I ett samhälle där kraven på utbildning blir allt högre och valmöjligheterna allt fler, ökar också pressen på individen att ta ansvar för sin karriärprocess. Flera rapporter visar att elever på de individuella programmen är i stort behov av vägledningsinsatser. Syftet med vår undersökning är att belysa vägledningen på det individuella programmet. För att uppnå syftet har vi utgått från följande frågeställningar:1)I vilken utsträckning är studie- och yrkesvägledningen på det individuella programmet en process?2)Vad innehåller studie- och yrkesvägledningen på individuella programmet?3)Hur ser studie- och yrkesvägledarna respektive eleverna på vägledningen?Vi använde oss av kvalitativa intervjuer då vi ansåg att detta passade undersökningens syfte bäst. Resultaten av undersökningen visar att elever på det individuella programmet har en mycket begränsad uppfattning om vad studie- och yrkesvägledning innebär. Trots detta är eleverna nöjda med den vägledning som tillhandahålls. Det framkommer också att den typ av vägledning som bedrivs på IV-programmet skiljer sig från den definition av studie- och yrkesvägledning som används i vår undersökning. Nyckelord: individuella programmet, studie- och yrkesvägledning, gymnasieskolan. / In a society where the demand of having an education increases, along with the options available, the pressure on the individual to take responsibility for their own career process becomes greater all the time. Several reports show that students at the individual program are in need of career guidance. The purpose of our study is to illustrate the career guidance provided for students at the individual program. To achieve the purpose we formulated three main questions:1)To what extent is the career guidance at the individual program a process?2)What does the career guidance at the individual program contain?3)What are the career counsellors’ and the students’ opinions on the guidance provided?We used qualitative interviews as a method because we found that it was the most appropriate way to achieve the purpose of the study. The results of the study show that students at the individual program have a very limited perception about what career guidance means. Despite this, the pupils are satisfied with the career guidance provided. It was also revealed that the career guidance that is provided at the individual program differs from the definition of career guidance that we use throughout the study. Keywords: the individual program, career guidance, upper secondary school

Sveriges arbetsmarknad är starkt könssegregerad. Forskning påvisar skolans reproducerande kraft gällande normer och strukturer samt dess möjlighet att vara en resurs för att arbeta mot en mindre könssegregerad arbetsmarknad. Det är hela skolans ansvar att arbeta för att elevers studie- och yrkesval inte ska begränsas utifrån genus. Förändringar har skett sedan uppdraget inrättades under 1970-talet men Sveriges arbetsmarknad är fortfarande starkt könssegregerad. Här kan studie- och yrkesvägledarens kompetens vara en resurs. Studien syftar till att undersöka hur studie- och yrkesvägledare arbetar med ett genusperspektiv. Däribland vilka metoder och tankesätt som används samt vilka hinder och möjligheter som informanterna ser med utvecklingen av arbetet med genusperspektiv. Studien utgår ifrån en kvalitativ metod med verksamma studie- och yrkesvägledare. Av resultatet framkommer flera metoder som används av informanterna. Framförallt arbetet med att vidga individers perspektiv då det är svårt att fokusera på enbart genus. Ett centralt upplägg från högre nivå om vägledning med genusperspektiv samt fortbildning inom ämnet önskas. Analysen visar att framtidsval är pragmatiskt rationella beslut vilket innebär att individer fattar framtidsrelaterade beslut utifrån deras uppfattning av vad som upplevs möjligt. Här kan studie- och yrkesvägledarnas arbete med att vidga perspektiv med genusperspektiv vara en resurs. Ytterligare visar analysen att det behövs ett förändringsarbete för att integrera vägledning med genusperspektiv där organisatoriska strategier kan appliceras för att genomföra förändringsarbetet. / The labour market in Sweden is noticeably segregated by gender. Studies have shown how schools tend to reproduce norms and structures, as well as providing evidence that schools could be a vital resource in working towards a labour market that is less gender segregated. It is the responsibility of the entire school to ensure that the student’s choice of career and education is not being limited by gender. While there have been some improvements since the guidelines were established in the 1970s, the labour market is still considerably gender segregated. Here the expertise of the career counsellor can make a valuable difference. This study aims to investigate how career counsellors work with a gender perspective, including what methods and mind-sets are used, as well as obstacles and opportunities that are regarded to coincide with development of a gender perspective work. The study proceeds on the basis of a qualitative method of active career counsellors. The results show that several methods are used by the informants. In particular, the methods focus on widening the individual’s perspective as it is difficult to focus solely on gender. A central setup from higher levels about counselling with gender perspective as well as in-service training in the subject is desired. The analysis show that prospective choices are pragmatic decisions; individuals make decisions relating to their future based on what possibilities they perceive as feasible. Thus, the career counsellor’s work to widen perspectives could play a key role in lessening the gender segregation seen in the labour market. Furthermore, the analysis shows that it amounts to a fundamental change within the entire organisation to integrate counselling with gender perspective.

Detta examensarbete syftar till att utvärdera praoverksamheten (praktisk arbetslivsorientering) i en kommun som fortfarande har prao. Jag har även undersökt hur kommunen följer Allmänna råd om studie- och yrkesorientering (Skolverket 2009). Jag har valt att kombinera kvalitativ och kvantitativ intervjumetod. Datainsamlingen sker i form av enkäter till samtliga elever i klass 9 på de två högstadieskolorna i kommunen samt intervjuer med fyra olika tjänstemän som arbetar med prao på ett eller annat sätt i kommunen. Åsikterna om prao som jag under arbetets gång har funnit hos elever och tjänstemän är många. Prao kan vara en insikt i det ”verkliga” livet, en möjlighet att få se hur det faktiskt går till på en arbetsplats. Flera elever säger att deras praoperioder har gett dem redskapen för att välja rätt gymnasieprogram. För en del elever är praoperioderna svåra. Vissa har haft problem med att skaffa en plats, andra har helt enkelt inte trivts på sin praoplats. Sammanfattningsvis kan sägas att den bild av prao i den aktuella kommunen som målats upp av såväl elever som tjänstemän är positiv, med några få undantag. Värt att nämnas är att de elever som upplevt sin prao som tråkig eller jobbig ändå uppger att prao har givit dem något. Kommunen arbetar även med att sprida kunskap bland Skolverkets Allmänna råd om studie- och yrkesorientering (2009).

Avsikten med detta examensarbete är att belysa problematiken kring vägledningen inom särskolan och ge en bild av hur vägledningen på särskolan bedrivs. Vi vill även ge en bild av olika arbetssätt som kan användas av studie- och yrkesvägledare i särskolan.Examensarbetet är en kvalitativ intervju med sex vägledare som arbetar inom särskolan. Intervjuerna spelades in under telefonsamtal. De forskningsperspektiv som används behandlar främst vilka färdigheter som vägledare inom särskolan behöver för att kunna samtala. Den teori som framförallt har använts finns inom matchningsteorin och förklarar hur vägledare arbetar efter konceptet ”rätt man på rätt plats”. Andra teoretiska perspektiv berör vägledning, bemötande, lyssnande, begränsningar och kommunikation.Resultaten från intervjuerna varierade och det varierade från intervju till intervju hur mycket tid vägledarna avsatte för enskilda samtal. Resultatet visar att enbart två av våra sex intervjupersoner har enskilda samtal. Resterande håller informationssamtal med föräldrarna. Det framkom att eleverna som inte har något verbalt språk inte får någon enskild vägledning. Detta för att en mall och kunskap för att vägleda dessa elever saknas. I analysen belyses vad studie- och yrkesvägledning inom särskolan är. Det framkommer att man lägger mycket tid på administrativa uppgifter som vägledare inom särskolan. Enligt studierna handlar vägledningen om att matcha elevernas färdigheter och förmågor med daglig verksamhet eller ett kommande yrkesliv istället för att vägleda enskilda elever.

Detta examensarbete handlar om hur ungdomar som har specifika läs- och skrivsvårigheter, det vill säga dyslexi, ser på sitt handikapp i förhållande till sina valmöjligheter när det gäller utbildning och yrken. Upplever dem dyslexin som ett hinder och känner de sig begränsade i sina val. Upplever ungdomarna att de fått den hjälp de behöver av studie- och yrkesvägledaren på sin skola.Den metod som har använts i undersökningen är djupintervjuer med sex ungdomar som har diagnosen dyslexi. För att tolka resultaten har jag använt mig av teorier som beskriver begränsningar samt några vägledningsmodeller som används i vägledningssammanhang i Sverige. Resultatet av undersökningen visar att majoriteten av de ungdomar som intervjuats har känt sig begränsade i sina valmöjligheter när det gäller utbildning och yrken. Hur ungdomarna i undersökningen har upplevt kontakten med studie- och yrkesvägledaren har övervägande varit positiv. De har uppfattat denna person som snäll och hjälpsam och även stöttande i vissa fall. Men det är mindre framkommande i undersökningen hur mycket hon betytt i själva valprocessen.

Gymnasievalet är för många ungdomar det första stora val de står inför. Känslorna varierar då många kan känna stor osäkerhet inför valet medan andra har sin levnadsbana utstakad. Det handlar även om begränsningar och möjligheter där den enskilde individens förutsättningar skall vägas mot utbildningssystemet och strukturerna i dagens föränderliga samhälle. I föreliggande examensarbete är syftet att söka kunskap om hur elever med svenskt respektive utländskt ursprung tänker kring sitt gymnasieval, där vi även vägt in föräldrarnas tankar. Vi har genom kvalitativa forskningsintervjuer mött elever och deras föräldrar som står i vägskälet mellan grundskola och gymnasieskola. Vi söker svar på vilka faktorer som påverkar det val de slutligen gör. Vi undersöker även om det etniska ursprunget inverkar på elevernas gymnasieval. Är familjen bärare av kultur och hur inverkar detta på eleven och dennes val? Vårt sammantagna intryck är att påverkansfaktorerna kring gymnasievalet är många. Här har vi sett hur ursprung och livsvillkor präglar eleven, och hur detta möjliggör eller begränsar elevens val till gymnasieskolan. Elevernas egna åsikter är dock att deras etniska ursprung inte påverkar gymnasievalet. Vi har även sett hur elever med utländskt ursprung värderar både gymnasie- och högskoleutbildning högre än vad elever med svenskt ursprung gör, dock känner eleverna med utländskt ursprung större osäkerhet inför valet.

På grund av de otrygga och oroliga omständigheterna i vissa länder väljer människorna, tvångsmässigt, att lämna sina ursprungsländer. Detta har lett till att antalet invandrare har rekordökat under de senaste åren i, bland annat, Sverige. Integrationsfrågan diskuteras alltmer i den svenska politiskadebatten. Invandrings- och integrationspolitiska mål är att stärka nyanländas samhällsgemenskap och arbetsmarknadsintegration. Arbetsförmedlingen har fått i uppdrag att etablera nyanlända genom olika insatser.Studiens huvudsyfte är att få en djupare förståelse för studie- och yrkesvägledningsfunktionen och vad den har för betydelse för de nyanlända, samt förstå de faktorerna som hindrar och försvårar nyanländas arbetsmarknadsintegration. Studien utgår från arbetsförmedlarperspektiv på respektive frågeställning. För att nå syftet med studien används en kvalitativ intervjumetod med 6 verksamma arbetsförmedlare (etableringshandläggare) på Arbetsförmedlingen. Det undersökta ämnesområdet analyseras utifrån systemteori som ramverk STF och funktionalismen.Resultatet visar att studie- och yrkesvägledningen uppfyller en viktig funktion som behöver stärkas under nyanländas etableringsperiod. Vidare visar resultatet att faktorer i form av socialt kapital, socialt nätverk, humankapitalet, krav på språk och utbildning och egen vilja och motivation påverkar individens integration i såväl samhället som arbetsmarknaden.

Med detta examensarbete vill vi berätta om hur studie- och yrkesvägledningen inom Kriminalvården fungerar och hur den upplevs av de klienter som har erfarenhet av den.

SammanfattningDetta examensarbete handlar om långtidssjukskrivna arbetslösa personer som har varit med i ett rehabiliteringsprojekt på Zenit Dialog AB i Hässleholm, detta är ett kunskapscenter inom arbetsliv, hälsa och lärande. Vårt syfte med arbetet är att undersöka på vilket sätt Zenits rehabilitering har påverkat långtidssjukskrivna arbetslösas möjligheter att återgå till arbete. Våra tre frågeställningar är följande:•På vilket sätt har rehabiliteringen påverkat individens personliga utveckling och hans/hennes framtida möjligheter på arbetsmarknaden? •Vad var det som gjorde att en del fick arbete medan andra förblev arbetslösa?•Hur skulle en professionell studie- och yrkesvägledning kunna vara till hjälp i Zenits arbete med långtidssjukskrivna arbetslösa?Metoden vi har valt är kvalitativ och vi har intervjuat sex personer, tre som har fått arbete efter avslutad rehabilitering och tre som fortfarande är långtidssjukskrivna arbetslösa. Vi har kunnat konstatera att den rehabiliteringshjälp som Zenit erbjuder till individer som är långtidssjukskrivna har en positiv effekt på dem. Rehabiliteringen i sig påskyndar och möjliggör en snabbare återgång till arbete och bättre hälsa. Även för de personer där rehabiliteringen inte direkt har resulterat i en återgång till arbete har det istället inneburit att dessa personer fått en bättre livskvalitet.

Syfte med denna undersökning har varit att få klarhet i om det finns studie- och yrkes- vägledare som agerar grindvakter bland annat i mötet med elever inför deras gymnasieval. Vidare ville vi utforska och förstå om det kan vara så att vägledare föredrar ett gymnasieprogram framför ett annat. Med anledning av detta bestämde vi oss för att använda ett specifikt program som vi sedan tidigare förstått har ett dåligt anseende i många människors ögon. Dessutom valde vi att göra två förundersökningar dels med en yrkeslärare, dels med elever från årskurs ett på fordonsprogrammet. Anledningen till förundersökningarna var att vi ville få synpunkter från dem som fanns inom verksamheten, vilket gav oss en värdefull förförståelse om fordonsprogrammet och dess elever. I resultatet av våra kvalitativa intervjuer framgår att det finns studie- och yrkesvägledare som utnyttjar sitt verktyg att vidga perspektiv, när de anser att eleven bör söka annan utbildning, och använder enligt oss en grindvakts funktion. Därutöver anser vägledarna i våra intervjuer att fordonsprogrammet borde ha ett bättre anseende beroende på det innehåll och kunnande som utbildningen innehar och står för.