Syftet med denna studie har varit att undersöka hur lärare arbetar med studie- och yrkesvägledning kontinuerligt integrerat i undervisningen inom de samhällsorienterade ämnena för att motverka begränsningar utifrån kön, social eller kulturell tillhörighet. Metoden som valts för denna undersökning är en kvalitativ intervjustudie. Resultatet från intervjustudierna har jämförts med Hodkinsons teori där han benämner tre faktorer som påverkar val av vidare studier samt yrke. De mest framträdande faktorerna i resultatet är Horizons for action samt The decision-making process där de informanter som deltagit i studien uppger flertalet exempel på hur de arbetar för att vidga elevernas perspektiv genom arbetsområden både i samhällskunskap, geografi och historia. Detta vidgade synfält bidrar i sin tur till att eleverna kan göra väl underbyggda val i framtiden. Lärarna i studien uppger även att de arbetar aktivt med att vidga elevernas perspektiv genom att visa på olika förutsättningar för yrken att kunna etablera sig i olika miljöer. Studien visar att det är relevant att arbeta med studie- och yrkesvägledning kontinuerligt för att få önskade resultat, dock har informanterna olika syn huruvida de kan motverka begränsningar utifrån kön, social eller kulturell tillhörighet.

Syftet med det här arbetet har varit att studera, med hjälp av diskursanalys/sättet att tala om arbetslivets framtida förändringar, mer specifikt förutsägelser om arbetslivets automatisering. Metoden har varit kritisk diskursanalys och diskursanalytiska begrepp hämtade från Foucault. Fokus för vår analys har varit en etablerad rapport i vilken man beräknar att 53 procent av jobben på den svenska arbetsmarknaden kan komma att automatiseras inom 20 år. Resultatet visar att sättet att tala om framtidens automatiserade arbetsmarknad i termer av risk, som något som innebär konkurrens mellan länder och grupper och som en naturkraft skapar en diskursordning kring framtidens automatiserade arbetsmarknad. Några av slutsatserna för vårt arbete visar på ett sätt att se på arbetslivets automatisering som något riskfyllt, något som hotar jobben på den svenska arbetsmarknaden och något som sker utan någon aktiv aktör. / The aim of this work was to study, with the help of discourse analysis/way to talk about working life, future changes, more specific predictions about the working life of automation. The method has been critical discourse analysis and discourse analytical concepts taken from Foucault. The focus of our analysis has been an established report which estimates that 53 percent of the jobs on the Swedish labor market can be automated within 20 years. The result shows that the way to talk about the future of automated labor market in terms of risk, in terms of competition between countries and groups and as a force of nature creates an order of discourse of the future of automated labor. Some of the conclusions of our work demonstrates a way to look at working life automation as something associated with risk, something that threatens the jobs on the Swedish labor market and something that occur without having any active agent.

Denna studie har undersökt skolformen “second chance” school. Studien utgick från en specifik verksamhet i Norrland som kallas “Unga till arbete eller studier”, eller UTAS. Syftet med undersökningen var att ta reda på vad som krävs av en studie- och yrkesvägledare som väljer att jobba inom en sådan verksamhet. Studien undersökte även hur denna typ av verksamhet påverkar deltagarnas självförmåga, och vilka möjligheter och svårigheter som kan finnas i denna typ av verksamhet. Arbetet baseras på tidigare forskning om social cognitive career theory, tidigare forskningsrapporter gjorda om second chance school verksamheter och gruppvägledningsmetoden WATCH som står för ”What Alternatives? Thinking Coping Hoping”. En kvalitativ metod användes, och semi-strukturerade intervjuer gjordes med fyra anställda på verksamheten UTAS: två studie och yrkesvägledare, en specialpedagog och verksamhetens samordnare. Resultatet av studien beskriver vilka kunskaper som krävs av en studie- och yrkesvägledare som vill arbeta inom denna typ av verksamhet, bland annat en mer finkänslig förmåga att anpassa sig till sin klient. Resultaten visade även att second chance school verksamhet har en positiv inverkan på deltagarnas självförmåga, och ger deltagarna det stöd och den stabilitet de kan behöva. Slutligen visade även resultaten tydliga tecken på att orsaken till att denna typ av utbildning behövs, är samhälleliga problem som ligger utanför skolväsendet.

Ett av de kanske viktigaste valen elev i grundsärskolan får göra, är valet till gymnasiesärskolan. Det är ett val som kan leda till elevens framtida yrke. Finns det ingen elevdelaktighet på skolan, utan alla beslut tas av människor runt omkring eleven, kan det leda till att felaktiga val görs av eleven. Syftet med vår studie är att undersöka hur olika yrkesgrupper inom grundsärskolan beskriver att de arbetar för att främja elevernas   delaktighet vid valet till gymnasiesärskolan. Vi har utgått från en kvalitativ ansats i vår studie. Vi intervjuade tre olika yrkesgrupper på två olika grundsärskolor; en lärare, en elevassistent och en studie- och yrkesvägledare. Resultatet visar att alla våra olika yrkesgrupper är viktiga för eleven och att ett samarbete mellan yrkesgrupperna främjar arbetet med att göra eleven delaktig. Genom att stötta, arbeta förebyggande och genom vägledning visar alla våra yrkesgrupper eleven mot rätt väg för att göra rätt val. Vårt resultat visar också på en tydlig medvetenhet hos samtliga yrkesgrupper att valet till gymnasieskolan blir meningsfullt för eleven.

<p>Syftet med denna uppsats var att undersöka hur studie- och yrkesvägledare på Jobbtorg arbetar med de dilemman som kan uppstå kring de etiska riktlinjerna. Författarnas hypotes har varit att det är svårt att tillämpa de etiska riktlinjerna i en målstyrd verksamhet som Jobbtorg. En kvalitativ metod har används där fem slumpmässigt utvalda studie- och yrkesvägledare på Jobbtorg Stockholm har intervjuats. Resultatet visar på att studie- och yrkesvägledarna upplever dilemman kring deras yrkesetik, men har utarbetat olika strategier för att hantera dessa dilemman. Det visade sig att studie- och yrkesvägledarna hade skapat sig ett stort arbetsutrymme kring studie- och yrkesvägledningen på Jobbtorg. Dilemman som de intervjupersonerna istället belyste var bland annat ekonomiska riktlinjer inom försörjningsstöd, att förmedla objektiv information och aspiranternas önskan om expertutlåtanden.</p> / <p>The purpose of this essay was to examine how the guidance counselour on Jobbtorg Stockholm works with the dilemmas which may arise over the ethical guidelines. The authors' hypothesis has been that it is difficult to apply the ethical guidelines of a targeted activity such as Jobbtorg. A qualitative approach was used in which five randomly selected guidance counselours on Jobbtorg Stockholm were interviewed. The result shows that guidance counselours experience dilemmas about their professional ethics, but have developed different strategies to deal with these dilemmas. It turned out that the guidance counselours have created a wide space around the guidance and counseling on Jobbtorg. Dilemmas that the interviewees rather highlighted, among other was economic policies, to provide objective information and the clients desire for expert advice.</p>

<p>I den här studien undersöks hur vägledning av nyanlända elever på grundskolan går till utifrån ett vägledarperspektiv. Undersökningen är förlagd till grundskolor i Stockholms stad som har förberedelseklasser på högstadienivå. Genom en kvalitativ metod har studie- och yrkesvägledare intervjuats om arbetssätt, syn på användande av tolk vid samtal och hur de själva ser på sina styrkor och svagheter som vägledare. Resultatet visar att i de flesta fall blir det samtal som är baserade på information istället för vägledning. Informationen handlar om IVIK och vägen dit. Vägledarna upplever att det finns svårigheter i samtalen som kan handla om okunskap om olika kulturer och om vägledarens egna fördomar. Resultatet visar dock att vägledarna anser sig ha många av de egenskaper som de tycker att en vägledare ska ha i samtal med nyanlända elever. Det är bland annat empati, vara bra på att lyssna och ha förmågan att visa respekt för alla elever oavsett bakgrund.</p>

<p>Denna uppsats handlar mycket om hur man som studie- och yrkesvägledare kan agera när vi ställs inför etiska frågeställningar. I uppsatsen förklaras även vad etik egentligen är och vad som är skillnaden mellan etik och moral. Uppsatsen är kvantitativ och undersökningen har gjorts i form av att enkäter skickats ut till samtliga yrkesverksamma studie- och yrkesvägledare i en svensk kommun. De studie- och yrkesvägledare som har deltagit i undersökningen har bl.a. givit tips om hur man kan agera när man stöter på ett etiskt dilemma, de har givit sin syn på om de etiska frågeställningarna har ökat eller minskat under de senaste åren och de har även givit förslag på vilka etiska frågeställningar som man stöter på då och då som yrkesverksam studie- och yrkesvägledare.</p> / <p>This essay is about how a person how works with guidance for studdys and works can act when they manage ethical questions. In the essay explains even what is ethics really are and what moral really are, what are the difference? The essay are a quantity study and the examination have been done with help by a questionnaire which haw been sent out too the persons how works with guidance for studdys and works in a Swedish municipality. The people how works with guidance for studdys and works and have participate in this study have among other tings given proposition off how too act when they have too take position in a ethical questions, they have also given his/her sight of if the ethical questions have increased or reduced under the latest years and they have even given proposition at ethical questions how they how works with guidance for studdys and works can thrust during work.</p>

<p>I Sverige finns det idag ett stort antal yrken och en del av dessa är i en professionaliseringsprocess. Studie- och yrkesvägledaryrket är ett exempel på ett yrke i denna process. Syftet är att beskriva utvalda aktörers syn på studie- och yrkesvägledaryrkets avgränsningar, kompetens samt eventuella auktorisation i ett professionaliseringsperspektiv. En kvalitativ metod har använts och fem elitintervjuer har genomförts med representanter från Lärarförbundet, Lärarnas Riksförbund, Sveriges vägledarförening, Högskoleverket samt Skolverket. Samtliga respondenter ansåg att det finns specifika kompetenser som endast studie- och yrkesvägledare besitter men åsikten om vilka kompetenser detta är, gick isär. Majoriteten av respondenterna ansåg att studie- och yrkesvägledaryrket borde auktoriseras/legitimeras, dock inte alla. Avgränsningen mot andra yrken när det gäller arbetsuppgifter fanns det skilda meningar om. Den slutsats man kan dra av studien är att fackförbunden och Sveriges vägledarförening arbetar för professionalisering av studie- och yrkesvägledaryrket men utan en gemensam strategi. Yrket har inom olika områden kommit olika långt i sin professionaliseringsprocess.</p>

<p>Studiens syfte var att öka kunskapen kring hur några studie- och yrkesvägledare på grundskolan arbetar med vägledning av elever med ADHD och vilka kompetenser och resurser de kunde tänkas ha för att stötta väl underbyggda studie- och yrkesval. Kvalitativa intervjuer genomfördes och resultatet visar att respondenterna individanpassar vägledningen i hög grad, för elever med ADHD främst genom mer tid, studiebesök, medföljare, visualisering och empowerment. De använder ingen speciellt utarbetad vägledningsmetod för dessa elever men det visar sig att det vore välkommet med metodutveckling, vidareutbildning och utökat samarbete.</p> / <p>The aim of the study was to increase the knowledge of how some career counselors work with students with ADHD and what skills and resources they might have to support well-founded career choices. Qualitative interviews were accomplished and the result shows that the respondents personalized guidance to a large extent, for students with ADHD above all through more time, educational visits, accompanied by someone, visualization and empowerment. They use no specific guidance method for these students, but it turns out that it would be welcomed with method development, training and increased cooperation.</p>

<p>Denna studie har haft som syfte att belysa ledarskapet i grundskolan avseende den studie- och yrkesorienterande verksamheten samt förhållandet mellan ledarskap, personalens engagemang och verksamhetens resultat. Avsikten har bland annat varit att synliggöra om skolorna har ett reellt ledarskap avseende verksamheten eller inte. Bedömningsgrunderna för ett reellt ledarskap har inspirerats av den transformativa ledarskapsteorin. Studien baseras på enkätsvar från 107 yrkesverksamma studie- och yrkesvägledare i Stockholms, Skånes och Västerbottens län. Resultatet visar att den stora majoriteten skolor saknar ett reellt ledarskap avseende verksamhetsområdet samtidigt som flera studie- och yrkesvägledare säger sig vilja inta en ledande funktion för detta. Därtill visar resultatet att majoriteten av de tillfrågade studie- och yrkesvägledarna anser att både verksamhetens standard och resultat är tillfredsställande, störst tillfredsställelse har respondenterna i skolor med ett reellt ledarskap uttryckt. Två slutsatser som har dragits utifrån resultatet är att ett reellt ledarskap inte bidragit till att lärarna huvudsakligen bedriver studie- och yrkesorientering, samt att studie- och yrkesvägledare utgör en outnyttjad resurs med avseende på det ledningsansvar som saknas för den studie- och yrkesorienterande verksamheten.</p><p>The purpose of following studie has been to look at leadership in compulsory school in respect to career education activities, as well as relationships between leadership, work force engagement and results of these activities. The purpose have, in part, been to reveal if the schools represented practise a real leadership in respect to theese activities. The reasons of estimation for a real leadership has been inspired by the theory of transformational leadership. The studie is based upon the answers of a questionnaire regarding 107 working career counselors in the county of Stockholm, Skåne and Västerbotten. The result shows that the majority of the schools are in lack of a real leadership in respect to career education while, simutaneously, several career counsellors express they want to take direction of theese activities. Furthermore there is stated that the majority of the asked career counselors in some degree consider the activities standards and results to be at satisfactory, and the most satisfied respondents are found in schools with real leadership. Two of the conclusions drawn from the result are that a real leadership has not contributed to teachers mainly managing career education, and, that career counselors constitutes an unexploited resource in regard to the lack of leadership concerning activities of career education in compulsory school.</p>