Free play in preschool? A qualitative study of preschool teachers and children's understanding of the concept of free play.   I förskolans verksamhet kan man komma att möta begreppen fri och styrd lek. Den fria leken kan dock skapa förvirring hos många. Vad är den fria leken fri från? Kan den överhuvudtaget vara fri? Det här arbetet syftar till att undersöka hur förskollärare uppfattar begreppet fri lek samt klargöra begreppets relation till sin definition. Vidare syftar undersökningen till att synliggöra förskollärares uppfattningar av sin egen roll och betydelse i barns fria lek. Slutligen syftar undersökningen till att synliggöra barns uppfattning om den fria leken.   Forskningsfrågor: Hur uppfattar förskollärare innebörden av begreppet fri lek? Hur ser förskollärare på sin egen roll och betydelse i relation till barns fria lek? Hur uppfattar barn förskolans fria lek?   I undersökningen har det använts kvalitativa intervjuer, med tio förskollärare och tio barn i 5års åldern. Intervjuerna har ljudinspelats så att de efteråt kunde transkiberas. Dessa svar blev sedan kartlagda, kategoriserade och analyserade så att kunskap kunde uppnås. Studiens resultat innefattar förskollärares olika uppfattningar kring fri lek. Några förskollärare påstår att det inte finns något som kan kallas fri lek. De menar att barns lek styrs av olika faktorer. Samtidigt påstår andra förskollärare att fri lek finns och att den kräver medvetna pedagoger som följer det barnen väljer. Resultatet påvisar även likheter och skillnader från ovanstående uppfattningar gentemot barns uppfattningar kring den fria leken i förskolan.

Våra egna erfarenheter har lett till att vi ville skriva om drama i förskolans verksamhet och utforma en produkt för pedagoger. Detta för att öka ämnets status och betydelse i förskolans verksamhet. Syftet för vår produkt är att inspirera pedagoger i förskolan att använda dramalekar samt att produkten ska vara lättillgänglig för alla. Den metod vi har använt oss av är att skriva en arbetsprocess om hur vi gått tillväga när vi utformat vår produkt. Tidigare forskning visar att leken är en stor del i förskolans verksamhet, trots detta ges inte pedagogstyrda lekar tillräckligt stort utrymme. Den pedagogstyrda leken ger barn många möjligheter till att utvecklas och ta till sig ny kunskap. Forskningen visar även att pedagogstyda lekar stärker barngruppens sammanhållning. Innan produktutformningen genomfördes en målgruppsundersökning med fem förskollärare för att påvisa behovet utav produkten och en efterföljande utvärdering med samtliga förskollärare. Den färdiga produkten består av en hemsida med beskrivningar till 41 dramalekar.

Syftet med denna studie var att undersöka förskolepersonalens uppfattningar om barns fria och styrda lek samt dess betydelse för utvecklingen. Hur beskriver personalen tillämpning av lek i förskolan? Vilka uppfattningar har förskolepersonalen om barns lek? Hur beskriver förskolepersonalen lekens betydelse för barns utveckling? I denna kvalitativa undersökning använde vi oss av frågeformulär med öppna frågor där 25 respondenter från två olika orter deltog. Resultatet visade att en variation av den fria och styrda leken bör användas i verksamheten eftersom de kompletterar varandra och barnet får möjligheten att utvecklas optimalt. Personalen var också överens om att leken har stor betydelse för barns utveckling då barnen kan stärka flera olika förmågor som till exempel det sociala samspelet. Resultatet i denna studie visade att lekens olika former bör få större utrymme i verksamheten eftersom de kan bidra till ett lustfyllt lärande

Lek är ett ord som enligt forskare är svårt att definiera. Den går dock att förklara som ett ursprungligt och omedelbart fenomen i alla människors liv som är tydligast under barnåren. Leken kan tolkas som en inre drift hos barn som startar av sig självt utan att barnet behöver anstränga sig. Det är dock viktigt med vuxnas närvaro och stöd för att leken skall kunna utvecklas hos barnen på ett framgångsrikt sätt. Forskning visar att förskollärare anser att leken hjälper barn att utveckla sin identitet, empatiska förmåga, normer, värderingar och attityder. Genom leken utvecklas även barns sociala förmåga och samarbete med andra. Leken ger även barn livserfarenhet vilket hjälper dem att förbereda sig inför framtiden och samhället. Syftet med denna studie är att undersöka vilken syn förskollärare i förskolan har på lekens betydelse för barns lärande och utveckling, samt hur deras inställning och delaktighet kan påverka barns lek. För att besvara syftet har en kvalitativ studie utförts, där intervjuer har genomförts utifrån en semistrukturerad intervjuguide. Enligt vår undersökning anser förskollärarna att leken är det naturligaste sättet för barn att utvecklas på när det gäller motoriskt, emotionellt, socialt samt för att utveckla sin personliga identitet. Förskollärare anser att de indirekt alltid är delaktiga i barns lek på något sätt, det här sker genom att de organiserar verksamheten, dess inredning och tillför de material som finns tillgängliga för barnen på förskolan.

Syftet med denna studie var att studera pedagogers uppfattningar angående styrd lek i grundskolans tidigare år. För att få en fördjupad förståelse av pedagogers föreställningar om styrd lek, samt för att få en beskrivning av hur de använder sig av lek i verksamheten, användes intervju som metod. I studien intervjuades tio pedagoger som alla arbetade i grundskolans tidigare år. Dessa pedagoger var slumpmässigt utvalda och deras utbildning och yrkeserfarenheter skiljde sig åt. Resultatet visade att samtliga pedagoger hade en positiv syn på styrd lek dock framgick det att det skiljde sig i hur och i vilken omfattning de arbetade med den. Somliga pedagoger var mer medvetna om lekens betydelse och funktion än andra. Att leka och lära med kroppen är ett genomgående tema som nämns i intervjuerna, likaså nämns den sociala aspekten av lek då elever lär sig tillsammans. Lek är ett stort och svårdefinierbart begrepp enligt pedagogerna och även tidigare forskning har visat på det. Vår slutsats är att pedagogernas inställning till styrd lek samt deras utbildning är det som avgör i vilken utsträckning de arbetar med lek.

Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka hur styrd lek används som pedagogiskt verktyg i undervisning, i synnerhet i matematikundervisning, i förskoleklass och år 2. Ett ytterligare syfte är att få en inblick i hur lärare i förskoleklass och år 2 ser på styrd lek som pedagogiskt verktyg samt att studera skillnader mellan de olika årskurserna gällande användandet av styrd lek i matematikundervisning. Observationer och intervjuer har använts som metod. Studien är gjord på två skolor. Fyra lärare har intervjuats samt observerats och fem observationstillfällen i matematikundervisning har ägt rum.  I observationerna synliggörs hur lärarna i förskoleklass och år 2 arbetar med styrd lek i matematikundervisningen och i intervjuerna framkommer hur lärarna ser på styrd lek som pedagogiskt verktyg samt hur de anser att de arbetar och vill arbeta med detta. Skolorna som väljs för studien är skolor som det finns etablerade kontakter hos och de lärare som är aktuella för studien tillfrågas och tilldelas ett missivbrev som skrivs inför studien. Missivbrevet informerar lärarna om de forskningsetiska principerna och vad det innebär att delta samt vad studien handlar om. I arbetet synliggörs likheter och skillnader mellan de olika årskurserna gällande arbetssättet utifrån ett lekinriktat perspektiv samt de likheter och skillnader som finns mellan lärarnas syn på styrd lek som pedagogiskt verktyg. En slutsats är att lärarna ser styrd lek som betydelsefull och att de vill arbeta ur ett lekinriktat perspektiv men lärarna i år 2 är osäkra på hur de ska utforma undervisningen ur detta perspektiv.

<p>Godkännandedatum 2015-01-02</p>

Syftet med studien är att undersöka vilket förhållningssätt pedagoger i förskolan har till barns lek med fokus på fri och styrd lek och hur de upplever att leken kan påverka barns utveckling och lärande. Vi använder oss av kvalitativa intervjuer och observationer. I resultatet framgår det tydligt att barns lek inom förskolan ofta innebär styrd lek på bekostnad av fri lek. Vår slutsats är att pedagoger måste observera varandra inom förskolans verksamhet för att utveckla sig själva och våga ”släppa kontrollen” och låta barnen påverka verksamheten mera.

Syftet med min studie var att undersöka hur leken används som verktyg i matematikundervisningen och hur fem lärare ser på lekens roll i den tidiga matematikinlärningen. Jag har även tittat på hur leken har förändrats genom tiderna och tagit del av aktuell forskning som behandlar lek och matematikundervisning.   Jag har kommit fram till att styrd lek används i den tidiga matematik-undervisningen med goda resultat. Däremot finns det ett flertal faktorer att ta hänsyn till där val av läromedel, elevgrupp, lärarens arbetssituation samt tillgång till resurser påverkar hur fördelningen sker mellan bokstyrda matematiklektioner och lektioner utanför matematikboken. Styrd lek som verktyg i matematikundervisningen är överlag mer förekommande i de tidiga åren i skolan men ersätts av laborationer och elektroniska hjälpmedel som till exempel IPad för färdighetsträning allt eftersom eleverna blir äldre.

Fokuset med studien var att undersöka förskollärares uppfattningar om leken i förskolan, hur de förhåller sig i och till leken. Syftet med studien är att utveckla kunskap och få en djupare förståelse för den påverkan vi har på barns lek då vi som förskollärare har i uppdrag att främja barns utveckling och lärande. Med utgångspunkt i sociokulturella teoribildningars (Vygotskij 1978) begrepp mediering och artefakt fördjupas analysen av lekens bakgrund och dess historia. Genom en kvalitativ metod belyser vi förskollärares syn på barns lek i förskolan. Resultatet visar på en medvetenhet om förskollärares påverkan på barns lek och lärmiljöns betydelse för barns lärande. Det framträder olika förhållningssätt om huruvida vi ska blanda oss in i barns lek eller inte.