Syftet med denna uppsats är att undersöka hur kvinnor upplever sin sociala position i en mansdominerad supporterkultur som supportrar i Herrallsvenskan. Det centrala är att nå en djupare förståelse för hur kvinnor upplever den manligt dominerade supporterkulturen, vilka erfarenheter de har av interaktion med andra supportrar samt hur det upplever det egna supporterskapet. En kvalitativ metod tillämpades i form av semistrukturerade intervjuer med sju kvinnliga supportrar till AIK, Hammarby IF, Djurgårdens IF, Malmö FF och IFK Göteborg. Det teoretiska ramverket för studien är Randall Collins (2004) teori om interaktionsritualer, Yvonne Hirdmans (1988) teori om genussystemet samt Raewyn Connells (1999) teori om hegemonisk maskulinitet. Studiens resultat visar att kvinnor upplever att fotbollen i allmänhet och supporterskapet i synnerhet har en stor betydelse för deras identitet i form av att det bidrar med gemenskap och gruppsolidaritet. Att vara kvinnlig supporter i en supporterkultur som numerärt domineras av män medför att könet får relevans situationellt för kvinnornas sociala position. Detta företer sig genom att de bemöter begränsningar och maktutövande av manliga supportrar som utmynnade i att de kvinnliga supportrarna behöver tillämpa strategier för att erkännas som ‘riktiga’ supportrar. / The purpose of this essay is to examine how female football supporters experience their social position within the supporter culture surrounding Herrallsvenskan. The focus is to present a deeper understanding of how female supporters experience the male dominated supporter culture, what experience they have of interactions within the culture and how they experience the supportership itself. The study is based on qualitative research, collected using semi-structured interviews with seven female supporters of AIK, Hammarby IF, Djurgårdens IF, Malmö FF and IFK Göteborg. Randall Collins (2004) theory of Interaction ritual chain, Yvonne Hirdmans (1988) theory of the genus system and Raewyn Connells (1999) theory of hegemonic masculinity were applied as a theoretical framework for the study. The result of the study shows that women's experience of football, but the supportership in particular, has a great impact on their identity by contributing with a sense of community and solidarity. In a supporter culture that is numerically dominated by men, the gender situationally becomes relevant for female supporters and their social position. These situations are characterized by restrictions and expressions of power by male supporters, this results in strategies that the female supporters must use to be recognised as real supporters.

Syftet med denna uppsats var att studera supporterkulturerna hos Helsingborgs IF och Landskrona BoIS samt att göra en jämförelse dem emellan med utgångspunkt från de uppfattningar som finns angående städerna och lagens supportrar. Avsikten var att behandla hela supporterkulturen och även alla ”vanliga” åskådare på arenorna. Därför genomfördes en enkätundersökning bland åskådarna på en hemmamatch för vartdera laget. Publiken på båda matcherna hade överlag en god ekonomi. Helsingborgs IF hade det vidaste upptagningsområdet. De kvinnliga åskådarna på Landskrona BoIS hemmamatch var en intressant grupp. Rivaliteten klubbarna emellan var tydligast hos Landskrona BoIS supportrar. / The purpose of this essay was to study the supporter cultures of Helsingborgs IF and Landskrona BoIS and to make a comparison between them with basis of the apprehensions that exists concerning the towns and the teams supporters. The intension was to consider the whole supporter culture and also all “regular” spectators at the arenas. Therefore an opinion poll among the spectators was realised at a home match of each team. The attendance at both matches had generally a good financial position. Helsingborgs IF had the widest catchment area. The female spectators at Landskrona BoIS’s home game were an interesting group. The rivalry between the clubs was clearest among Landskrona BoIS’s supporters.

No description available.

Fotboll är idag världens största sport, den utspelar sig på jordens alla hörn, från arenor med kapacitet på över hundratusen besökare till division 6 Östra Götaland. Den speglar på många sätt samhället och dess många sociala skeenden. Detta innebär att den sociala kulturen och de identitetsskapande processer som omger sporten är minst lika intressant att se närmare på, precis som med resten av samhället. Denna antologi handlar om hur fotboll och identitet kan kopplas samman i allt från läktarkultur till konsumtion. Roberts ”Mann kan väll ha vikka skor som helst”, beskriver i den första delen om hur varumärkesföretagen idag marknadsför identitet i samband med sina produkter. Calles del ”Läktarvrål” tar upp vad som sker på läktaren bland åskådarna under en fotbollsmatch. I den tredje delen ”Fotboll, politik, supporterkultur och identitet” så berättar Besnik om den sociala kulturen bakom de italienska fotbollslagen Roma och Lazio, om hur fansen stigmatiserar motståndarlagets supportrar. I den sista delen av antologin ”Maskulinitetsbilder inom fotboll och kampsport”, beskriver Ivan relationerna mellan fotboll, kampsport och maskulinitet samt synen på identitetsskapande genom idrott

Syftet med den här studien är att undersöka hur fotbollssupportrar konstrueras språkligt i svensk dagspress. För att göra detta jämförs representationen av olika deltagare i rapporteringen av Villkorstrappan-konflikten. Materialet för analysen består av 15 artiklar ur den rikstäckande dagstidningen Svenska Dagbladet. Studien tar avstamp i teorier från den kritiska diskursanalysen och den systemisk-funktionella grammatiken. De textanalytiska metoderna baseras på den ideationella metafunktionen. Analysresultaten ställs i relation till medieanalytisk och sociologisk forskning om supporterskap, ultraskultur och huliganism. Studiens primära slutsatser är att konstruktionen av fotbollssupportrar är ambivalent och formad av motstridiga diskurser. Polisen konstrueras som ett hot mot supportrar, samtidigt som supportrar representeras som en homogen grupp som deltar i illegala aktiviteter på läktarna. Jag argumenterar för att detta i förlängningen kan ha negativa konsekvenser för svensk supporterkultur och allmänhetens förståelse av den. / The purpose of this study is to investigate the linguistic construction of football fans in Swedish daily press. To fulfill this a comparison is carried out between the representation of participants in the news reports on the so-called Condition Stairs conflict (Villkorstrappan). The data consists of 15 news articles from the nationwide daily newspaper Svenska Dagbladet. The study draws upon theories from Critical Discourse Analysis and Systemic Functional Grammar. The analytical methods are based on the ideational metafunction. The results are discussed in relation to media analytical and sociological research on football fandom, ultras culture and hooliganism. The main conclusions drawn from the study are that the linguistic construction of football fans is ambivalent and shaped by conflicting discourses. The police are constructed as a threat to football fans, at the same time the football fans are represented as a homogeneous group participating in illegal activities in the stands. I argue that this could have negative impacts on the Swedish fan culture and the general understanding of it.

Denna uppsats undersöker den konstnärliga dimensionen av supporterkulturen, med särskilt fokus på de organiserade koreografierna som äger rum på fotbollsarenor, även kända som tifon. Studien syftar till att analysera representationerna av tifon och den roll de spelar inom supporterkulturen för det svenska fotbollslaget Hammarby IF. De forskningsfrågor som utforskas är: Vilken övergripande roll fyller tifo och på vilka sätt kan dessa skapade visuella element kopplas till och påverka identiteten inom supporter- kulturen för Hammarby IF? För att uppnå detta har jag kontaktat fotografer och valt ut fyra olika tifon som förmedlar distinkta teman och budskap. Materialet analyseras med utgångspunkt från teorier som visuella kulturstudier, semiotik och performativitetsteori. Metodiken innebär att genom denotation och konnotation avslöja underliggande betydelser av det som visas. Som ett resultat avslöjar studien hur de olika tifona huvudsakligen representerar identitet, rivalitet, samhällskritik och hyllning, vilket bidrar till en djupare förståelse för samspelet mellan konst, sport och kultur. / This essay examines the artistic dimension of supporter culture, with a particular focus on the organized choreographies that take place in football stadiums, commonly known as tifos. The study aims to analyze representations of tifos and the role they play within the supporter culture of the Swedish football team Hammarby IF. The research questions to be explored are: What overarching role does tifo fulfill and in what ways can these created visual elements be linked to and influence identity within the supporter culture of Hammarby IF? To achieve this, I have contacted photographers and selected four different tifos that convey distinct themes and messages. The material is analyzed drawing upon theories such as visual cultural studies, semiotics, and performativity theory. The methodology involves annotating and connotating the visual elements to uncover underlying meanings of what is displayed. As a result, the study reveals how the different tifos primarily represent identity, rivalry, societal critique and homage, thereby contributing to a deeper understanding of the interplay between art, sports, and culture.

In December 22, 2010, the hockey clubs AIK and Djurgården played against each other in front of an audience of more than 11 000 people in Ericsson Globe Arena, Stockholm. Although it was one of the biggest games of the year, afterwards no one was talking about the actual game on the ice. The reason; several times during the game, hooligans from both sides started big quarrels and the hockey dome felt more like a war scene than a place for a hockey game. From a branding point of view, and along with similar incidents from the past, the night in December did not create a good situation for AIK and their image.   Therefore, in this essay I want to investigate how AIK communicated through the crisis. I also want to evaluate whether their communication was good or bad from the perspective of different crisis communication theories. The essay’s research questions are: How did media describe the crisis and AIK´s part in it? What effect did AIK´s previous history of similar problem have on the ongoing crisis? How did AIK communicate through the crisis? How was AIK´s image affected by the crisis? What did AIK do well/what could AIK have done better? To be able to answer these questions, several news articles from the sports paper “Hockeyexpressen” has been analyzed as well as a text from AIK itself. The answers from the analysis has then been weighed against Hearit´s and Benoit´s theories on apologia as well as Coombs theory on the impact from previous crisis. An important conclusion is that AIK protects its image during the crisis by using the strategy “shifting the blame”. AIK also redefines the picture of a true supporter by questioning the acts of some of their so called “fans”. AIK´s redefinition also serve to correct the news papers misleading use of different epithets on the same category of people. However, although their image stays more or less intact AIK fail to communicate the need of a broader responsibility from the society when it comes to the problems caused by sports related hooliganism.