This paper is named “The status of the programme is low” – Gymnasium teacher’s thoughts and attitudes towards students in the vocational- and the educational programmes. The purpose is, as the title reveals, to examine the attitude of four teachers in the Swedish gymnasium towards the vocational and the educational programmes and the students that attend either one of them. This purpose is accompanied by research which says that the educational programmes’ status is higher than one of the vocational programmes. The main questions asked are which differences that exist between the teacher’s descriptions of the vocational programmes in comparison to the educational programmes, as well as in which ways the teachers are upholding possible attitudes towards the various students. The method that this paper is made with is a qualitative analysis of the interviews with the four different teachers from four different programmes in one gymnasium. The transcription of the interviews is the subject of analysis. As theory, both the theories of Edward W. Said and Michel Foucault are used in this study. Said´s book Orientalism focuses on the difference between the “we” and “the other”. Foucault talks in his theory of the discourse and of power, about how the persons and/or things with the power in a certain discourse are the ones that also have access to define that which is considered as knowledge. The conclusion is, among other things, that the teacher’s attitudes towards the students in the different programmes correlate with the existing discourse in Swedish schools which says that the educational programme’s status is higher than that of the vocational programmes. The teacher’s enthusiasm to express that there is a hierarchy between the different programmes also corresponds to previously done research about students. This research says that students in low status programmes are more willing to talk about and acknowledge the hierarchy, while the students in high status programs, tend to undermine or deny that the hierarchy even exists.

Aim and question at issue: The aim of this study is to compare the motivation to participate in the course Idrott och hälsa A between students studying vocational and further education preparatory programs at upper secondary school. What level of motivation do the students of the two programs have towards participation in the course Idrott och hälsa A. What kind of motivational factors are important for students in the two programs concerning participation in the course Idrott och hälsa A According to the students of the two programs, what type of motivational factors would increase the motivation to participate in the course Idrott och hälsa A. Method: A quantitative study has been carried out using a questionnaire. Thirteen randomly chosen upper secondary school classes were included in the county of Stockholm, 7 of them in the vocational program and 6 of them in the further education preparatory program. The questionnaire was filled out by 278 students, 120 in the vocational program and 158 in the higher education preparatory program. The response frequency for the study was 92 %. Results: The results of this study show that the majority (77%) of all students in the population are highly motivated to participate in the course Idrott och hälsa A. The result shows a significant difference between the students in the two groups. The students in the higher education preparatory program show higher motivation (86%) towards participation in the course Idrott och hälsa A than the students in the vocational program (65%). The types of motivational factors are defined as external and internal. The students in the higher education preparatory program show higher extent of internal and external motivational factors than students in the vocational program. The factors mentioned by the students that would have a positive effect on their motivation to participate in the course Idrott och hälsa A were highest in the categories activity based (24%) and lesson content (24%). Conclusion: The conclusion of the study is that the students in both programs have a high level of motivation for the course Idrott och hälsa A. The motivation level is significantly higher for the students in the higher education preparatory program than for the students in the vocational program, this is the case for both internal and external motivational factors. According to the students the kind of motivational factors that could increase their motivation are lesson content and activity based factors. One of the interesting findings in this study is the strong correlation between the lack of motivation towards the subject and the lack of interest in further study. / Syfte och frågeställningar: Syftet med studien har varit att göra en jämförelse mellan elever på studie- respektive yrkesförberedande gymnasieprogram i avseende på motivation till deltagande i Idrott och hälsa A. Vilken motivationsgrad har eleverna till deltagande i Idrott och hälsa A utifrån programinriktning? Vilken typ av motivationsfaktorer motiverar elever på studie- respektive yrkesförberedande program till deltagande i Idrott och hälsa A? Vilka motivationsfaktorer anser eleverna själva skulle kunna öka motivationen till deltagandet i Idrott och hälsa A? Metod: Data har samlats in genom en kvantitativ enkätundersökning genomförd på 13 slumpmässigt utvalda gymnasieklasser i Stockholms län, sex klasser med en studieförberedande inriktning och sju klasser med en yrkesförberedande. Enkäten besvarades av 158 elever som går ett studieförberedande program och 120 elever som går ett yrkesförberedande program. Totalt besvarades enkäten av 278 elever av 301 möjliga, vilket innebar en total svarsfrekvens på 92 procent. Resultat: Resultatet visar att majoriteten (77 %) av samtliga elever har en hög motivationsgrad till Idrott och hälsa A. En signifikant skillnad visades i jämförelse av motivation utifrån studieinriktning. Bland elever på studieförberedande program kategoriserades 86 procent som motiverade till Idrott och hälsa A vilket kan jämföras med 65 procent av eleverna på yrkesförberedande program. De två motivationstyperna definieras som inre och yttre motivation. Eleverna på studieförberedande program visade sig ha högre grad av inre och yttre motivation än elever på yrkesförberedande program. De faktorer som eleverna mest frekvent nämnde som faktorer de själva anser skulle öka motivationen till Idrott och hälsa A tillhörde kategorierna aktivitetsbaserade (24 %) och lektionsupplägg (24 %). Slutsats: Resultatet visar på en hög motivationsgraden bland eleverna inom de båda studieinriktningarna dock har motivationsgraden visat sig vara signifikant högre bland elever på studieförberedande program. Likaså har elever på studieförberedande program signifikant högre grad av motivation som grundar sig på både inre och yttre faktorer. De faktorer som eleverna själva ansåg kunde öka motivationen till Idrott och hälsa A var framförallt faktorer tillhörande kategorin aktivitetsbaserat och lektionsinnehåll.

Denna uppsats har undersökt lärares individualiseringssträvanden i förhållande till yrkesförberedande respektive studieförberedande program på två olika gymnasieskolor. Undersökningen består av intervjuer med åtta Samhällskunskapslärare. Med hjälp av individualiseringstypologier, definierade av Monika Vinterek, kan vi utröna hur lärare individanpassar sin undervisning. Vidare har vi ställt oss frågorna om lärarna har olika individualiseringssträvanden samt om detta påverkar nivån på undervisningen i Samhällskunskap A. Resultatet visar att lärarna använder sig av olika individualiseringssträvanden samt att det görs en viss skillnad i individanpassningen beroende på vilket program som är föremål för undervisning. Vidare påverkas nivån på undervisningen i Samhällskunskap av lärarnas olika individualiseringsmetoder.

Syftet med denna studie är dels att undersöka hur eleverna ser på sitt inflytande och sin delaktighet i idrottsundervisningen utformning och genomförande, i gymnasieskolans kurs Idrott och Hälsa A, och vad de har för attityd och inställning till elevinflytande samt att undersöka dels hur deras lärare arbetar med elevinflytande och vilka attityder de har till elevernas inflytande. Studien kommer att undersöka skillnader mellan studie- och yrkesförberedande program. Vi har intervjuat elever från fyra olika gymnasieutbildningar, två studieförberedande och två yrkesförberedande program, samt deras lärare. Resultatet visar att både lärare och elever generellt är väldigt positivt inställda till att eleverna har inflytande över idrottsundervisningen men att problematik med att utöva inflytande finns. Lärare anger tid- och resursbrist som två viktiga faktorer och det framkommer att elevernas inflytande kan vara begränsat till relativt obetydliga situationer. En majoritet av eleverna ser elevinflytande som viktigt men avsäger sig i många fall inflytande med motiveringen att de är nöjda med undervisningen och att de har ett stort förtroende för lärarna. Skillnader framkom mellan studie- och yrkesförberedande program, men man kan i denna begränsade studie diskutera huruvida dessa kanske snarare kan tillskrivas lärarnas olika attityder, arbetsmetoder och ledarstilar. / 2010ht4720

In the swedish curriculum one of the exam goals for the students is to have knowledge about the human rights. The aim of this study is to analyze and investigate four social studies teachers views on the education about the human rights and if the student reach the exam goals of the curriculum for the upper secondary school. The study shows challenges that the teachers experience as lack of time for education about the human right, lack of motivation from the students towards the subject and the great differences in the students abilitites. The study also points that the teachers uses different strategies and didactic means to reach the goals for the education about the human rights. To analyze the framework of this study I’ve used the theoretical framework of Michael Lipskys theory Street Level Bureaucrats. To reach the aim of this study I’ve applied qualitative metod framework with semi structured interviews.

The purpose of this study is to investigate and compare the motivations and justificationsof teachers of Swedish concerning the teaching of fiction and other longer texts inSwedish 1 at vocational and college preparatory schools. The study aims to answer thefollowing questions: (1) What are the motivations Swedish teachers have concerning theteaching of fiction, and (2) How do teachers of Swedish justify their selection ofmaterials used to teach fiction and other longer texts in vocational and collegepreparatory upper secondary schools? To investigate what motivates teachers ofSwedish concerning the teaching of fiction and other longer texts, and to investigate howteachers justify their selection of materials for such teachings, semi-structured in-depthinterviews were conducted. In the analysis of the empirical material of this study,Malmgren’s theory about three different constructions of Swedish as a subject in Swedishschools, in conjunction with Gunilla Molloy’s fourth addition were used. As a complementto this theory, Witte and Sâmihãian’s paradigm theory was also utilized. Six licensedteachers were interviewed and the results show that the teachers at both vocational andcollege preparatory schools justified the inclusion of reading fiction in the teaching of theSwedish language in different ways based on Malmgren’s theory of three differentconstructions of Swedish as a subject in Swedish schools.

Forskning visar hur svenskämnet genom historien påverkats av tre olika traditioner : svenska som litteraturhistoriskt bildningsämne, svenska som färdighetsämne och svenska som erfarenhetspedagogiskt ämne. Svenska som litteraturhistoriskt bildningsämne har varit mer representerat på gymnasieskolans studieförberedande program och svenska som färdighetsämne mer representerat på yrkesförberedande program. Således har innehållet i skrivundervisningen inom samma svenskämne inte varit jämlikt och möjligheterna eleverna fått varit vitt skilda, vilket kan ses som problematiskt både ur ett demokratiskt och ett pedagogiskt perspektiv. Syftet med den här litteraturstudien var att utifrån forskning undersöka vilka förutsättningar som eleverna på studie- samt yrkesförberedande gymnasieprogram får för skrivande inom svenskämnet. Frågeställningarna i studien relaterar till skrivundervisningens utformning, samt vilka hinder och möjligheter som finns för skrivande på studie samt yrkesförberedande gymnasieprogram.

Denna studie syftar till att undersöka hur litteraturvalen ser ut på de respektive programmen utifrån en del av läroplanens direktiv. Studien undersöker också hur likvärdigheten i urvalet av litteratur på gymnasieskolans olika program ser ut utifrån läroplanens värdegrunds perspektiv. För att besvara syftet har studien dels utgått från frågan om vilken litteratur som är mest prioriterad med koppling till läroplanen, dels vilka anpassningar lärare gör i sina litteraturval kopplat till elevernas förutsättningar och behov. Resultaten i denna studie visar att respondenterna prioriterar olika aspekter av det centrala innehållet, där val av litteratur från olika tider och kulturer dominerar. Respondenterna uppfattar att elever på studieförberedande program har större behov av komplex litteratur för vidare studier och är mer vana vid läsning jämfört med elever på yrkesförberedande program. Lärarna anpassar litteraturen efter elevernas behov och förutsättningar, med hänsyn till läsvanor, intressen och framtida yrkesliv. De tar också hänsyn till elevernas motivation och strävar efter likvärdighet i urvalet av litteratur mellan olika programinriktningar för att främja en rättvis utbildning.

<p>I denna uppsats gör jag en analys och en jämförelse av hur sex elever i gymnasiets årskurs ett på yrkesförberedande- respektive studieförberedande program tolkar lyrik. Eleverna har fått delta i samtal om tre dikter och dels fått närläsa texterna, rad för rad, för att fokusera på ordens betydelse och mening, dels har de fått svara på frågor för att se om och hur de relaterar dikternas innehåll till sin egen livserfarenhet. Syftet med studien är att få fördjupade kunskaper om vad som sker när elever läser och samtalar om poesi.</p><p>     Det inspelade intervjumaterialet har analyserats utifrån Judith A. Langers teori om byggandet av föreställningsvärldar, som hon menar sker i fyra faser. Det har också kopplats samman med nutida svensk forskning, som på olika sätt visat sig kritisk mot svenska skolans litteraturundervisning utifrån vad elever presterat.</p><p>     Resultaten av min undersökning visar att elevernas tolkningar av dikterna skiljer sig åt individuellt, inte gruppvis efter vilket gymnasieprogram de går. De två elever som utvecklar sina resonemang minst, vilket jag menar begränsar deras analyser, går yrkesförberedande program. Som jag ser det skiljer sig eleverna åt vad gäller språklig säkerhet, då de elever som vidareutvecklar sina tankar mest också har förmågan att gå bortom ordens bokstavliga betydelse och bortse från sina personliga perspektiv och referensramar. Jag vill betona att alla elevernas tolkningar hade kunnat berikas och fördjupas genom att få ta del av andras tankar i en dialog om dikterna.</p><p>     Vad gäller Langers faser kan man se att alla elever rör sig genom alla faser och att fas 3, som är den fas där läsaren kopplar ett personligt perspektiv till texten och resonerar om vad dess innehåll kan betyda för hans, hennes eller andras liv, är vanligt förekommande i elevernas tolkningar förutsatt att detta efterfrågas. Detta skede i byggandet av föreställningsvärldar är, enligt Langer, mycket viktigt att nå. Här får läsaren möjligheten att spegla sig själv och sina erfarenheter i lärdomar ur texten, vilket vidgar och omprövar dennes syn på verkligheten.</p><p>     Fas 4 i Langers teori kännetecknas av att läsaren objektifierar texten på så vis att läsaren reflekterar och kritiskt analyserar exempelvis författarens hantverk, kopplingar till andra verk och textstruktur. Här ryms också tankar som värderar texten och läsupplevelsen och, med undantag från enstaka tolkningar, är det just denna sorts tankar elevernas utsagor i fas 4 berör. Utifrån detta drar jag slutsatsen att eleverna saknar de traditionellt litteraturvetenskapliga begrepp och kunskaper som gör det möjligt för dem att distansera sig från texten och reflektera över den mot en kontextuell och intertextuell bakgrund.</p>

<p>I detta arbete har vi undersökt hur elever beskriver att ett laborativt arbetssätt i matematik påverkar deras lärande. Studien har utförts på ett studieförberedande och ett yrkesförberedande program på gymnasiet i klasser som läser kursen matematik A. Vi har använt oss av en enkätundersökning i båda klasserna och intervjuer med tre elever från respektive klass. Vårt resultat pekar på att det finns ett antal positiva faktorer som eleverna anser påverkar deras lärande vid ett laborativt arbetssätt i matematik. Dessa faktorer är att undervisningen blir rolig och intressant, varierad, verklighetsanknuten och leder till kommunikation mellan elever. Vi har även hittat ett fåtal negativa faktorer med ett laborativt arbetssätt i matematik. Det studieförberedande programmet påpekade tidsaspekten och det yrkesförberedande programmet framhöll att klassrumsmiljön blir stökigare. De flesta elever tyckte att en varierad undervisning är viktig och att ett laborativt arbetssätt är roligt. En slutsats av det är att ett laborativt arbetssätt kan leda till att elever känner sig mer motiverade att lära sig matematik. Våra slutsatser av undersökningen är att de positiva faktorer eleverna betonat inte endast beror på att arbetssättet var laborativt, utan det faktum att det inte var ett traditionellt arbetssätt.</p>