Studie- och yrkesvägledarutbildningen ger möjligheten till att kunna vägleda och stödja andra att finna karriärvägar. Däremot motsvarar inte utbildningen specifika inriktningar, såsom hur en studie- och yrkesvägledare kan arbeta med kriminella målgrupper. Med detta examensarbete har vi undersökt vilka kompetenser en studie- och yrkesvägledare har för att stödja och vägleda individer med kriminell bakgrund, för att återintegrera sig i samhället. Dessutom syftar undersökningen till att uppnå en ökad förståelse för hur studie- och yrkesvägledare kan arbeta på ett förebyggande sätt med hjälp av lämpliga karriärteorier. Vår frågeställning lyder så här: vilka kompetenser är betydelsefulla för en studie-och yrkesvägledare att ha för att på ett konstruktivt sätt kunna vägleda tidigare kriminella?  Teoriförankringen för undersökningen inkluderar System Theory Framework (STF) av Patton & McMahon, Social Cognitive Career Theory (SCCT) av Brown och Careership: a sociological theory of career decision making av Hodkinson och Sparks. En kvalitativ metod har använts i denna undersökning, där vi har intervjuat sex studie- och yrkesvägledare som har erfarenhet av att vägleda tidigare kriminella.  Med hjälp av de semistrukturerade intervjufrågorna har resultaten visat att det är betydelsefullt att studier- och yrkesvägledaren visar en djup förståelse för de behov och utmaningar som tidigare kriminella ställs inför när de söker arbete eller utbildning. Undersökningens resultat visade även vikten av att skapa en god relation mellan den sökande och studie- och yrkesvägledare för att skapa en trygg och effektiv miljö samt för att stärka individens självkänsla. Fördomsfrihet, empati, och användningen av karriärteorier som Careership, STF-modellen och SCCT visade sig vara centrala kompetenser för att erbjuda individanpassad vägledning.

Studien syftar till att ge fördjupad kunskap inom vilka förväntningar, erfarenheter,upplevelser och tankar klienter och studie- och yrkesvägledare har av studie- och yrkesvägledning. Frågeställningarna berör förväntningar, erfarenheter och bilden av studie - och yrkesvägledning som ges ur ett klientperspektiv och ur ett studie- och yrkesvägledareperspektiv. De valda teoretiska begreppen i denna studie är Donald E Super´s teori – Life Career-rainbow som behandlar olika roller som människor avser att ta på sig från det att de föds och successivt blir äldre. Ytterligare ett valt begrepp är Pierre Bourdieus begrepp – Habitus. Habitus är något alla människor bär med sig och habitus bestämmer hur människor handlar, tänker och uppfattar sin verklighet runt omkring sig.Den sista teorin som tas upp är Sigmund Freuds psykoanalytiska teori som beskriver att allt beteende är bestämt. Allt beteende har en drivkraft eller särskild orsak, och själva beteende tillfredställer olika behov eller önskningar en individ kan ha.Framtagandet av empirin i denna studie har genomförts med hjälp av en kvalitativundersökningsmetod i form av en semistrukturerad intervjugudie.Huvudresultatet som framkommit utifrån denna undersökning är främst att den tidigare forskningen fortfarande styrker väl hur bilden av studievägledning ser ut även idag. Det finns många resultat utifrån analysen men några av de rör att förväntningar som klienter har på studie- och yrkesvägledare varierar. Det finns skillnader i denna studie i jämförelse med den undersökta forskningen, gällande vad en bra och mindre bra studie- och yrkesvägledare representerar. Utifrån studie- och yrkesvägledarperspektivet framgår ett resultat att studie - och yrkesvägledarna har en god självbild av sig själv och den studie- och yrkesvägledning de erbjuder. Funderingar kring klienters självförtroende före och efter avslutat vägledningssamtal framgår i analysen. Ytterligare slutsatser finns vidare beskrivet i analysen.

<p>I Sverige finns det idag ett stort antal yrken och en del av dessa är i en professionaliseringsprocess. Studie- och yrkesvägledaryrket är ett exempel på ett yrke i denna process. Syftet är att beskriva utvalda aktörers syn på studie- och yrkesvägledaryrkets avgränsningar, kompetens samt eventuella auktorisation i ett professionaliseringsperspektiv. En kvalitativ metod har använts och fem elitintervjuer har genomförts med representanter från Lärarförbundet, Lärarnas Riksförbund, Sveriges vägledarförening, Högskoleverket samt Skolverket. Samtliga respondenter ansåg att det finns specifika kompetenser som endast studie- och yrkesvägledare besitter men åsikten om vilka kompetenser detta är, gick isär. Majoriteten av respondenterna ansåg att studie- och yrkesvägledaryrket borde auktoriseras/legitimeras, dock inte alla. Avgränsningen mot andra yrken när det gäller arbetsuppgifter fanns det skilda meningar om. Den slutsats man kan dra av studien är att fackförbunden och Sveriges vägledarförening arbetar för professionalisering av studie- och yrkesvägledaryrket men utan en gemensam strategi. Yrket har inom olika områden kommit olika långt i sin professionaliseringsprocess.</p>

I Sverige finns det idag ett stort antal yrken och en del av dessa är i en professionaliseringsprocess. Studie- och yrkesvägledaryrket är ett exempel på ett yrke i denna process. Syftet är att beskriva utvalda aktörers syn på studie- och yrkesvägledaryrkets avgränsningar, kompetens samt eventuella auktorisation i ett professionaliseringsperspektiv. En kvalitativ metod har använts och fem elitintervjuer har genomförts med representanter från Lärarförbundet, Lärarnas Riksförbund, Sveriges vägledarförening, Högskoleverket samt Skolverket. Samtliga respondenter ansåg att det finns specifika kompetenser som endast studie- och yrkesvägledare besitter men åsikten om vilka kompetenser detta är, gick isär. Majoriteten av respondenterna ansåg att studie- och yrkesvägledaryrket borde auktoriseras/legitimeras, dock inte alla. Avgränsningen mot andra yrken när det gäller arbetsuppgifter fanns det skilda meningar om. Den slutsats man kan dra av studien är att fackförbunden och Sveriges vägledarförening arbetar för professionalisering av studie- och yrkesvägledaryrket men utan en gemensam strategi. Yrket har inom olika områden kommit olika långt i sin professionaliseringsprocess.

Detta examensarbete är en kvalitativ studie på hur två grundskolor arbetar med studie- och yrkesvägledning. Jag intervjuade två rektorer och tre samhällskunskapslärare för att få deras syn på detta område. Mina två forskningsfrågor var Hur organiseras arbetet med studie- och yrkesvägledning i de undersökta skolorna, vad gör skolorna mer konkret, och vilka förutsättningar finns? och Hur tänker man att elever, i de undersökta grundskolornas praktiska arbete, ska lära sig göra ”väl underbyggda val”? I arbetet förklaras det att utifrån skolans elevantal får studie- och yrkesvägledaren en viss typ av tjänst, och att i många kommuner behöver en studie- och yrkesvägledare arbeta på flera olika skolor för att få ihop en heltid. Jag förklarar även hur elever har olika förutsättningar till att kunna genomföra ”väl underbyggda val” och detta försöker skolan och studie- och yrkesvägledare att ta i beaktning, vilket står mer om i teoretiska utgångspunkter. Det resultat som jag fick fram var i stora drag att det är studie- och yrkesvägledaren som står för ansvaret för studie- och yrkesvägledning i dagens grundskola och rektorer har för lite kunskap för att själva kunna underlätta att studie- och yrkesvägledning ska bli hela skolans ansvar. Det är nämligen så att ansvaret för att förbereda eleverna inför gymnasievalet hamnar hos studie och yrkesvägledaren själv och ses inte som en del av den dagliga undervisningen. Lärarna har svårt att se hur de kan få in studie- och yrkesorientering i klassrummet men nämner i detta arbete ett par förslag på hur det skulle kunna bli bättre på det. Resultatet visar även på att det saknas studie- och yrkesvägledning för elever i yngre åldrar. Mycket av den forskning som finns har lyft fram att dagens grundskola är bristfällig i området studie- och yrkesvägledning. Litteraturen och mina intervjusvar visar på att grundskolor i Sverige precis har påbörjat arbetet för att motverka och förebygga detta.

Abstract Författare: Liselott Holst Titel: Studie- och yrkesvägledares yrkesidentiteter- En intervjustudie med några verksamma studie- och yrkesvägledare på grund- och gymnasieskolan Masteruppsats: 91 – 120 hp Handledare: Niklas Gustafson Pedagogiska Institutionen   Bakgrunden till denna uppsats är att det riktats en hel del kritik mot skolans studie- och yrkesvägledning av bl.a. Skolverket. Ur dessa rapporter framkom bl.a. kritik mot att det idag finns stora skillnader i kvalitet mellan olika kommuner och olika skolor när det gäller skolornas studie- och yrkesvägledning. En förklaring till dessa kvalitetsskillnader är att det enligt skollagen finns en stor frihet för den enskilda skolan att själv bestämma över innehållet och organiseringen av skolans studie- och yrkesvägledning. Tydligare riktlinjer för hur skolans studie- och yrkesvägledning ska bedrivas har därför framförts. Uppsatsens syfte är att studera hur några verksamma studie- och yrkesvägledare inom grund- och gymnasieskolan talar om sig själva och sitt yrke i relation till den egna arbetsplatsen. Min teoretiska utgångspunkt är diskursanalys och social jämförelseteori och jag har använt mig av kvalitativa intervjuer med hjälp av en intervjuguide. Ur resultatet av det empiriska materialet har jag kunnat identifiera en diskursordning för vägledare på grund- och gymnasieskolan. Inom denna diskursordning finns olika åsikter bland respondenterna i studien bl.a. när det gäller arbetsuppgifter som ligger utanför vägledarens egentliga yrkeskompetens. Diskursen om ”mångsyssleri” är den mest framträdande diskursen i denna studie. Ett annat intressant resultat är att personligheten är viktigare än yrkesgrupp när det gällde frågor om samarbete och känsla av tillhörighet med andra yrkesgrupper på den egna arbetsplatsen. I intervjuerna framkom också att det finns ett önskemål bland några av respondenterna om ökad reglering och tydligare riktlinjer för skolans studie- och yrkesvägledning medan andra värdesätter ett större handlingsutrymme för den egna verksamheten. / Author : Liselott Holst Title: professional identities of guidance counselors - A interviewstudy with some active guidance counselors in elementary and secondary school Master Thesis : 91 - 120 hp Supervisor: Niklas Gustafson Department of Education The purpose of this thesis is to study how some active guidance counselors in elementary and secondary school are talking about themselves and their profession in relation to their own workplace. My theoretical starting point is discourse analysis and social comparison theory, and I have used qualitative interviews using an interview guide. From the result of the empirical material I have been able to identify a discourse scheme for counselors in elementary and secondary school. Within this order of discourse are different opinions among the respondents in the study, including when it comes to tasks that are outside the counselors' actual professional competence. The discourse of "versatile artist" is the most prominent discourse in this study. Another interesting result is that personality is more important than profession when it came to matters of cooperation and sense of belonging with other professionals in their workplace. The interviews also revealed that there is a desire among some respondents about increased regulation and clearer guidelines for school guidance and counseling, while others value the greater latitude for their own operations.

Målstyrning genomsyrar den svenska skolan, det finns nationella mål som ska implementeras i verksamheten med hjälp av kommunala och lokala styrdokument. Studie- och yrkesvägledningen ute i skolorna har länge varit en omtalad fråga, där kritiken mot bland annat styrning, samverkan och kvalité varit påtaglig. Genom detta examensarbetet vill vi undersöka hur styrdokumenten och de allmänna råden fungerar som stöd för studie- och yrkesvägledarna samt hur skolorna arbetar för att studie- och yrkesvägledning ska vara hela skolans ansvar. Vi vill undersöka hur den målstyrning som svenska skolans styrs efter påverkar studie- och yrkesvägledarnas uppdrag samt om det sker någon utvärdering och uppföljning av studie- och yrkesvägledningen. Vi har använt oss utav sex stycken kvalitativa intervjuer med studie- och yrkesvägledare i en större svensk kommun för att undersöka detta. Vi har sedan analyserat vårt resultat utifrån analysramen målstyrning. Resultatet visar att majoriteten av våra informanter upplever att de inte får stöd av styrdokumenten men att de är mer positiva till de allmänna råden. Det framkommer även att fyra av sex informanter inte anser att skolorna arbetar för att studie- och yrkesvägledning ska vara hela skolans ansvar. Majoriteten uppger att de inte har några arbetsbeskrivningar eller mål med deras uppdrag, och ingen av informanterna har utvärdering eller uppföljning av studie- och yrkesvägledningen på deras skolor. Denna studie ger endast studie- och yrkesvägledarnas upplevelse i frågorna.

Personer med AST (autismspektrumtillstånd) har ett annorlunda sätt att ta emot och bearbeta information. Det är därför av största vikt att människor som i sitt arbete möter dessa har förmågan att anpassa samtal och möten så att de blir begripliga för mottagaren. Det är vidare betydelsefullt att dessa människor har förmågan att visa empati samt ha förståelse för människors olikheter. Syftet med den här studien är att undersöka vilka framgångsfaktorer och utmaningar det finns i professionella möten och vägledande samtal med personer med ASD på gymnasiet. Syftet är vidare att utforska hur olika professioner i skolan ser på dessa elevers skolsituation samt att undersöka vilken kompetens studie- och yrkesvägledare anser att de har för att möta elever med ASD. Jag har använt mig av en kvalitativ metod med djupintervjuer för att besvara mina forskningsfrågor. Resultatet analyseras utifrån tidigare forskning inom ämnet, konstruktivistisk vägledning samt Careership-teorin. Resultatet visar att det är viktigt att anpassa samtalen efter elevens behov och att det finns en mängd redskap för detta. Resultatet visar vidare att intervjupersonerna överlag har god kunskap om ASD men att det framförallt är erfarenheten inom yrket som gett dem denna kunskap. Vidare framkommer att skolsituationen för elever med ASD ofta är komplicerad och att det kan vara svårt att få till de anpassningar som behövs. Ytterligare betonas i såväl litteratur som intervjuer att det vid samtal främst handlar om att möta en individ som är unik och vikten av att anpassa samtalet utifrån denna persons behov och inte utifrån en eventuell diagnos.

Studien har för avsikt att undersöka och visa hur arbetet kan se ut för en skolas elevhälsoteam i arbetet gällande elever i behov av särskilt stöd samt rektors plan kring detta arbete. Vidare syftar studien att undersöka hur elevhälsan utvärderar sitt arbete för att ha en så framgångsrik verksamhet som möjligt. Studien har genomförts genom kvalitativa intervjuer, totalt fem stycken, varav en med rektor och fyra med personal ur en och samma skolas elevhälsoteam. Ytterligare material som samlats in är skollag, styrdokument och tidigare forskning som sedan ställts mot det insamlade materialet från intervjuerna. Analysen har gjorts utifrån den konstruktivistiska teorin för att få ett ytterligare djup. Direktiven från Skolverkets sida är otydliga för elevhälsan i det praktiska arbetet. Det finns många generella direktiv men få specifika kring hur personalen ska arbeta eller utvärdera sitt arbete. Fastän dessa direktiv kan anses otydliga har den intervjuade skolan, enligt dem själva, på framgångsrikt sätt anammat elever i behov av särskilt stöd genom tätt samarbete och högt engagemang kring detta arbete.

Med denna kvalitativa studie har det vart som avsikt att undersöka studie- och yrkesvägledares möjligheter till kompetensutveckling inom den kommunala vuxenutbildningen. Tre respondenter från varsin kommun med minst fem års arbetslivserfarenhet är kärnan i denna studie med en koppling till Humankapitalteorin. Deras egna erfarenheter har lyfts fram varpå det likaså har undersökts om respondenterna anser att prestationsförmågan påverkas utifrån den möjlighet till kompetensutveckling som finns och hur möjligheten till kompetensutveckling har förändrats under en fem års period. Resultatet visar på att de tre respondenterna hade varierande möjligheter och erfarenheter av kompetensutveckling och att det var för åtminstone en av respondenterna en möjlighet som har minskat under en period på fem år. Det gemensamma för respondenterna var att ingen känner sig påverkad i sin prestationsförmåga utifrån möjligheten till kompetensutveckling och en gemensam syn på kompetensutvecklingens värde. Den gemensamma synen var att p.g.a. ett föränderligt samhälle och utbildningssystem är det viktigt med kompetensutveckling för att känna sig säker i sin arbetsroll, men också för att kunna utföra det på bästa möjliga sätt. Vardagslärandet i form av problemlösning och samtal med elever var en stor bidragande faktor till respondenternas kompetensutveckling. Studien visar således på att respondenternas strävan efter att vara trygg och kunnig i sin arbetsroll är motivationen till att ständigt kompetensutveckla sig själv på olika vis i den mån man kan.