benefits to be gained from digitizing an organization. However, a vast majority of companies fail to implement digital technology. Previous research within the field emphasizes that the organizational culture is crucial for the success of digitization projects. This study examines the relationship between digital transformation and organizational culture through a communicative approach, and the assumption is made that there is a reflexive relationship between organizational culture and communication. The study is based on a social constructivist perspective, where the aim is to contribute key insights regarding the importance of communication and organizational culture in digital transformation processes. The selected case company is SJ AB (Statens Järnvägar)—a major Swedish railway company. The intention is to assess SJ’s digital maturity, which is concretized by studying their employees’ perceptions of the implementation of SJ’s new scheduling system IVU— an implementation that did not meet the expected goals. The study has a qualitative approach; the method used is semi- structured interviews, where 13 interviews in total were conducted with employees from different departments within SJ’s organization. The results indicate that due to the divided organizational culture within the company SJ’s organization has different levels of digital maturity. The result also suggests that the insufficient communication may have been a contributing factor to the outcome of IVU. / Många organisationer strävar efter att nå de många fördelar som digital transformation medför. Emellertid misslyckas en övervägande del av företagen med att implementera digital teknik. Forskning inom området framhåller att organisationskulturen är avgörande för framgången av digitaliseringsprojekt. Denna studie undersöker förhållandet mellan digital transformation och organisationskultur utifrån ett kommunikationsvetenskapligt angreppssätt, och utgår från att det finns ett reflexivt förhållande mellan organisationskultur och kommunikation. Vidare utgår studien från ett socialkonstruktivistiskt perspektiv, vilket innebär att de kommunikativa processerna inom en organisationskultur skapar mening. Syftet med denna studie är att bidra med insikter om kommunikationen och organisationskulturens betydelse vid digital transformation genom att undersöka ett specifikt företag: SJ AB. Studien avser att besvara frågan om hur digitalt mogen SJ:s organisation är, vilket konkretiseras genom att studera medarbetarnas uppfattningar om implementeringen av SJ:s nya schemaplaneringssystem IVU, som inte resulterade i ett framgångsrikt utfall. Studien är av kvalitativ karaktär med semistrukturerade intervjuer som insamlingsmetod, och totalt genomfördes 13 intervjuer med medarbetare från olika delar inom SJ. Resultatet visar att SJ:s organisation har olika digitala mognadsnivåer då kulturen inom företaget är uppdelad, och att kommunikationen kan ha varit en bidragande faktor till utfallet av IVU.

En brotyp som är vanlig bland brokonstruktioner är plattrambron. Denna brotyp byggs både med slak- och spännarmering. Det är dock vanligare att bygga med slakarmering än spännarmering, vilket övervägs särskilt då spännvidderna är ungefär 25- 30 meter eller mer. Inledningsvis har en noggrann litteraturstudie genomförts tillsammans med en intervju av en kunnig brokonstruktör för att säkerställa en interaktion mellan teori och aktuell praxis. Detta arbete har haft ett huvudmål, vilket är att ur ett struktur- och kostnadsperspektiv jämföra och utvärdera hur behovet av slakarmering varierar i en plattrambros farbana då spännvidder varieras och betongtvärsnitt ändras. Arbetet har utförts med hjälp av finita elementprogrammet ”Brigade Standard”, vilket erbjuder en tre-dimensionell strukturanalys. Fyra olika tvärsnitt för spännvidder mellan 10-20 meter analyseras. Dimensioner på brodelar bestäms med hjälp av tumregler samt generella råd från intervjuperson; höjd i fält enligt L/20, L/25, L/30 samt L/35, där L är spännvidden. Resultatet visar främst att för ökade spännvidder mot 20 meter ökar lasteffekten på grund av egentyngd drastiskt och då särskilt det tvärsnitt som är störst, det vill säga L/20. Vidare visas även att slankare tvärsnitt resulterar i aningen högre armeringsmängd. Dock påverkas betongkostnaden i större utsträckning av slankare tvärsnitt och särskilt större spännvidder. Även om större spännvidd och slankare tvärsnitt föranleder ett större armeringsbehov, fås en lägre totalkostnad. Det bör noteras att priset på betong och stål är starkt beroende av konjunktur och tillgång till material. Denna studie kan bli ännu intressantare då priset varierar kraftigt för stål och föranleder att betongpriset blir mindre dominerande än vad det är idag. Huvudprodukten från detta arbete är att med hjälp av tabeller och nya priser kunna beräkna en preliminär totalkostnad för plattrambrons farbana för olika spännvidder och hur olika tvärsnittsalternativ påverkar denna kostnad.

Studiens syfte är att undersöka hur förskollärare beskriver att de planerar, strukturerar och utformar inomhusmiljön. Metoden som används i denna studie utgår från en kvalitativ undersökning med hjälp av kvalitativa intervjuer med sex styckena legitimerade förskollärare från två olika kommuner. Intervjuerna utfördes på två olika sätt, det ena utgår från en fysisk intervju och till den andra intervjun används ett skriftligt intervjuformulär, ett så kallat Self-Report. Resultatet visar på att förskollärarna har en gemensam grundtanke kring hur de utformar miljön främst utifrån barnens intresse, men även utifrån observationer och barnintervjuer. Resultatet lyfter förskollärarens betydelse att vara nära barnen i deras miljö för att kunna stötta och göra ändringar i miljön. Resultatet understryker även att yngre barn behöver förskollärarna närmare sig för att känna trygghet i inomhusmiljön. Barnens delaktighet sker både verbalt, men även genom observationer och kroppsspråk av vad som sker i miljön. Det talas om möblerings betydelse och hur den struktureras så att barnen interagerar med andra barn. Denna studie utgår från Vygotskijs sociokulturella teori, där grundtanken är att man samspelar med andra utifrån miljöns utformning. En betydelsefull slutsats utifrån resultatet är att miljön ständigt ska förändras och anpassas efter den befintliga barngruppen. Resultatet framhåller även att dagens förskolebarn är kompetenta och har med sig mycket erfarenheter innan de stiger in i förskolans miljö. Förskollärarna påpekar även att man behöver ha ett professionellt förhållningssätt mot alla barn i förskolan. Man bör regelbundet diskutera i arbetslaget vad man har för människosyn, samt barnsyn för att kunna leda barnen utifrån förskolans uppsatta mål, gällande inomhusmiljöns utformning. Resultatet tar upp hur viktigt det är med rätt material, inte för mycket eller för lite. Mycket av fokuset på materialet handlar om rätt placering, så det blir tillgängligt för alla barnen. Vidare beskrivs att man avläser miljön med sin visuella sinnen, så därför ska man göra miljön inbjudande, spännande och självklart ta hjälpa av barnen i självaste utformningen. Resultatet visar att förskollärarna kan förändra miljön efter barnen, men det behövs tid och kreativitet i arbetslaget och att man samtalar mycket med varandra om miljön. En central tanke när man utformar en ny inomhusmiljö är att ta hjälpa av kollegor, ha ett tydligt syfte, samt våga misslyckas. En inspirerande, kreativ, välkomnande inomhusmiljö anser de att man skapar tillsammans med hjälp av både förskollärares och barns tankar.

No description available.

No description available.

No description available.

Titel: Revisorn och den automatiserade verkligheten – En kvalitativ studie som undersöker hur RPA påverkar den enskilde revisorns upplevdakomfort Bakgrund: I takt med att samhället har blivit mer digitaliserat ochförändrats påverkar det revisorn och revisorns rutiner. Den högakonkurrensen mellan revisionsbyråer har lett till mer automatisering itermer av RPA för att effektivisera revisionen. Ämnet om RPA ochkomfort är relativt outforskat och författarna vill med denna studie bidramed forskning på området. Syfte: Syftet med studien är att få en förståelse för hur digitaliseringengenom RPA påverkar revisorns upplevda komfort och trygghet irevisionsprocessen, utifrån ett perspektiv på revision som karaktäriserat avstruktur kontra omdöme. Metod: En kvalitativ studie som innefattar en abduktiv ansats där denempiriska insamlingen har skett genom semi-strukturerade intervjuer somsedan har analyserats genom en tematisk analys. Slutsats: Studien finner att RPA bidrar med att skapa komfort hos denenskilde revisorn. Genom implementeringen av en RPA kan revisornarbeta med både struktur och omdöme i större utsträckning än tidigare ochdetta bidrar till ökad komfort

The article solves the riddle of the fine structure constants with the help of the Planck units, derives its physical meaning and shows the consequences.:Abstract Introduction What is the fine structure constant? Consequence from the existence of the fine structure constant.

Skolverket (2019, s. 22 - 24) beskriver i Lgr11 att lärare i fritidshem och fritidspedagoger i undervisningen ska behandla olika estetiska uttrycksformer som till exempel dans, musik, bild och drama. Har lärarna och pedagogerna de förutsättningar som krävs för att uppnå de mål som Skolverket beskriver? I uppsatsen studeras lärare i fritidshem och fritidspedagogers upplevda förutsättningar för en estetisk verksamhet för att besvara frågan. Syftet med undersökningen är att undersöka den utbildade personalens egna uppfattningar om vad de har för förutsättningar att leva upp till läroplanen med avseende på estetiska lärprocesser. Utbildad personal i studien syftar till utbildade fritidspedagoger eller lärare i fritidshem. En kvalitativ undersökning har genomförts med enskilda semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Vi har genom denna metod undersökt vad lärare i fritidshem och fritidspedagoger upplever att de har för förutsättningar att undervisa inom estetiska lärprocesser. Resultatet i studien har analyserats utifrån en tematisk analys där respondenternas svar har delats in i huvudteman och respektive underteman. Resultatet i studien delades in i tre huvudteman: Personligt intresse, förutsättningar i arbetslaget och organisatoriska förutsättningar. I temat personligt intresse framkom det i resultatet att alla respondenter ansåg att estetiken är viktig i fritidshemmet. Vidare visar resultatet i temat att den utbildade personalen styr verksamheten utifrån deras personliga intressen inom estetiska aktiviteter. Förutsättningar i arbetslaget var det andra temat och det visar i resultatet att det finns möjligheter för ett samarbete inom respektive respondents arbetslag. Majoriteten av respondenterna förklarar samarbetet som en uppdelning av estetiska aktiviteter utifrån kompetens och intresse. Det sista temat som framkom i studien är organisatoriska förutsättningar som innefattar tillgång till lokaler, material och planeringstid. Resultatet i temat visar en variation som påverkar verksamheternas förmåga att bedriva en estetisk verksamhet.