Denna uppsats undersöker den emotionella dimensionen i det kommersiella företaget WeSC:s marknadsföring genom att göra en kvalitativ innehållsanalys på datamaterialet som har bestått av en av deras senaste reklamfilmer, sekundära intervjuer som gjorts med grundaren Greger Hagelin, företagets presentation i boken Superbrands Sverige (2004) samt på hemsidan. Vi har även kompletterat analysen genom att göra en sekundär analys på forskaren Rebecca Beals studier av den subkultur som WeSC använder sig utav i sin emotionellt säljande marknadsföring. Den analys som vi gjorde av Beals studier resulterade i att vi kunde utröna tre viktiga grundstenar för skateboardkulturen – 1. Öppet deltagandet, att alla skulle få möjligheten att vara med oavsett bakgrund, 2. Individuell ansvarsfullhet, att varje utövare skulle ansvara för sitt eget spel i frånvaron av domare, regler och tränare, samt 3. Möjligheten att vara kreativ, frånvaron av domare, regler och tränare skulle tillförsäkra vare utövare att vederbörande var sin egen expert och därigenom kunde använda sin egen kreativitet till att skapa sitt eget spel.När vi sedan jämförde innehållet i dessa grundstenar med WeSC:s presentation av samma grundstenar i sin marknadsföring upptäckte vi att mycket av det ursprungliga innehållet modifierats i syfte att anpassa företagets kommersiella ansats. Detta tolkar vi som ett explicit exempel på att anammandet av subkultur av ett företag inte alltid fungerar positivt för subkulturen – då dess huvudsakliga symboliska värden förgås i kommersialiseringens och marknadsföringens process.

<p>De flesta piratkopior som sprids har sitt ursprung i en subkultur som de inblandade själva kallar för kort och gott Scenen. Det är en verksamhet där olika grupper tävlar mot varandra i att vara först med att lägga ut en piratkopia av ett nytt spel, program eller film. Det är en starkt organiserad verksamhet där grupperna jobbar efter givna regler och ramar. Uppsatsens syfte är att dels reda ut hur verksamheten fungerar men också att se varför invididerna väljer att delta trots de stora risker som deras deltagande är förknippat med. Med hjälp av Bourdieu och Thornton försöker uppsattsen reda ut vad det är som värderas inom subkulturen och vad individerna får ut av sitt engagemang.</p>

<p>In the following study I probe the social world of hard-rock music. By conducting interviews with four young male enthusiasts of this music I try to develop a general picture of this social world, as well as of the basic elements on which this particular subculture is constructed. The identity of a hard-rocker is based upon a number of factors beyond just a preference for that music. Throughout the interviews I encountered many implicit norms that one must followed in order to be able to see oneself as a true hard-rocker. I also found that from the respondents’ perspective, the mainstream culture has, throughout the history of metal music, used various ways to counter the spreading of this genre. Such measures include both the launching of moral panics as well as attempts to incorporate elements of heavy metal into the so-called mainstream genres. Finally, I also noted an interesting relationship between the identitiy of being a hard-rocker and related cultural practices. There is a circuit between these practices and the identitiy, in which the practices fuel and deepen the identity, and the idenity in turn promotes the particular practices.</p>

This essay will focus on drug addicts and their relations to the majority society in Sweden. The concepts of “subculture” and “stigmatization” applied to drug addicts are central in the analysis. The essay is based on interviews with two different groups of informants: one consisting of drug addicts and the other of non-addicts. The essay describes, analyses and interprets the informants’ ways of relating to society and the observed tendencies of being a part of a subculture as well as obejcts of stigmatization, both individual and structural.

Denna studie är en kvalitativ analys av relationen mellan identitetsskapande, sociala normer och punken som subkultur. Denna studie undersöker hur de normer som reproduceras inom och utom subkulturen punk påverkar de som identifierar sig med denna, samt hur de resonerar kring dessa normer. För att göra detta har jag använt mig av en narrativ metod, där jag intervjuat fyra individer som identifierar sig som punkare. Resultaten visar att alla de respondenter jag intervjuat talar varmt om de normer och ideal som verkar kreativt och sammanordnande inom gruppen, eftersom dessa har en positiv effekt på individernas självkänsla och grupptillhörighet. De talar dock negativt om destruktiva beteenden som ibland sammankopplas med subkulturen, exempelvis drogmissbruk och nihilism. Vidare visar resultaten även att subkulturen i sig har haft en mycket positiv och stärkande effekt på respondenternas identitetsskapande samt upplevelse av tillhörighet. Samt att den vid rätt omständigheter kraftigt kan minska de negativa psykologiska effekterna som den kulturella friställningen tenderar att ha på individer.

This study is about howStockholm’s policy for zero tolerance of graffiti from 2007 affected the graffiti culture inStockholm. We have researched what consequences there were for the practice of graffiti, and what consequences there were for the stylistic performance of graffiti. In doing so, we have had two focus group interviews and one deep interview including eight graffiti writers from Stockholm. The individuals in the groups have been practising graffiti for a varied amount of time, but we have representation from both before, and after/during the policy of zero tolerance from 2007.  Our study shows that the result ofStockholm’s policy for zero tolerance of graffiti for the graffiti culture inStockholmwas a ”subcultureification”, a ”stylistic generalization” and the ”subculture’s ambivalent identity”. With ”subcultureification” we mean that the labelling process from the politicians in acting against the graffiti culture and present it as a problem and a deviant and criminal subculture was reinforced within the graffiti culture and resulted in the increased importance of criminalization for the development of sub cultural capital. The ”stylistic generalization” was a consequence of the changed conditions for writing graffiti. Less time and more security have led to a simpler and fast performance and less of the colourful and detailed murals. A consequence which helps keeping the public convinced of the necessity of the zero tolerance policy and the connection between graffiti and criminal damage rather than an artistic expression. The ”subcultures ambivalent identity” referred to the interpretation that the new conditions for writing graffiti changed the way the writers identified the culture. In our research we found three major conflicts regarding if or if not graffiti was ”art”, about practicing legal graffiti or illegal, and how to value graffiti on the internet.   Keywords: Graffiti, subculture, social control, cultural conflict, stylistic progress Sökord: Graffiti, subkultur, social kontroll, kulturell konflikt, stilistisk utveckling   Antal ord: 18 561

Mit den Bestrebungen einen europäischen Hochschulraum zu schaffen (Bologna Prozess) und seit der Novellierung des deutschen Hochschulgesetzes, sind die Hochschulen aufgefordert eigene Ziele zu setzen und Strategien zu deren Umsetzung abzuleiten. An einer Hochschule gibt es jedoch unterschiedliche Personengruppen (Stakeholder), die verschiedene Aufgaben wahrnehmen und unter verschiedenen Zielsetzungen Leistungen erbringen: Studierende, Professoren, Forschungsassistenten und nichtwissenschaftliche Mitglieder, wie Verwaltungsmitarbeiter in der Studierendenadministration oder Mitglieder in der Instandhaltung bis hin zum Gebäudemanagement. Erstmalig wird in dieser Dissertation der Frage nachgegangen, wie unterschiedliche Gruppen die Organisationskultur und die Ziele in einer deutschen staatlichen Hochschule wahrnehmen und in welchem Zusammenhang diese stehen. Es werden drei Stakeholdergruppen unterschieden: Studierende, wissenschaftliche Mitglieder und nichtwissenschaftliche Mitglieder. Aus Gründen des Datenschutzes ist eine weitere Differenzierung der Gruppen nicht möglich. Das quantitative Research Design wird zugrundegelegt, um die subkulturelle Wahrnehmung der Ziele und Organisationskultur in einer komplexen Organisation zu untersuchen. Die organisationalen Praktiken werden mit den Hofstede et al. Dimensionen der Organisationskultur untersucht. Die Analyse der Ziele erfolgt auf Basis neuer eigenentwickelter Ziele-Dimensionen. Das quantitative Feedback von 1.773 Stakeholdern einer deutschen staatlichen Hochschule wurde analysiert. Die unterschiedlichen Stakeholdergruppen, Studierende, wissenschaftliche Mitglieder und nichtwissenschaftliche Mitglieder, haben unterschiedliche Perzeptionen der organisationalen Praktiken und unterschiedliche Wahrnehmungen der Hochschulziele. Es besteht ein statistischer Zusammenhang zwischen den Zielen und der Organisationskultur. Die Ziele wurden auf die primären Hochschulziele limitiert. Die Beschränkung auf die internen Stakeholdergruppen einer Hochschule stellt eine weitere Limitation dar. Die Erkenntnisse dieser Forschungsarbeit leisten auch einen Beitrag für das praktische Hochschulmanagement. Mit einer Replikation können die kulturellen Effekte und Veränderungen in den Strategien in einer sich dynamischen ändernden europäischen Hochschullandschaft untersucht werden. Diese Forschungsarbeit legt zur Analyse einer Hochschule einen ganzheitlichen Ansatz auf der subkulturellen Analyseebene zugrunde. (author's abstract)

Konstanz, Univ., Diplomarb., 2003.

Triathlon är ett idrottsfenomen som ökat i popularitet under de senare åren och haft en snabb utvecklingskurva sedan den trädde in som OS-gren i Sydney år 2000. I Kalmar förknippas triathlon främst med fulldistansen Ironman, som är ett av de största och mest kända idrottsevenemangen inom triathlon. En tävling med hög status lockar fler deltagare och ett genomförande ger triathleten högre status. Det är åtråvärt att delta både som elitsatsande triathlet och motionär. Studiens syfte var att undersöka Ironmantriathleters uppfattningar om sig själva och andra utövare av triathlon, samt vilka motiv som finns till att utöva triathlon. Metoden som användes var semistrukturerade intervjuer. Urvalet var målstyrt och inkluderade åtta informanter som samtliga är Ironmantriathleter med olika erfarenheter. Det var en jämn könsfördelning på informanterna. Resultatet visade på att samtidigt som det råder stor gemenskap och tillhörighet inom triathlonsfären så råder subkultur inom klubbarna och hierarkisk rangordning utifrån erfarenhet, prestation men även vilka tävlingar som genomförts. Vidare kan triathlon ses som ett identitetsskapande och stärkande av det egna jaget. Som motivationsfaktorer framkom hälsovinster, utmaning att testa sina gränser och målbilden av Kalmar Ironman till publikens jubel. Slutsats: Triathlon kan ses som en hälsofrämjande livvstil och identitetsskapande idrott som innefattas av både gemenskap och subkulturer med hierarkisk rangordning.

Syftet med denna studie är att utveckla kunskap om och skapa en ökad förståelse för hur konsumenter skapar och uttrycker sociala identiteter i samspel med subkultur, upplevelserum och konsumtionsföremål. Tidigare forskning om konsumtionsbeteende och sociala identiteter har i många fall fokuserat på antingen den enskilda konsumenten, gruppen (subkulturen), upplevelserummen eller konsumtionsföremålen eller i bästa fall kombinerat två av dimensionerna. Denna studies bidrag är att använda förklaringsgrunder från flera olika forskningsområden och med utgångspunkten i empirin utveckla kunskap om och förståelse för hur konsumenter konstruerar och uttrycker sociala identiteter i samspel med subkulturen, upplevelserummen och konsumtionsföremålen. Den praktiska nyttan är att öka förståelsen för hur nära kopplade upplevelser, varor och tjänster är till konsumenternas sociala identiteter. I utveckling, paketering och marknadsföring kan praktiker använda insikterna i denna studie om hur konsumenter använder sitt sociala och kulturella sammanhang, upplevelser, varor, tjänster och platser som byggstenar för att konstruera och uttrycka sociala identiteter. Det empiriska materialet i denna studie är intervjuer med konsumenter ur, samt egna observationer i, subkulturen friåknings- och downhillcykling i Åre och Whistler. Intervjuerna och observationerna analyseras utifrån en tolkande och teorigenererande ansats. För att utveckla kunskap om och öka kunskapen om hur sociala identiteter skapas och uttrycks har analysen delats upp i två delar. I den första delen beskrivs och analyseras ett antal olika dimensioner i den identitetsrelaterade infrastruktur som konsumenter använder för att skapa och uttrycka olika sociala identiteter. I intervjuer och observationer framträder två grundläggande dimensioner; konsumenternas erfarenhetsgrad samt ett antal aktiviteter som individerna genomför som kan ha en bevarande eller förändrande inverkan på hur sociala identiteter skapas och uttrycks. Utöver dessa dimensioner beskrivs och analyseras också andra dimensioner i den identitetsrelaterade infrastrukturen som är betydelsefulla för hur konsumenter skapar och uttrycker sociala identiteter. Dessa är konsumenternas identitetsstödjande subkulturella nätverk, konsumenternas identitetsrelaterade upplevelserum och konsumtionsföremål. Dessutom beskrivs och analyseras ett antal processer som genereras när konsumenter skapar och uttrycker sociala identiteter. I den andra delen av analysen sammanfogas de olika dimensionerna i den identitetsrelaterade infrastrukturen till en fyrfältsmatris. De två grundläggande dimensionerna, erfarenhetsgraden och de bevarande/förändrande aktiviteterna placeras på varsin axel och genom att kontrastera och relatera dessa dimensioner mot varandra och mot de övriga dimensionerna i den identitetsrelaterade infrastrukturen framträder fyra olika typidentiteter; ”oerfaren identitetsbrytare”, ”oerfaren identitetsbekräftare”, ”erfaren identitetsbevarare” samt ”erfaren identitetsutmanare”. För var och en av dessa typidentiteter beskrivs och analyseras varje typidentitets särskiljande drag och unika karaktäristika. I fyrfältsmatrisen visas också en identitetsresa som konsumenter kan göra när de väljer att utveckla sin sociala identitet och därför rör sig mellan (eller väljer att stanna kvar i) olika typidentiteter.