Skandinavien har en lång tradition att bygga vägar i asfalt framför att konstruera dem i betong. Examensarbetets syfte är att ta reda på om alternativet betong är mer lönsamt och miljövänligare ur ett livscykelperspektiv. Som jämförelse har en möjlig omläggning av Väg 97 i Norrbotten studerats. Programmen som använts för dimensionering och klimatanalys är PMS Objekt och Trafikverkets Klimatkalkyl. Rapporten har utrett hur beläggningsmaterialen asfalt och betong fungerar i ett subarktiskt klimat, där betongens styvhet kan vara en nackdel eftersom den är mer känslig för sprickbildning vid tjällyft i jämförelse med asfalt (men detta kan förändras om klimatet blir varmare). En fördel med betongen är dess livslängd på 40 år jämfört med asfaltens livslängd på 8 år. Asfalten behöver underhållas och bytas oftare samtidigt som kostnaden för bytet är mindre och enklare att genomföra jämfört med betongvägar. Därutöver har examensarbetet studerat tjälsprickor, hur de uppkommer, preventiva metoder och underhåll. Det sker även ett klargörs vad en Livscykelanalys är och hur den genomförs för att beräkna en teoretisk mängd koldioxid vid produktion av vägen. Resultatet har delats upp i tre fallstudier: tjällyft i PMS Object, handberäkningar av spänningar i betong och storlek på möjlig tjälspricka och CO2 som generas vid produktion av vägkropp i de två olika materialen. Betongen klarar av 20 mm tjällyft och det beräknas bli 6 mm medan asfalt klarar av upp till 50 mm och har en beräknat värde på 41 mm. Därutöver släpper asfalten bara 39 136 ton vilket är en mindre mängd än betongen. Asfalten vinner därför över betongen i det här fallet, men när vägarna blir mer trafikerade eller/och om tjälen blir mindre på grund av klimatförändringar kan detta förändras. En av de mest bidragande faktorerna till att asfalten vinner är att betongen klarar av mindre deformation på grund av sina styva egenskaper. När två fall studerades och jämfördes med betongens tryckhållfasthet klarades sig enbart det ena (spänningar på 10 kPa/m och 2,21 kPa/m uppstår i betongen på grund av temperaturskiftningar, detta jämfört med betongens tryckhållfasthet på 4,1 kPa/m). För det värsta fallet, där plattan beräknas spricka på mitten, har en teoretisk spricka beräknats till ca 0,3 mm. En felkälla vid dessa beräkningar är att det enbart tar hänsyn till 16 års tjällyft, trots att betongen är beräknad att ligga i 40 år. Vår rekommendation är därför att bygga vägen i asfalt eftersom det i dagsläget är för få trafikanter (<9000 ÅDT) och att beläggningen belastas av för mycket deformationer av temperaturskiftningar. Att betong även genererar mer koldioxid spelar även in, men vi misstänker att detta kan bero på att denna skillnad kan bero på för generella dimensioneringsprogram. Vi har resonerat kring möjliga merkostnader med att bygga med ett mer koldioxidgenererande material vilket kan orsaka stora kostnader för samhället på grund av dess inverkan på klimatförändringar i efterhand trots att den initiala kostnaden kan bli lägre. Dock är denna kostnad problematisk att beräkna på grund av många okända faktorer. Det som skulle vara intressant att studera vidare i framtida forskning är att med handberäkningar, alternativ skapa ett nytt program, som på ett mer rättvisande sätt kan beräkna de två olika materialen skillnader och styrkor. I dagsläget är det för många generaliseringar för att verkligen ställa de två materialen mot varandra. Däröver skulle det också vara intressant att se hur betong och asfalt kan användas tillsammans, i hybridvägar. Att till exempel använda asfalt på det generella vägnätet och betong i rondeller, korsningar, eller busshållplatser där belastningen på beläggningen är större (mer specifikt undersöka hur fogarna mellan dessa material skulle utformas). / Scandinavia has a long tradition of building roads in asphalt rather than constructing them in concrete. Therefore, this report's purpose is to find out which material would be more profitable in an environmentally perspective while building an extension of the regional Road 97 located in the subarctic county of Norrbotten. Software’s the industry use to design roads are, among others, PMS Object and Trafikverkets Klimatkalkyl. The report analyzes how asphalt and concrete differ in subarctic climate, and concludes that concrete has great disadvantage because it cannot deform sufficiently enough as needed to due to frost heaves, especially compared to asphalt. The concrete should last for 40 years compared with asphalts estimated lifespan of 8 years. This means that the asphalt needs a shorter maintenance plan and if something goes wrong in the production it’s not the same amount money wasted. The report concluded what frost cracks are, how they occur and are counteracted (during the construction phase and maintenance).  Furthermore it clarifies what a Life Cycle Analysis is and how it is implemented to calculate the amount of carbon dioxide in the production of a road. The result has been divided into three cases: 1. PMS Object Simulations of frost heaves, 2. hand calculations of tension in concrete resulting and the size of the formed frost cracks, 3. the amount of CO2 generated in the production. Those three cases gives the outcome that concrete has a frost heave capability of 20 mm and a calculated value of 6 mm thermal expansion while asphalt is able to handle 50 mm and have a calculated 41 mm expansion. The asphalt releases only 39 136 tons of CO2, which is less than the concrete. Asphalt therefore wins over the concrete, but the tables might turn if the roads get more traffic and frost heave reduces due to climate changes. The decisive factor in making asphalt the winner in this race is that the concrete can handle less deformation due to its stiffed properties.  In order to show this phenomena two cases were studied and compared to the standardized compressive strength of the concrete (4,1 kPa/m for C50); the worst case scenario ended up with 10 kPa/m (and would crack) and the normal case created a tension of 2.21 kPa/m. The crack of the worst case scenario has about a 0,3 mm theoretical crack width. A source of error in these calculations is that it only takes into account the 16 seasons of frost heaves, despite that the concrete is estimated to last for 40 years. Our recommendation is therefore to build the road in asphalt since the current traffic on the road is below 9000 AADT and the pavement is greatly affected by frost heaves. Concrete would also increase release more carbon dioxide during its production, but we suspect this may be because of insufficient amount of critical factors in the design software. We have discussed the possible additional costs of building the road with a material that generates high amount carbon dioxide, and studied the future costs for the society due to its impact on climate change. However, this cost is problematic to calculate due to its many unknown factors. It would be interesting to do further research and determine what hand calculations should be used, or alternatively, create a new program that can calculate the differences between the two materials more accurately. At present, there are too many generalizations that makes it nearly impossible to compare the two materials against each other. Moreover, it would also be interesting to see how concrete and asphalt can be used together, in hybrid roads. For example, using asphalt on the general road network and concrete in roundabouts, intersections, or bus stops where the load on the pavement can be greater (more specifically, examine how the joints between these materials should be designed).

<p>Att verka med ett militärt förband i subarktisk miljö är krävande då det alltid finns en naturlig fiende närvarande – den ständiga kylan. Det finns mycket skrivet om ledarskap, subarktisk miljö och Finska vinterkriget men jag har inte funnit något om ledarskapets betydelse i subarktisk miljö. Syftet med denna uppsats är att undersöka om utvecklande ledarskap är en applicerbar ledarstil i subarktisk miljö. Denna uppsats bygger på kvalitativ text analys med en analys av subarktisk miljö, utvecklande ledarskap samt om Finska vinterkriget 1939-1940. Resultatet i denna uppsats visar att utvecklande ledarskap är en bra ledarstil i subarktisk miljö, en miljö som kan beskrivas som en extrem miljö. Dock så skiftar de olika delarnas betydelse i utvecklande ledarskap beroende på vilket uppdrag som gruppen har samt i vilken situation som gruppen befinner sig i vid ett specifikt tillfälle.</p> / <p>To work with a military unit in the subarctic environment is demanding, and then there is always a natural enemy of the moment - the constant cold. There's a lot written about leadership, subarctic environment and the Finnish Winter War, but I have not seen anything on the leadership role in the subarctic environment. The purpose of this paper is to examine whether developing leadership is a leadership style in applicable subarctic environment. This essay is based on qualitative text analysis with an analysis of the subarctic environment, developing leadership and the Finnish Winter War of 1939-1940. The results in this paper show that developing leadership is a good leadership style in the subarctic environment, one environment that can be described as an extreme environment. However, as the shifting importance of different parts developing leadership, depending on the mission that the team has and in what situation the group is in at a specific time.</p>

Att verka med ett militärt förband i subarktisk miljö är krävande då det alltid finns en naturlig fiende närvarande – den ständiga kylan. Det finns mycket skrivet om ledarskap, subarktisk miljö och Finska vinterkriget men jag har inte funnit något om ledarskapets betydelse i subarktisk miljö. Syftet med denna uppsats är att undersöka om utvecklande ledarskap är en applicerbar ledarstil i subarktisk miljö. Denna uppsats bygger på kvalitativ text analys med en analys av subarktisk miljö, utvecklande ledarskap samt om Finska vinterkriget 1939-1940. Resultatet i denna uppsats visar att utvecklande ledarskap är en bra ledarstil i subarktisk miljö, en miljö som kan beskrivas som en extrem miljö. Dock så skiftar de olika delarnas betydelse i utvecklande ledarskap beroende på vilket uppdrag som gruppen har samt i vilken situation som gruppen befinner sig i vid ett specifikt tillfälle. / To work with a military unit in the subarctic environment is demanding, and then there is always a natural enemy of the moment - the constant cold. There's a lot written about leadership, subarctic environment and the Finnish Winter War, but I have not seen anything on the leadership role in the subarctic environment. The purpose of this paper is to examine whether developing leadership is a leadership style in applicable subarctic environment. This essay is based on qualitative text analysis with an analysis of the subarctic environment, developing leadership and the Finnish Winter War of 1939-1940. The results in this paper show that developing leadership is a good leadership style in the subarctic environment, one environment that can be described as an extreme environment. However, as the shifting importance of different parts developing leadership, depending on the mission that the team has and in what situation the group is in at a specific time.

Både norska och svenska armén utvecklar förband på Nordkalotten, men vilka markoperativa förändringar görs och hur påverkas krigföringsförmågan av dem? Studiens syfte är att beskriva dessa reformer och med beskrivningen utveckla teorin om krigföringsförmåga. Teoriutvecklingen görs genom att kombinera teorin med analysramverken DOTMLPF-I och TURVLUS. Därigenom vässas relevansen för krigföringsförmåga som begrepp för förband och förmågor. Studien är en deduktiv teorikonsumerande flerfallsstudie, med empiri från nationella officiella dokument, den vetenskapliga miljön samt intervjuer med markoperativa befälhavare verksamma på Nordkalotten. I fallen syns satsningar både på brigadsystem och territorialförsvarsförband. Det är en blandning av framtida och äldre teknik, där frågetecken reses kring framtida krigföring i det elektromagnetiska spektrumet. Att kunna verka i den kärva subarktiska miljön är även fortsättningsvis viktigt och märks delvis i förändringsriktningarna. Studien gjorde inledningsvis en ansats att undersöka markoperativ förändring driven av klimatförändringar, men kunde avskriva det som förändringsorsak inom överskådlig framtid. Annars ses såväl ekonomiska, säkerhetspolitiska och nostalgiska skäl till förändring. Studien visar att begreppet krigföringsförmåga är brett och mångfacetterat. Vidare forskning kan utveckla begreppet genom en metodologisk breddning där kvalitativa och kvantitativa metoder breddar ansatsen. Vertikal kombination av analysteorier belyser delsystemens plats och roll i större system. Den bör dock inte ske slentrianmässigt utan även fortsättningsvis kan och bör analyser med enbart TURVLUS eller DOTMLPF-I räcka till för smalare syften.

Städer och samhällen har under det senaste seklet utvecklats och exploaterats längre norrut men med en avsaknad av ett tydligt arkitektoniskt formspråk anpassat för ett arktiskt och subarktiskt klimat. Somliga forskare hävdar att städer och byggnader i dessa klimat till stor del baseras på universella arkitektoniska och urbana principer, som egentligen är bättre lämpade i tempererade klimat. Syftet med detta ar-bete är att undersöka, identifiera, sammanställa ochvisualisera relevant forskning, kunskap och praktisk kännedom gällande arkitektonisk gestaltning i ett arktiskt och subarktiskt klimat. Att identifiera bidragandefaktorer till komfortabla och attraktiva bostäder och stadsrum med kvalitéer som reducerar uppkomsten av väderrelaterade obehag. För att således, genom ett konceptuellt gestaltningsförslag, kunna visualisera och belysa det arkitektoniska formspråket som är bäst lämpat för det arktiska och subarktiska klimatet. Inledningsvis genomförs en litteraturstudie där till- gänglig forskning studeras med avseende att tydlig-göra vad som definierar arktisk och subarktisk arki- tektur samt klimatanpassat bostadsbyggande. Vidareidentifieras avgörande klimatfaktorer och arkitekto- niska kvaliteter som kan främja ett tydligt formspråk och komfortabla miljöer i dessa krävande klimat. Efter litteraturstudien upprättas en syntes som tillsammans med metoder ur Problem Seeking och Design: pro- cess och metod sammanställer de identifierade kvali- teterna till konkreta principer och strategier. Syntesen resulterade i följande tre klimatfaktorer att ta hänsyn till: Sol, Vind och Snö. Vidare resulterade syntes i följande nio byggnadsrelaterade faktorer: Volymer, Tak, Fasad, Entré, Markplan, Innergårdar samt mer urbana delar som: Gator, Vegetation och Aktiviteter. För att applicera dessa identifierade principer ochstrategier valdes ett tillämpningsområde med klimat- förutsättningar likt de som studerats. Tillämpningsområdet blev två kvarter i Kirunas nya stadsdel, nordväst om nya centrum. En platsanalys genomfördes med hjälp av välkända analysmetoder där information tillhandahållits genom Kirunas utvecklingsplan, fördjupande översiktsplan samt det vinnande täv- lingsbidraget för den nya stadsdelen, Kiruna 4-ever. Det konceptuella gestaltningsförslaget, som är arbetets resultat, baseras på den upprättade synte- sen tillsammans med resultatet av de analyser som genomförts med avseende på tillämpningsområdet. Gestaltningsförslaget utgör två bostadskvarter i linjer med Kirunas utvecklingsplan gällande utformning ochfunktion samt det identifierade arkitektoniska principerna. En höggradig funktionsblandning, levande och inbjudande gatumiljöer, attraktiva stråk, torg och parker samt en tydlig närhet till naturen är några av de kvaliteter som framgår i förslaget. Tillsammans med de väl avvägda och anpassade kombinationerna av designprinciper för arktisk och subarktisk arkitektur. Då gestaltningsförslaget är utformat på en övergripande konceptuell nivå, där fokus legat på attapplicera de identifierade principerna, anses detinte vara en fullständig produkt. Fortsatt arbete med och utveckling av det termiska klimatet samt interiöra faktorerna föreslås, som inte nödvändigtvis bör påverka den förslagna exteriöra utformningen. Det sammanställda och identifierade principernapresenteras på sida 47 i rapporten. Medan gestaltningsförslaget i sin helhet presenteras på sida 85. / Cities and communities have moved and developed further north over the last century, but with a lack of a clear architectural design adapted to the arctic and sub-arctic climate. Some researchers argue that cities and buildings in these climates are largely based on universal architectural and urban principles, which are actually better suited in temperate climates. The purpose of this work is to investigate, identify, compile and visualize relevant research, knowledge and practical knowledge regarding architectural design in an arctic and sub-arctic climate. To identify contributing factors to comfortable and attractive homes and urban spaces with qualities that reduce the occurrence of weatherrelated discomfort. In order to, through a conceptual design proposal, be able to visualize and illuminate the architectural design that is best suited to the arctic and sub-arctic climate. Initially, a literature study is conducted in which available research is studied with regard to clarifywhat defines arctic and sub-arctic architecture and climateadapted housing construction. Furthermore, crucial climate factors and architectural qualities are identified that can promote a clear design languageand comfortable environments in these demanding climates. After the literature study, a synthesis is established which together with methods like Problem Seeking and Design: process and method compilethe identified qualities to concrete principles and strategies. The synthesis resulted in the following three climate factors to take into account: Sun, Wind and Snow. Furthermore, synthesis resulted in the fol- lowing nine building-related factors: Volumes, Roofs, Facade, Entrance, Ground plan, courtyards and urban factors such as: Streets, Vegetation and Activities. In order to apply these identified principles andstrategies, an application area with climate conditions similar to those studied was chosen. The application area became two blocks in Kiruna's new city plan, northwest of new center. A site ana- lysis was carried out using well known analysis methods where the necessary information was provided through Kiruna's development plan, indepth overview plan and the winning competition contribution for the new city plan, Kiruna 4-ever. The conceptual design proposal, which is the result of the work, is based on the established synthesis together with the result of the analyzes carried outwith respect to the field of application. The designproposal constitutes two residential blocks in lines with Kiruna's development plan regarding design andfunction and the identified architectural principles. A high quality functional mix, vibrant and inviting street environments, attractive streets, squares and parks as well as a clear connection to nature are some of the qualities that appear in the proposal. Along with the well-balanced and adapted combinations of design principles for arctic and sub-arctic architecture. Since the design proposal is designed on an overall conceptual level, where the focus has beenon applying the identified principles, it is not considered a complete product. Continued work on and development of the thermal climate and interior factors is proposed, which should not ne- cessarily affect the proposed exterior design.The crucial and identified principles are presented on page 47 of the report. While the design proposal as a whole is presented on page 85.

<p>Detta arbete handlar om den tekniska utbildningen i Försvarsmakten, närmare beskrivet hur en kursbeskrivning för systemmekaniker och tornmekaniker genomförs praktiskt och hur den skall genomföras teoretiskt. Uppsatsen kommer inte att behandla hela utbildningen. Den kommer bara behandladen minsta delen av utbildningen - den del som innefattar soldatutbildningen. Syftet med att skriva detta arbete är att komma fram till om den tekniska utbildningen genomförs på ett kvalitativt sätt och kontrollera om en mekaniker kan agera i subarktisk miljö efter sin genomförda utbildning. Denna uppsats är uppbyggd på följande sätt. Först genomförde jag en kvalitativ innehållsanalys för att få en grundstomme i arbetet. Detta följdes av kvalitativa intervjuer för att få veta hur utbildningen genomförs i praktiken. Avslutningsvis diskuterades de frågor jag ställde för att kunna avrunda arbetet ur mina egna synvinklar samt att göra subjektiva bedömningar. Slutsatserna som dragits i denna uppsats är att det finns brister i utbildningen och i kursplaner av tornsystemmekaniker. Bristerna i utbildningen som blev uppenbara är att utbildare inte alltid utbildar på det som skall utbildas som är i detta fall ”kallt väder” utbildning. Detta på grund av att utbildare ser denna del av utbildning som tidstjuv och hellre fokuserar på den tekniska utbildningen. De brister i kursbeskrivningen som kom fram under min rapport är att torn- och systemmekanikerutbildningarna inte är i synk med varandra. Det innebär att utbildningarna inte alltid strävar mot samma mål. Tornmekanikerna genomför enligt kursplan en ”kall väder”-utbildning men inte systemmekanikerna och på grund av detta kan det vara svårt för dessa att samarbeta efter sin genomförda utbildning.</p> / <p>This work is about the technical training of the Armed Forces. It is a closer description how a course description for system mechanics and turret mechanics are implemented in practice and how it should be done theoretically. The essay will not treat the full training, it will only deal with the smaller part of the training, the soldier training. The purpose of writing this work is to show how the technical training is conducted in a qualitative way and check whether a mechanic can operate in a subarctic environment after the training is completed. This paper will be structured as follows. First, I conduct a qualitative content analysis to provide a foundation, this will be followed by qualitative interviews to discover how training is conducted in practice. Finally, I will discuss the issues I have set out, from my own points of view. The conclusions which have been drawn from this paper are that there are gaps in training and in curricula of turret-system mechanics. The shortcomings of the education that became obvious are that educators do not always deliver, "cold weather". This is because the trainer views this part of the training as taking away time, and would rather focus on the technical training. The shortcomings in the course description that developed from my report are that the turret and system mechanic training are not in sync with each other, it means that courses are not always pursuing the same objectives. Turret mechanics implement curriculum as a "cold weather" training, but not the system mechanics and for this reason it may be difficult for them to cooperate after their education is complete.</p>

Detta arbete handlar om den tekniska utbildningen i Försvarsmakten, närmare beskrivet hur en kursbeskrivning för systemmekaniker och tornmekaniker genomförs praktiskt och hur den skall genomföras teoretiskt. Uppsatsen kommer inte att behandla hela utbildningen. Den kommer bara behandladen minsta delen av utbildningen - den del som innefattar soldatutbildningen. Syftet med att skriva detta arbete är att komma fram till om den tekniska utbildningen genomförs på ett kvalitativt sätt och kontrollera om en mekaniker kan agera i subarktisk miljö efter sin genomförda utbildning. Denna uppsats är uppbyggd på följande sätt. Först genomförde jag en kvalitativ innehållsanalys för att få en grundstomme i arbetet. Detta följdes av kvalitativa intervjuer för att få veta hur utbildningen genomförs i praktiken. Avslutningsvis diskuterades de frågor jag ställde för att kunna avrunda arbetet ur mina egna synvinklar samt att göra subjektiva bedömningar. Slutsatserna som dragits i denna uppsats är att det finns brister i utbildningen och i kursplaner av tornsystemmekaniker. Bristerna i utbildningen som blev uppenbara är att utbildare inte alltid utbildar på det som skall utbildas som är i detta fall ”kallt väder” utbildning. Detta på grund av att utbildare ser denna del av utbildning som tidstjuv och hellre fokuserar på den tekniska utbildningen. De brister i kursbeskrivningen som kom fram under min rapport är att torn- och systemmekanikerutbildningarna inte är i synk med varandra. Det innebär att utbildningarna inte alltid strävar mot samma mål. Tornmekanikerna genomför enligt kursplan en ”kall väder”-utbildning men inte systemmekanikerna och på grund av detta kan det vara svårt för dessa att samarbeta efter sin genomförda utbildning. / This work is about the technical training of the Armed Forces. It is a closer description how a course description for system mechanics and turret mechanics are implemented in practice and how it should be done theoretically. The essay will not treat the full training, it will only deal with the smaller part of the training, the soldier training. The purpose of writing this work is to show how the technical training is conducted in a qualitative way and check whether a mechanic can operate in a subarctic environment after the training is completed. This paper will be structured as follows. First, I conduct a qualitative content analysis to provide a foundation, this will be followed by qualitative interviews to discover how training is conducted in practice. Finally, I will discuss the issues I have set out, from my own points of view. The conclusions which have been drawn from this paper are that there are gaps in training and in curricula of turret-system mechanics. The shortcomings of the education that became obvious are that educators do not always deliver, "cold weather". This is because the trainer views this part of the training as taking away time, and would rather focus on the technical training. The shortcomings in the course description that developed from my report are that the turret and system mechanic training are not in sync with each other, it means that courses are not always pursuing the same objectives. Turret mechanics implement curriculum as a "cold weather" training, but not the system mechanics and for this reason it may be difficult for them to cooperate after their education is complete.