No description available.

Définie comme droit national puis comme droit communautaire depuis l’adoption de la Convention de Dublin en 1990 par les États membres, la politique d’asile de l’Union européenne est devenue indissociable de sa politique migratoire. Le contexte des arrivées massives d’exilés dans l’Union européenne au cours des années 2010 a permis à l’UE de renforcer l’intégration de la demande d’asile dans une politique sécuritaire en la hiérarchisant, la catégorisant et en renforçant l’externalisation de son traitement. Cependant, en confirmant le mécanisme « Dublin » qui appelle à la solidarité des États membres dans la prise en charge des demandeurs d’asile, l’Union européenne, qui formait jusque-là un bloc unifié institutionnellement autour des valeurs des droits de l’Homme et de la démocratie, est désormais traversée par des conflits qui laissent ouverte la question de l’intégration et du rejet des demandeurs d’asile et qui révèlent une crise plus large. / Defined as national law and then as Community law since the adoption of the Dublin Convention in 1990 by the Member States, the asylum policy of the European Union has become inseparable from its migration policy. The context of the mass influx of exiles into the European Union in the course of 2010 has allowed the EU to strengthen the integration of asylum demand into a security policy by prioritizing, categorizing and strengthening the outsourcing of its treatment. However, by confirming the « Dublin » mechanism which calls for the solidarity of the Member States in the care of asylum seekers, the European Union, which until then formed an institutionally unified blocaround the values of the human rights and democracy, is now crossed by conflicts that leave open the question of integration and rejection of asylum seekers and reveal a wider crisis.

En omvänd fusion definieras som det förfarande då ett moderbolag fusioneras in i sitt dotterbolag. Det eventuella inkråm som finns i moderbolaget tas vid fusionstillfället upp av dotterbolaget, medan de aktier moderbolaget innehar i dotterbolaget ges ut som fusionsvederlag till dess ägare. Per definition skiljer sig inte en omvänd fusion från en fusion där dotterbolaget absorberas in i sitt moderbolag. Dock är vägledning och litteratur kring området knapphändig vilket har lett till en spekulation om den omvända fusionen skall kunna anses strida mot det förvärvslåneförbud samt det förbud om att förvärva egna aktier som ställs upp i ABL. För att utröna de eventuella problem som kan uppstå vid en sådan fusion, krävs således en undersökning kring de skatte-, och redovisningsmässiga områden som berörs. Det faller sig således naturligt att utreda huruvida beskattning kan komma i fråga hos ett övertagande bolag, eller dess ägare, vid utgivande av ett fusionsvederlag bestående av de vid fusionen övertagna egna aktierna. Beskattningsunderlaget baseras på god redovisningssed och därmed redovisningen. Därför anser vi, för att åstadkomma en redovisningsmässig trygghet vid den omvända fusionen, att det bör påvisas vilken redovisningsmetod vid den omvända fusionen som skall användas. Vår utredning visar att den omvända fusionen är tillåten, samt att dotterbolaget aldrig innehar de aktier som utges som fusionsvederlag. Dock uppkommer vissa problem då rättsläget inte är helt klarlagt. Något som innebär att tolkningar av lagrum rörande fusioner uppräknade i ABL genomgående måste göras för att få fram ett resultat. En viktig tolkning är att uttrycket samtliga tillgångar inte innefattar aktier i det övertagande bolaget. Trots att många normgivare är aktiva inom redovisningen, har ingen av dessa gett någon rekommendation för redovisning av omvända fusioner. På grund av detta tolkar vi de källor vi har för att få fram det mest troliga tillvägagångssättet. Vi förespråkar att den så kallade koncernvärdemetoden tillämpas. Moderbolagets inkråm tas upp i dotterbolagets balans-, och resultaträkning. Detta ger en så rättvis redovisning som för tillfället är möjligt. Denna metod stöds också av IFRS 3. Eftersom rättsläget är osäkert och många luckor finns anser vi att det måste till ett införlivande i lagen av omvända fusioner. Vi trycker därmed på att den omvända fusionen skall regleras genom direktiv, rekommendation och råd. / A downstream merger is defined as a transaction where a parent company is merged into its subsidiary. The interior assets held by the parent company are transferred to the subsidiary in the merger, and the shares the parent company holds in the subsidiary is transferred to its owners as merger compensation. A downstream merger does not differ per definition from a merger where a subsidiary is merged into its parent company. Guidance and doctrine concerning this is scanty, therefore a speculation has arisen, whether the downstream merger complies with the prohibition to borrow money of a company to acquire it and the prohibition for a company to acquire its own shares, set up in the Swedish company act (ABL). To scrutinize the problems that can arise in such a merger, we need to study the tax- and accounting-topics that are concerned. It is therefore inherent to study if any taxation can arise for a t ransferringcompany, or its owners, when it gives a merger compensation consisting of the shares from the parent company. The taxation is based on the financial statements and a true and fair view. Thereby we need to show which accounting method to use. Our investigation shows that the downstream merger is in accordance with Swedish law, and that the parent company’s shares are not taken over by the subsidiary, though some problems arise since the rules of law are not clear. This means that interpretations of the company act generally has to be made to get a result. An important interpretation is that the expression “all their assets”, does not include shares in the overtaking company. Despite the fact that there are many active standard-setting powers, none of these has set any standard concerning downstream mergers. Also in this situation we have to interpret our sources to get the best procedure. We advocate a method where the values shown in the accounts of the group are used. With this the parent company’s interior assets is accounted for in the subsidiary’s balance sheet and income statement. This gives a balance sheet that is as neutral as possible. This method of accounting is also supported by IFRS3.

La tesis se ocupa de las relaciones diplomáticas entre España y la Santa Sede durante la fase final de la Restauración borbónica, desde 1902 hasta 1923, con especial mención a la cuestión matrimonial. De los tres capítulos que la componen, el primero contextualiza el reinado de Alfonso XIII. Se alude a cuestiones históricas y a medidas normativas relevantes en el ámbito eclesiástico y en el civil. El segundo capítulo comienza con la entrada en vigor de la Ley de 18 de junio de 1870, de matrimonio civil obligatorio, y abarca hasta 1902. El tercero versa sobre la cuestión matrimonial durante el reinado de Alfonso XIII. El sistema matrimonial vigente, salvo el caso aislado de la Real Orden de 27 de agosto de 1906, derogada un año más tarde, fue el de matrimonio civil subsidiario. La interpretación del término "profesión de fe" sería el motivo de mayores controversias. / The thesis deals with the diplomatic relationships between Spain and the Holy See during the final period of the Bourbon Restoration, focusing especially on matrimonial matters. The first chapter of the thesis contextualises the kingdom of Alfonso XIII of Spain; historical issues and regulatory measures relevant within both the ecclesiastical and the civil context are mentioned in this chapter. The second chapter covers the years between the coming into force of the Ley de 18 de junio de 1870 − which introduced compulsory civil marriage in Spain - and the year 1902. The third chapter deals with matrimonial matters during the reign of King Alfonso XIII. The subsidiary civil marriage constituted the current matrimonial system at the time, with the only exception being the Real Orden de 27 de agosto de 1906, which was abrogated the following year. The interpretation of the term "profession of faith" was to cause major controversy.

<p>En omvänd fusion definieras som det förfarande då ett moderbolag fusioneras in i sitt dotterbolag. Det eventuella inkråm som finns i moderbolaget tas vid fusionstillfället upp av dotterbolaget, medan de aktier moderbolaget innehar i dotterbolaget ges ut som fusionsvederlag till dess ägare. Per definition skiljer sig inte en omvänd fusion från en fusion där dotterbolaget absorberas in i sitt moderbolag. Dock är vägledning och litteratur kring området knapphändig vilket har lett till en spekulation om den omvända fusionen skall kunna anses strida mot det förvärvslåneförbud samt det förbud om att förvärva egna aktier som ställs upp i ABL. För att utröna de eventuella problem som kan uppstå vid en sådan fusion, krävs således en undersökning kring de skatte-, och redovisningsmässiga områden som berörs. Det faller sig således naturligt att utreda huruvida beskattning kan komma i fråga hos ett övertagande bolag, eller dess ägare, vid utgivande av ett fusionsvederlag bestående av de vid fusionen övertagna egna aktierna. Beskattningsunderlaget baseras på god redovisningssed och därmed redovisningen. Därför anser vi, för att åstadkomma en redovisningsmässig trygghet vid den omvända fusionen, att det bör påvisas vilken redovisningsmetod vid den omvända fusionen som skall användas.</p><p>Vår utredning visar att den omvända fusionen är tillåten, samt att dotterbolaget aldrig innehar de aktier som utges som fusionsvederlag. Dock uppkommer vissa problem då rättsläget inte är helt klarlagt. Något som innebär att tolkningar av lagrum rörande fusioner uppräknade i ABL genomgående måste göras för att få fram ett resultat. En viktig tolkning är att uttrycket samtliga tillgångar inte innefattar aktier i det övertagande bolaget.</p><p>Trots att många normgivare är aktiva inom redovisningen, har ingen av dessa gett någon rekommendation för redovisning av omvända fusioner. På grund av detta tolkar vi de källor vi har för att få fram det mest troliga tillvägagångssättet. Vi förespråkar att den så kallade koncernvärdemetoden tillämpas. Moderbolagets inkråm tas upp i dotterbolagets balans-, och resultaträkning. Detta ger en så rättvis redovisning som för tillfället är möjligt. Denna metod stöds också av IFRS 3. Eftersom rättsläget är osäkert och många luckor finns anser vi att det måste till ett införlivande i lagen av omvända fusioner. Vi trycker därmed på att den omvända fusionen skall regleras genom direktiv, rekommendation och råd.</p> / <p>A downstream merger is defined as a transaction where a parent company is merged into its subsidiary. The interior assets held by the parent company are transferred to the subsidiary in the merger, and the shares the parent company holds in the subsidiary is transferred to its owners as merger compensation. A downstream merger does not differ per definition from a merger where a subsidiary is merged into its parent company. Guidance and doctrine concerning this is scanty, therefore a speculation has arisen, whether the downstream merger complies with the prohibition to borrow money of a company to acquire it and the prohibition for a company to acquire its own shares, set up in the Swedish company act (ABL). To scrutinize the problems that can arise in such a merger, we need to study the tax- and accounting-topics that are concerned.</p><p>It is therefore inherent to study if any taxation can arise for a t ransferringcompany, or its owners, when it gives a merger compensation consisting of the shares from the parent company. The taxation is based on the financial statements and a true and fair view. Thereby we need to show which accounting method to use. Our investigation shows that the downstream merger is in accordance with Swedish law, and that the parent company’s shares are not taken over by the subsidiary, though some problems arise since the rules of law are not clear. This means that interpretations of the company act generally has to be made to get a result. An important interpretation is that the expression “all their assets”, does not include shares in the overtaking company.</p><p>Despite the fact that there are many active standard-setting powers, none of these has set any standard concerning downstream mergers. Also in this situation we have to interpret our sources to get the best procedure. We advocate a method where the values shown in the accounts of the group are used. With this the parent company’s interior assets is accounted for in the subsidiary’s balance sheet and income statement. This gives a balance sheet that is as neutral as possible. This method of accounting is also supported by IFRS3.</p>

創業精神的研究對象概可分為新創企業及已奠基廠商，本研究是關注已奠基廠商的創業行為研究，稱為公司興業精神研究。此研究的主軸是興業精神行為模式，此模式是以興業導向衡量公司興業精神，主要在探討公司興業精神與廠商績效的關聯，過去二十多年來在許多學者的努力下已有豐碩的理論發展與實證成果。然此類研究也遇到發展瓶頸，因而學者建議此類研究應往國際化活動或是結合社會網絡觀點發展。 本研究是以興業精神行為模式為基礎，結合社會網絡觀點中的關係鑲嵌性概念，經由文獻回顧歸納出影響多國企業子公司興業精神的關係鑲嵌性包括母子公司間公司鑲嵌性、顧客關係鑲嵌性、供應商關係鑲嵌性及政府單位關係鑲嵌性，探討不同關係鑲嵌性與多國企業子公司興業導向的關聯。 經由個案訪談及問卷調查方法，對台灣企業在大陸子公司的230位經理人進行調查，以統計方法檢定各項假說，並再對未符合預期的假說進行較深入探索性分析，研究結果發現：（1）多國企業子公司興業導向與顧客關係鑲嵌性有導U字型關聯，（2）多國企業子公司興業導向與供應商關係鑲嵌性有導U字型關聯，（3）多國企業子公司興業導向與政府單位關係鑲嵌性無關聯，（4）多國企業子公司興業導向與母子公司間關係鑲嵌性有正向關聯。此結果顯示在社會網絡理論中的重要觀點：「平衡網絡」或是「過度鑲嵌」，會在多國企業子公司的興業精神中發生，換言之，本研究證實與顧客或供應商過度鑲嵌時，會不利於子公司興業精神行為。 本研究同時也探討環境中的政策不確定性、產業不確定性及競爭不確定性與子公司興業導向的關聯，研究結果顯示：（5）多國企業子公司興業導向與政策不確定性有正向關聯，（6）多國企業子公司興業導向與產業不確定性無關聯，（7）多國企業子公司興業導向與競爭不確定性有正向關聯。研究結果顯示：在面對政策上的不確定或是競爭上的不確定時，多國企業子公司會發揮更高的興業精神來因應此環境下的變動。 最後，本研究依理論架構與實證發現，提出研究的理論貢獻、實務意涵及後續研究的建議，使未來研究能彌補理論發展或是實證研究的不足。 / Research on corporate entrepreneurship(CE) has grown rapidly over the past decades. Both scholars and practitioners remain interested in studying and better understanding CE(Ireland, Kuratko & Covins, 2002).CE has bees viewed as the driver of new business and economic growth within on-going enterprises as achieved through innovativeness, proactiveness, risk-taking(Miller, 1983; Covin & Slevin, 1989e), new business venturing (Burgelman, 1983b, Guth & Ginsberg, 1990; Zahra, 1995), self-renewal(Guth & Ginsberg, 1990; Zahra, 1995; Shama & Chrisma, 1999), opportunity pursuit(Stevenson & Jarillo, 1990; Shane & Vankataraman, 2000), etc. CE can be important not only for small and medium size enterprises but also for large corporation(Antocic & Hisrich, 2001). The previous research mainly focused on the relationship between CE and firm performance and generated an study axial of entrepreneurship behavior model that used measures as the firm entrepreneurial orientation(Covin & Slevin, 1989, 1991; Zahra, 1996,1996; Lumpkin & Dess, 1996). Although this kind of research has come out with valuable theoretical concepts and rich empirical results, it till encounters the bottleneck of research. Some scholars suggested that CE research should be extended to international business activities or include the social network perspective(Zehra et. al. , 2003). Approximately 15 years ago, research on networks emerged as an important new era of inquiring within the field of entrepreneurship, but published papers on journals were relatively few and mainly focused on the development and consequences of networks in the new venture creation process, or focused on small medium-sized firms(Hoang & Antocic, 2003). There was lack of the network perspective research on the established firm in the field of entrepreneurship. This research extended entrepreneurship into international activities and conducted an empirical study on multinational enterprise’s subsidiaries with relational embeddedness of social network perspective. Through the literature review and case study, we generated a research framework and a set of hypothesis which described the relationships between relational embeddedness and subsidiary’s entrepreneurial orientation. We collected data and used statistical tool to verify the hypothesis. Besides, we conducted an exploratory analysis on some field of what hypotheses were not supported to further understand how relational embeddedness influence the entrepreneurial behavior in the subsidiaries of multinational enterprises. This research finds that (1)there exists the inverse U shape relationship between the customer relational embeddedness and subsidiary’s entrepreneurial orientation, (2)there exists the inverse U shape relationship between the supplier relational embeddedness and subsidiary’s entrepreneurial orientation, (3)there exists no relationship between government relational embeddedness and subsidiary’s entrepreneurial orientation, (4)there exists the positive association between the mother-subsidiary relational embeddedness and subsidiary’s entrepreneurial orientation. This results imply that the important phenomenon of balance network or over embeddedness be exactly happen in the filed of subsidiary’s entrepreneurial behavior. Our study verified that over embeddedness will negatively influence the entrepreneurship of subsidiary, especially over embeddedness with customers or suppliers. This research also searched the relationship between the environmental uncertainties and subsidiary’s entrepreneurial orientation. This result finds that (5) there exists positive association between the policy uncertainty and subsidiary’s entrepreneurial orientation, (6) there exists non-association between the industry uncertainty and subsidiary’s entrepreneurial orientation,(7) there exists positive association between the competitive uncertainty and subsidiary’s entrepreneurial orientation. This imply the subsidiary will advance his entrepreneurial behavior to overcome the environmental uncertainty or pursuit the business opportunities in the dynamic change. Finally this research proposed the theoretical contribution, practitioner implications and further research suggestions

Uppsatsens syfte är att utreda hur EU:s förändringar i moder/dotterbolagsdirektivet kommer att påverka svensk lagstiftning i form av IL och SFL. Förändringarna i direktivet har gjorts för att förhindra bolagens användande av s.k. hybridlån för att uppnå dubbel icke-beskattning i medlemsstater. Utöver den här förändringen har det även infogats gemensamma skatteflyktbestämmelser i direktivet, bestämmelser som samtliga medlemsstater måste följa. Sverige har sedan tidigare implementerat moder/dotterbolagsdirektivet i svensk lagstiftning och har även en lag mot skatteflykt. Skatteflykt är idag ett erkänt problem inom EU och de olika medlemsstaternas nationella lagstiftningar skiljer sig åt mellan varandra, därför har det ansetts nödvändigt att försöka skapa en gemenskap mellan medlemsstaternas lagstiftningar. För att uppfylla uppsatsens syfte har vi utrett de antagna förslagen från EU och gjort jämförelser med svensk lagstiftning, i syfte att se hur den svenska lagstiftningen kommer att påverkas av de ändrade reglerna i moder/dotterbolagsdirektivet. Tanken är inte att föreslå en lydelse av reglerna i svensk lagstiftning, utan enbart att utreda hur IL och SFL kommer att påverkas när direktivets ändringar implementeras innan slutet av år 2015. Slutsatsen enligt vår mening blir att Sverige troligtvis inte kommer behöva ändra den svenska generalklausulen då den redan täcker men även går längre än det som den gemensamma skatteflyktsklausulen vill uppnå. Vi anser att Sverige rimligen borde implementera reglerna som motverkar dubbel icke-beskattning och att detta rimligen bör införas i IL. Vi anser även att det är väldigt viktigt att den implementerade bestämmelsen är så tydlig som möjligt i sin lydelse. / The purpose of the thesis is to examine how EU’s changes in the Parent-Subsidiary Directive will affect Swedish legislation in the form of the Income Tax Act and the Tax Evasion Act. The changes in the directive have been made to prevent the companies from using so-called hybrid loans to achieve double non-taxation in the Member States. In addition to this change, a general anti-abuse rule has also been implemented into the Directive, a rule that all Member States must implement. Sweden has already implemented the Parent-Subsidiary Directive into Swedish law and has also a law against tax evasion. Tax evasion is a recognized problem within the EU and the different national legislations between the Member States differ from each other and therefor it has been considered necessary to try to create a connection between the Member States' legislation. To fulfill the purpose of the thesis, it has been necessary to examine the changes made by the EU and make a comparison with the Swedish legislation, in order to see how the Swedish legislation will be affected by the changed rules of the Parent-Subsidiary Directive. The idea is not to propose a complete amendment to the rules in the Swedish law, but only to investigate how the Income Tax Act and Tax Evasion Act will be affected when the changes in the directive are implemented. The conclusion, according to us, is that Sweden will probably not need to change the Swedish general tax evasion clause because it already covers and also goes further than what the general anti-abuse rule in the Directive wants to achieve. We believe that Sweden probably should implement the rules that prevent double non-taxation, and that this should be inserted in the Income Tax Act. We also believe that it is very important that the implemented provision is as clear as possible in its wording.

Den ingående mervärdesskatten som är hänförlig till förvärv som har ett direkt och ome- delbart samband med en från mervärdesskatt undantagen aktieöverlåtelse är inte avdrags- gill. Till följd av EU-domstolens avgörande i X BV och HFD:s avgörande i HFD 2014 ref. 1 står nu klart att kostnader hänförliga till en från mervärdesskatt undantagen aktieöverlå- telse också kan utgöra allmänna omkostnader, vilket medför att den ingående mervär- desskatten är avdragsgill i den mån förvärven har ett direkt och omedelbart samband med den samlade ekonomiska verksamheten eller en avgränsad del därav. Avgörandena i X BV och HFD 2014 ref. 1 innebär även att det nu står klart att en aktieö- verlåtelse kan utgöra en del i en verksamhetsöverlåtelse. För förvärv som gjorts i samband med en sådan transaktion är den ingående mervärdesskatten avdragsgill i sin helhet. Utredningen visar att eftersom det i HFD 2014 ref. 1 aldrig prövades om kostnaderna kunde anses utgöra allmänna omkostnader har underinstanserna såväl som Skatteverket inte fått ledning i hur bedömningen ska göras. Författaren anser att Skatteverket och un- derinstanserna i sin prövning av om kostnader för förvärv kan anses utgöra allmänna om- kostnader inte tar hänsyn till de EU-rättsliga principer som EU-domstolen har framhållit. Vidare anser författaren att rättsläget efter X BV och HFD 2014 ref. 1 innebär att den rätt till avdrag av ingående mervärdesskatt hänförlig till förvärv i samband med aktieöverlåtelser som svenska beskattningsbara personer ska erhålla enligt EU-rätt, synes skilja sig från den faktiska rätt som erhålls i praktiken. / The input VAT related to acquisitions made that have a direct and immediate link with a share transfer that constitute a transaction that is exempted from VAT, is not deductible. Due to the EU Court of Justice’s ruling in X BV and HFD:s ruling in HFD 2014 ref. 1 it is now clear that costs related to a share transfer exempted from VAT also can constitute overheads, with the result that the input VAT is deductible to the extent the acquisitions have a direct and immediate link with the whole economic activity or a clearly defined part of the economic activities. The rulings in X BV and HFD 2014 ref. 1 mean that it is now clear that a share transfer can be a part of a transfer of a totality of assets. For acquisitions made in connection with such a transfer, the input VAT is entirely deductible. The thesis shows that due to the fact that the ruling in HFD 2014 ref. 1 did not include a determination of if the costs in question could constitute overheads, the Swedish courts of lower instances as well as Skatteverket have not received any guidance on how the deter- mination is to be made. The author is of the opinion that the courts of lower instances and Skatteverket in their determination of whether costs related to acquisitions can constitute overheads do not consider the EU-law principles declared by the EU Court of Justice. Further, the author is of the opinion that the legal situation due to X BV and HFD 2014 ref. 1 mean that the right to deduct input VAT related to acquisitions made in connection with share transfers that Swedish taxable persons are supposed to obtain in accordance with EU-law seem to differ from the rights actually obtained in practice.

L’objet de ce mémoire est de comprendre les logiques de localisation des entreprises multinationales au Québec. À l’aide de deux études de cas, basées sur cinq investissements, nous avons examiné les facteurs qui ont permis à deux filiales d’entreprises multinationales étrangères d’obtenir un investissement ou un réinvestissement. La littérature sur la localisation des entreprises multinationales à l’étranger nous a aidé à identifier trois types d’attributs qui sont susceptibles d’influencer l‘obtention d’un investissement par la filiale locale : les attributs internes à la filiale, les attributs liés à la relation qu’entretient la filiale avec son siège social et les attributs liés aux contextes d’affaires dans lesquels la filiale exerce son activité. Nos résultats permettent d’établir plusieurs constats. Premièrement, les facteurs pris en compte dans les décisions d’investissement varient selon les échelles internationales, nationales, provinciales et locales. Les sièges sociaux des entreprises multinationales procèdent à une sélection successive de facteurs dans la perspective d’arriver à un meilleur compromis. Par conséquent, un facteur ne peut à lui seul expliquer un investissement. Le poids et la diversité des facteurs peuvent varier en fonction des situations. Deuxièmement, la complémentarité des attributs internes de la filiale avec son contexte d’affaires local a fortement contribué à l’obtention d’investissements. La technologie de production, les compétences des employés ainsi que la capacité de la direction locale à promouvoir les atouts de la filiale auprès des comités d’investissement représentent des éléments clés. La présence d’institutions locales fortes et coordonnées est également à prendre en compte dans le soutien apporté au développement de la filiale. / This research tries to understand the location of multinational corporations (MNCs) activity in Province of Quebec. Using a case study of five investments, we examined the factors that led two subsidiaries of foreign multinationals to obtain an investment or reinvestment. A review of the literature on foreign investment and multinational localization led us to identify three types of advantages which explain how investments are gained or lost by the local subsidiary: the internal advantage of the subsidiary, advantage related to the subsidiary's relationship with its headquarters and advantage related to business contexts in which the subsidiary operates. Our results lead to several conclusions. Firstly, we note that the factors taken into account in investment decisions differ according to the international, national, provincial and local scales. The MNC’s headquarters conduct a successive selection of factors in the context of achieving a better compromise. Therefore, a single factor can not explain an investment. The weight and nature of the factors may vary depending on the situation. Secondly, the complementarity of internal attributes of the subsidiary with its local business context has strongly contributed to investments. Production technology, employee skills, and the ability of management to promote the local subsidiary’s assets to investment committees were important. Potentially, strong and coordinated local institutions can be improved by the local subsidiary’s development.

La coopération décentralisée franco-marocaine, une forme particulière de solidarité internationale, mobilise par conventions des collectivités territoriales françaises de divers niveaux qui accompagnent, au Maroc, un double processus (décentralisation et déconcentration) évoluant progressivement vers une « régionalisation élargie » Ces collectivités sont ainsi impliquées dans des projets ponctuels sous des formes multiples intervenant dans des domaines d'action très variés. Aujourd’hui, la coopération décentralisée fait partie du paysage de la coopération partenariale entre le Maroc et la France, deux pays euro méditerranéens historiquement et structurellement interdépendants. En outre, de par leurs intérêts communs et de par les enjeux de leur position géostratégique, ils se trouvent actuellement contraints d’être solidaires et de « coopérer autrement » car ils sont dans une aire géographique porteuse de « turbulences ». Néanmoins, certains questionnements, parmi d’autres, s’imposent : ▪ Cette nouvelle forme de « diplomatie économique des territoires» est-elle conçue et pilotée pour être réellement un appui efficient au développement des entités territoriales ciblées ? ▪ Autrement dit, ne serait-elle, en fin de compte, qu’un outil parmi d’autres au service d’une nouvelle forme de diplomatie économico-politique de coopération «soft/smart», à la française, visant implicitement par le biais des actions de « politique de développement » initiées et engagées par les différentes collectivités territoriales pour la maitrise à la source des marchés commerciaux servant ainsi de paravent discret à des objectifs économiques et sécuritaires ? Bref, la coopération décentralisée, telle qu’elle est conçue et pratiquée, est-elle « un vecteur efficient d’une politique de coopération au développement ou bien n’est-ce qu’un nouvel outil, parmi d’autres, d’une diplomatie économique française d’influence ? » / Decentralized cooperation between France and Morocco, a special form of international solidarity, mobilizes, through agreements, local or territorial communities at varying levels accompanied in Morocco with a double process of decentralization/devolution gradually evolving towards an “enlarged regionalization”. Morocco’s rural or urban communities, provinces, prefectures, regions, municipalities, intercommunities, general councils, regional councils along with France’s departments and regions are all involved in punctual projects that are targeted under various forms and operating in different fields. Today, decentralized cooperation is part of a partnership cooperation landscape between Morocco and France, two historically and structurally interdependent Euro-Mediterranean countries. Besides, due to their common interests and due to the stakes of their geostrategic position, they have, at present, to show solidarity and cooperate differently as they are in a geographical area characterized by crisis-generated turbulences However, some questioning imposes itself: Is this new type of parallel diplomacy conceived and piloted to be actually an efficient support to development and the targeted territorial entities? What about its socio-anthropological practice? In other words, wouldn’t it be ultimately no more than a tool at the service of a new preventive policy of cooperation soft/smart, the French way, aiming implicitly (through actions of “development policies”, initiated and carried out by the various territorial collectivities) at controlling, at the source, the flow of migration towards Europe and serving as a discrete screen for undeclared security objectives? In short, is decentralized cooperation, as it is conceived and practiced, an efficient vector of aide to development or only a new tool in an influential policy?