2019 was the year with the highest measured amount of GHG emissions in history, indicating that our existing way of living is unsustainable and demands substantial changes. New ways of governing environmental issues are therefore being called upon in which the local level has great potential to create change. Sustainability measures involving integrated social dimensions which questions the motive for performing or engaging in emission demanding activities are found leading to a more long-lasting change. In Sweden, the decentralized decision model makes municipalities have a large responsibility for creating change in crucial emission demanding areas. Recognizing these concerns, this study applies a multi-dimensional system perspective with a broad range of cultural, habitual and technological aspects by Jensen et al. (2019) on three front-running municipalities (Tyresö, Växjö and Lund) working to reduce emission levels. The study focuses on distinguishing between different drivers for change among sustainability measures regarding energy and mobility functions, with a specific focus on the account of incorporated social dimensions. The results indicate that there is a lack of integrated social dimensions among the selected municipalities, in which only 26% of the grand total of 220 analyzed measures involve integrated social elements which enables a system-wide change. Technical and individual behavioural changes are far more prioritized than changes which are linked to collective lifestyle aspects and involve a mixture of technology, norms, cultures and organizations within the society, which are aspects proven more likely to lead to a system-wide change. The study provides knowledge on the capability of local decision making to enforce a systemic change toward sustainability if the current measures are carried out, in which the results indicate that the change among the three selected municipalities will be limited.

This thesis studies the effect on labour demand of a transition from an unconstrained economy featuring a ’clean’ and a ’dirty’ production method towards a fully clean economy, using a simplified General Equilibrium model. This model is calibrated to the European Union Emission Trading System (EUETS) and features a linear decline in a cap placed on the dirty production method. After simulating the trajectory set by the EU ETS, this study finds that wages are expected to increase by 11.68% over the transition period in the baseline scenario. This result is found to hold qualitatively both for steeper transitions and wide ranges of the elasticity of substitution and consumer preference in consumption, as long as clean productivity growth is sufficientand the consumer is either indifferent or favours the clean consumption good. The minimum level of clean productivity growth needed to achieve a long-runincrease in wages is found to be slightly below 2% per year, even when the cap on dirty production faces a steeper decline.

Spätestens seit der UN-Klimakonferenz COP26 in Glasgow 2021 kön-nen wir für den Zustand der uns umgebenden Welt feststellen: So geht es nicht weiter. Die Geschichte des Designs zeigt viele Überlegungen und Praktiken zur Gestaltung für Nachhaltigkeit, von den Deutschen Werkstätten Hellerau über Victor Papanek bis hin zum Circular Design Guide. Designer:innen gelten als besonders qualifiziert, ganzheitliche Lösungen für komplexe Probleme zu erarbeiten. Die Fähigkeit zum Umgang mit großer Unsicherheit birgt Potenzial, wertvolle Lösungsvor-schläge für die ökologischen, sozialen und ökonomischen Herausforde-rungen zu liefern. Doch blickt man auf die Umbrüche der Gesellschaft im Anthropozän, drängt sich die Frage auf, was Design wirklich zu leisten vermag. Design steht als Disziplin und als Forschungsfeld vor erheblichen Herausforderungen: Wie können wir ressourcenschonend gestalten, ohne dabei eine auf Ungleichheit beruhende Ordnung zu perpetuieren? Oder schließen Design und Nachhaltigkeit einander gar aus? Design scheint also ein ambivalentes Verhältnis zur Nachhal-tigkeit zu haben. So haben sich im Diskurs um Nachhaltigkeit im Design vielfältige Positionen ergeben, die versuchen, Teilhabe, Transparenz und Offenheit mit Blick auf die Folgen von Gestaltung für die Umwelt zu realisieren. Organisationen wie Extinction Rebellion bedienen sich gestalterischer Mittel und fordern auf ihren Demonstrationen zu Kli-magerechtigkeit auf. Partizipation an der Produktion von Konsumgü-tern, wie beispielsweise in der Maker-Bewegung, sollen durch dezentrale Lösungen zur Nachhaltigkeit beitragen. Dies zeigt: Design kann Lösun-gen und Visionen für nachhaltige Zukünfte entwerfen und eine Schnitt-stellenfunktion übernehmen. Gleichwohl gilt es zu bedenken, dass De-sign immer noch einen Zug zum Elitären zu haben scheint. Konzepte wie Zero Waste oder neu gebaute klimaneutrale Stadtviertel scheinen eher auf die Bedürfnisse ohnehin schon Privilegierter zu schauen. Au-ßerdem zeigt die Praxis, dass eine wirklich nachhaltig gestaltete Kon-sumkultur noch in den Kinderschuhen steckt. Wie kann ein Gleichge-wicht zwischen Ressourcen, Wachstum und fair verteiltem Wohlstand gestaltet werden? Welche alternativen Vorschläge können wir entwi-ckeln, um Muster, die zur Aufrechterhaltung von Missständen beitra-gen, zu brechen? Wo liegen die Grenzen dessen, wo Design etwas dazu beitragen kann? Die Jahrestagung 2022 der DGTF beschäftigt sich deshalb mit zentralen Aspekten der Nachhaltigkeit, welche die Arbeitsfelder des Designs berühren. Was und wie kann Design zu nachhaltiger Entwick-lung beitragen? Wie verändert der Nachhaltigkeitsdiskurs Auffassungen von Design, in Theorie und Praxis? Welche Auswirkungen haben An-sätze und Diskurse zu nachhaltiger Entwicklung auf die Designausbil-dung und ‑forschung? Die Jahrestagung der DGTF 2022 ermöglicht einen aktiven Austausch über praktische Ansätze, theoretische Impulse und empirische Erkenntnisse in Form eines Kolloquiums mit Vortrags- und Workshop-Sessions. Die Beiträge beleuchten aktuelle Forschungs- und Studienprojekte sowie explorieren zukünftige Szenarien. Wie kann Nachhaltigkeit in Lehre, Praxis und Forschung adressiert werden, um neue Impulse für gestalterisches Arbeiten zu setzen? Beiträge können dabei unter anderem die folgenden Themen und Fragestellungen umfassen: Materialität — Wie kann für materielle Kreisläufe gestaltet werden? Welche Grenzen und Potenziale liegen in Nischenlösungen der Circular Economy? Was kann aus dem End-of-Life für die Gestal-tung von Produkten und Systemen gelernt werden? Brauchen wir mehr Wenigerdesign – im analogen wie im digitalen Raum? Sind wir in der Lage, auch weniger statt dazu zu entwerfen? Wie wird Wertschöpfung gestaltet, wenn der Einsatz und Verbrauch von Materialien und Res-sourcen minimiert wird? Welche Kompetenzen brauchen in diesem Zusammenhang zukünftige Designer:innen und wie werden diese ver-mittelt? Systeme — Wie wird nachhaltiges Handeln in Systemen wie Netzwerkorganisationen oder Unternehmen gestaltet? Wie sieht Nach-haltigkeit aus, wie kommunizieren wir nachhaltig? Welche Diskurse und Ansätze gestalten die Vermittlung von Design und Nachhaltigkeit? Welchen Einfluss hat die Methodik des Designs auf andere Disziplinen? Welche Rolle kommt Design in interdisziplinären Diskursen zu nach-haltigem Wandel zu? Was können wir aus anderen Disziplinen aufneh-men, welche Schnittstellen gilt es zukünftig weiter zu gestalten? Gerechtigkeit — Nachhaltigkeit kann nicht ohne eine gerech-te Verteilung der Ressourcen gedacht werden. Welche Zukunft möch-ten wir entwerfen und wie kann Gerechtigkeit realisierbar sein? Wie wollen wir in Zukunft leben und arbeiten? Welche sozialen Auswir-kungen hat Gestaltung? Wie kann Design seine Rolle verantwortungs-voll wahrnehmen und nicht nur auf die Bedürfnisse der ohnehin schon Privilegierten schauen? Kann beispielsweise Participatory Design ein Weg sein, eine gerechte Gestaltung für den Klimawandel umzusetzen? Wie kann Design lokal handeln und dabei eine globale Perspektive be-halten? Was sind Wege, die Design außerhalb unserer europäischen Perspektive verorten? Welche Ansätze können aus anderen Systemen, Gesellschaften oder Epochen adaptiert werden und wie können diese heute zu nachhaltiger Entwicklung beitragen? / Since the UN Climate Conference COP26 in Glasgow 2021, we can say: It can't continue like this. The history of design is full of ideas and practices on designing for sustainability, from the Deutsche Werkstätten Hellerau to Victor Papanek to the Circular Design Guide. Designers are seen as experts in developing holistic solutions to complex problems. The ability to deal with uncertainty holds potential to provide valuable solutions to environmental, social and economic challenges. But in view of the upheavals of society in the Anthropocene, the question arises as to what design is really capable of achieving. Design faces considerable challenges as a discipline and as a field of research: How can we design in a way that conserves resources without perpetuating an order based on inequality? Or are design and sustainability even mutually exclusive? Design thus seems to have an ambivalent relationship to sus-tainability. Thus, in the discourse around sustainability in design, a variety of positions have emerged around participation, transparency, and openness with an eye toward the consequences of design for the environment. Organizations like Extinction Rebellion use design means and call for climate justice in their demonstrations. Participation in the production of consumer goods, such as in the Maker movement, aim to contribute to sustainability through decentralized solutions. This shows: Design can create solutions and visions for sustainable futures and take on an interface function. Nevertheless, it is important to keep in mind that design still seems to have a tendency towards elitism. Concepts such as zero waste or newly built climate-neutral city districts seem to address the needs of the already privileged. Moreover, practice shows that a truly sustainably designed consumer culture is still in its infancy. How can a balance between resources, growth and fairly distributed wealth be de-signed? What alternative proposals can we develop to break patterns that contribute to perpetuating grievances? What are the limits of where design can contribute? The 2022 annual conference of the DGTF therefore address-es key aspects of sustainability that connect to design. What and how can design contribute to sustainable development? How does the sustaina-bility discourse change perceptions of design, in theory and practice? What impact do approaches and discourses of sustainable development have on design education and research? The annual conference of DGTF 2022 enables an active ex-change of practical approaches, theoretical impulses and empirical find-ings in presentations and workshop sessions. The contributions highlight current research and study projects as well as explore future scenarios. How can sustainability be addressed in teaching, practice and research in order to set new impulses for design work? Contributions may include, but are not limited to, the fol-lowing topics and issues: Materiality — How can we design for material cycles? What are the limits and potentials of niche solutions in the circular economy? What can be learned from end-of-life for the design of products and systems? Should design operate on the principle of “more is less” - in the analog as well as the digital space? How is value creation designed when the use and consumption of materials and resources is minimized? What competencies do future designers need in this context and how will they be taught? Systems — How is sustainable action shaped in systems such as network organizations or companies? What does sustainability look like, how do we communicate sustainably? Which discourses and ap-proaches shape the communication of design and sustainability? What influence does the methodology of design have on other disciplines? What is the role of design in interdisciplinary discourses on sustainable change? What can we take from other disciplines, which interfaces need to be further shaped in the future? Shared Prosperity — Sustainability cannot be thought of without a fair distribution of resources. What kind of future do we want to design and how can justice be realized? Future designs: How do we want to live and work in the future? What are the social implications of design? How can design play its role responsibly and not just look at the needs of the already privileged? For example, can Participatory Design be a way to implement equitable design for climate change? How can design act locally while maintaining a global perspective? What are ways that locate design outside our European perspective? What approaches can be adapted from other systems, societies, or eras, and how can they contribute to sustainable development today?

The increasing number of vehicles in Colombian cities have resulted in alarmingly low quality of air, further resulting in increasing health issues. One potential solution to this issue could be a shift from ICEVs (internal combustion engine vehicles) to EVs (electric vehicles). However, EVs in Colombia are still very expensive, an issue that needs to be addressed in order for the EV market to increase enough to be able address the issue of low air quality in cities. One way of overcoming these cost barriers could be through implementation of a market for SLB (second life batteries), meaning that a battery retired from usage in EVs would be remanufactured, resold and reused in another application. Through SLB, the owner cost of EVs could potentially be decreased. SLB could also help improve the case for nondispatchable renewable energy sources by providing low cost BESS (battery energy storage solutions). Thus, SLB has the potential to facilitate sustainable transition within both the transport and the energy sector. This thesis aims to assess the potential of SLB in Colombia. This is done through a literature review where the current state of SLB is investigated, several interviews with potential stakeholders for a SLB market in Colombia, and a techno-economic assessment of four potential BESS applications in Colombia. The literature review provides with current knowledge and state of SLB in general. The interviews provide important insight to potential stakeholders’ view on SLB for the specific case of Colombia. The techno-economic assessment includes a sensitivity analysis aiming to provide insights in which factors, such as e.g. battery purchasing price or charging cost, that that gives rise to the largest impact on feasibility of SLB. Findings from the interviews shows a strong collective commitment from the interviewees to working towards cleaner air, resulting in high engagement and collaborative efforts between stakeholders for the SLB case. The main issue highlighted by stakeholders regards technoeconomic uncertainties of SLB. Findings from the techno-economic assessment indicates that SLB is viable for larger applications such as BESS at solar farms, but not for smaller applications such as backup power in residential buildings. However, SLB is not deemed to be a game changer for either application, and there are still many uncertainties regarding both technological and economic aspects that needs to be further investigated. The sensitivity analysis shows that the factors resulting in the highest impact on feasibility of SLB is battery SOH (state of health) at the beginning of SLB usage, and battery and repurposing cost. It will be hard to address both of these factors simultaneously due to a higher SOH would render higher battery prices, and vice versa. The findings from the thesis shows that SLB can facilitate sustainable transition within both the transport and energy sectors but is not to be considered a game changer for these sectors. However, even though SLB’s contribution to sustainable transition is not revolutionary, it is still necessary from a sustainability perspective. Given the environmental footprint of EV batteries and the amount of hazardous waste retired EV batteries will give rise to, circular economy must be pursued. / Det ökande antalet fordon i colombianska städer har resulterat i oroväckande låg luftkvalitet, vilket ytterligare resulterat i ökande hälsoproblem. En potentiell lösning på det problemet kan vara en övergång från ICEVs (förbränningsmotorfordon) till EV (elfordon). EVs i Colombia är fortfarande väldigt dyra, en fråga som måste adresseras för att EV-marknaden ska kunna öka tillräckligt för att kunna ge en inverkan på problemet med låg luftkvalitet i städer. Ett sätt att övervinna dessa kostnadshinder skulle kunna vara genom att implementera en marknad för SLB (second life-batterier), vilket innebär att ett batteri som bedömts inte längre uppfylla kraven för användning i EVs, och därmed byts ut, skulle kunna byggas om, säljas vidare och återanvändas i andra applikationer. Genom SLB kan ägarkostnaderna för EVs potentiellt sänkas. SLB skulle också kunna användas för att tillhandahålla billigare BESS (batterilagringslösningar) hos icke-reglerbara förnyelsebara kraftverk, såsom solkraftverk. Således har SLB potentialen att underlätta för hållbara förändringar inom både transportsektorn och energisektorn. Den här uppsatsen ämnar att utvärdera SLBs potential i Colombia. Detta görs genom en litteraturöversikt där det nuvarande tillståndet av SLBs undersöks, flera intervjuer med potentiella intressenter för en SLB-marknad i Colombia, och en tekno-ekonomisk bedömning av fyra potentiella BESS-applikationer i Colombia. Litteraturöversikten samlar aktuell kunskap och status inom SLB i allmänhet. Intervjuerna ger viktig insikt om potentiella intressenters syn på SLB för det specifika fallet i Colombia. Den tekno-ekonomiska bedömningen inkluderar en känslighetsanalys som syftar till att ge insikter i vilka faktorer, som t.ex. batteriets inköpspris eller laddningskostnad, som ger upphov till den största effekten på SLBs genomförbarhet. Resultat från intervjuerna visar ett starkt kollektivt engagemang från de intervjuade att arbeta mot renare luft, vilket resulterar i högt engagemang och samarbete mellan intressenterna. Det största problemet med SLB från intressenternas synpunkt berör tekno-ekonomiska osäkerheter. Resultat från den tekno-ekonomiska bedömningen indikerar att SLB är ekonomiskt försvarbart för större applikationer som BESS vid solkraftverk, men inte för mindre applikationer som t.ex. för reservenergi i bostadshus. SLB anses dock inte vara ett genombrott för användning vid någon av applikationerna, och det finns fortfarande många osäkerheter när det gäller både tekniska och ekonomiska aspekter som måste undersökas ytterligare. Känslighetsanalysen visar att de faktorer som resulterar i den högsta påverkan på genomförbarheten av SLB är batteriets SOH (hälsotillstånd) i början av SLB-användning och kostnaden för batteri och ombyggnad av batterier. Det kommer dock att vara svårt att hantera båda dessa faktorer samtidigt på grund av att högre SOH skulle ge högre batteripriser, och vice versa. Resultaten från uppsatsen visar att SLB kan underlätta för hållbara förändringar inom både transport- och energisektorerna, men att det inte ska betraktas som något fantastiskt genombrott för dessa sektorer. Även fast SLBs bidrag till hållbara förändringar är inte revolutionerande, är det fortfarande en nödvändig faktor ur ett hållbarhetsperspektiv. Med tanke på miljöavtrycket för EV-batterier och mängden av farligt avfall som EV-batterier kommer att ge upphov till då de inte längre är önskvärda, måste cirkulär ekonomi bedrivas i största möjliga mån.

Due to climate change, a sustainable transition is required in all sectors. Swedish universities are since the year of 2006 obligated by the higher education act to strive for sustainability. Despite this, an investigation shows that 60% of the Swedish universities need development regarding steering and organization for the promotion of sustainability. The purpose of this study is to perform a current situation analysis to fill the prevailing research gap and map possibilities for development within organizational structures for Swedish universities. Mixed method through a quantitative document analysis and a qualitative survey were used to achieve the purpose. The document analysis resulted in 1 of 35 (3%) universities showing sustainable development in their organizational schedule. The response rate of the survey was 71% complete answers. The survey showed that 17 of 26 (65%) universities answered that the principal was mainly responsible for decision making on sustainability issues. The respondents also highlighted other roles and responsibilities for sustainability in their organizations. According to 11 of 25 (44%) respondents the work for sustainable development was distributed throughout the whole organization. The result also showed that there were several opportunities for development. The main four themes were organization, follow-up, resources and goal and steering documents. The study provides a basis which can support and evolve the universities development work regarding sustainable development. Within organizational structures for the promotion of sustainable development there is a need for the transition to accelerate and more research is needed. Keywords: Organization, Organizational structure, Organizational Scheme, University, Sustainable development, Sustainable transition / Till följd av klimatförändringarna behövs en hållbar omställning av samhället inom alla sektorer. Svenska högre lärosäten ska sedan år 2006 enligt högskolelagen sträva efter en hållbar utveckling. Trots detta visar en tidigare utvärdering av svenska högskolor och universitet gällande främjandet av hållbar utveckling att 60% är i behov av utveckling rörande styrning och organisation. Därav är syftet med denna studie att utföra en nulägesanalys för att fylla rådande forskningsgap samt kartlägga utvecklingsmöjligheter inom organisationsstrukturer för svenska högskolor och universitet. För att svara på frågeställningarna om vilken nivå hållbar utveckling är inkluderat i organisationsstrukturen inom svenska högskolor och universitet samt vilka utvecklingsmöjligheter som finns för att prioritera hållbar utveckling på organisationsnivå inom svenska högskolor och universitet användes en mixad studiedesign. Studiedesignen baserades på en mixad metod genom en kvantitativ dokumentanalys och en kvalitativ enkätstudie. Dokumentanalysen visade att endast 1 av 35 (3%) lärosäten inkluderade hållbar utveckling i sitt organisationsschema. Enkätstudiens svarsfrekvens var 71% fullständiga svar. Enkätstudien belyste att 17 av 26 (65%) lärosäten svarade att rektorn hade det huvudsakliga ansvaret för beslutsfattande kring hållbarhetsfrågor. Lärosätena lyfte även att det fanns flera olika roller och ansvarsområden för hållbar utveckling i resterande delar av verksamheten. Enligt 11 av 25 (44%) respondenter var ansvaret för hållbar utveckling fördelat på hela organisationen. Resultatet visade flera möjligheter till utveckling, de fyra främsta områdena var organisation, uppföljning, resurser, mål och styrdokument. Studien bidrar med underlag som kan stötta och utveckla lärosätenas utvecklingsarbete rörande hållbar utveckling. Inom organisation för hållbar utveckling behöver omställningen accelerera och mer forskning göras. Nyckelord: Hållbar utveckling, Hållbar omställning, Högskolor, Organisationer, Organisationsstrukturer, Organisationsschema, Universitet

The thesis aims to explore future mobility system alternatives in the context of “winter cities” to achieve a more sustainable society. This is done by interviewing a broad range of mobility experts - encompassing those focused on cities in the northern regions and those with global expertise. The result highlights what (social and technological) innovations are believed to transform winter city mobility and what factors can play a key role in successful transformations. The relevance of the findings is illustrated with examples of their contextualization for the case of Skellefteå municipality, located in Sweden. / Studien syftar till att utforska framtida mobilitetssystemalternativ i sammanhanget "vinterstäder" för att uppnå ett mer hållbart samhälle. Detta görs genom att intervjua en rad olika mobilitetsexperter – som besitter erfarenhet och kunskap från städer lokaliserade i de norra regionerna samt de med global expertis. Resultatet belyser vilka (sociala och tekniska) innovationer som tros förändra vinterstadens mobilitet och vilka faktorer som kan spela en nyckelroll i en framgångsrik transformation. Studiens relevans påvisas genom att resultat illustreras med exempel på dess kontextualisering i caset Skellefteå kommun.

Even as the current linear value chains (LVC) of organic waste and animal feed hold the potential to become circular, these practices continue to pose major environmental risks such as deforestation and overfishing. Therefore, a novel circular value chain (CVC) is proposed, connecting the organic waste stream with animal feed production by the use of insect-based organic waste conversion technology. The Black Soldier Fly (BSF) is chosen as the insect-based conversion technology since it has nutritional properties, which serves both waste treatment and animal feed material production purposes. Although there are already initiatives and collaborations in the Swedish context, the transition has not yet been successful. The study aims to identify and propose required solutions for the value chain transition. By using the transitional study tools of Technological Innovation System (TIS) and Multi Level Perspective (MLP) alongside sustainable value chain transition studies, it is found that technological and information-related adjustments are required to further enable the transition. Technological adjustments are studied from the perspective of Ragn-Sells AB as a potential insect- based organic waste conversion actor. Scenarios to see economical sustainability were designed based on the quantity fluctuation of waste as material input (3,000 tons per year and 15,000 tons per year), possibility of automated operation which affects both investment and operating costs of the facility, and procurement of small BSF larvae (off-site and in-site breeding). From the different scenarios designed, it is found that the scenario with the capacity of 15,000 tons per year, higher investment due to automation, and on-site breeding is the most preferable for the case. To answer information- related needs, an Informational Flow Framework (IFF) is proposed. The IFF consists of “Value Chain Stakeholders”, “CVC Relevant Regulations”, “Information Data Pool”, and “Information Flow”. The framework’s main function is to identify the type of material information required to be distributed in the system and the stakeholders whom require and/or provide various information, with the main goal of increasing the trust among the stakeholders related to material information. / Trots att den nuvarande linjära värdekedjan (Linear Value Chain) för organiskt avfall och djurfoder har potentialen för en cirkulär ekonomi, så utgör den nuvarande praxisen fortfarande stora risker såsom avskogning samt överfiske. Därför föreslås en ny cirkulär värdekedja (Circular Value Chain), som förbinder den organiska avfallsströmmen med djurfoderproduktion med användning av insektbaserad omvandlingsteknologi för organiskt avfall. Svart soldat fluga (Black Soldier Fly/BSF) utses som den insektsbaserade omvandlingsteknologin eftersom den har näringsegenskaper som bistår både avfallsbehandling och djurfoderproduktionsändamål. Trots att det redan finns initiativ och samarbeten i det svenska sammanhanget har övergången ännu inte lyckats. Studien syftar till att identifiera och föreslå nödvändiga lösningar för den cirkuläravärdekedjan. Genom att använda övergångsstudieverktygen av Teknologiskt Innovations System (TIS) samt Multi Level Perspective (MLP) och diverse värdekedjeövergångsstudier, konstateras det att tekniska och informationsrelaterade justeringarkrävs för att ytterligare möjliggöra övergången från en linjär till en cirkulär värdekedja. Teknologiska anpassningar studeras ur Ragn-Sells ABs perspektiv som en potentiell aktör för omvandling av organiskt avfall. Scenarier för att undersöka ekonomisk hållbarhet utformades baserat påfluktuering av mängden avfall som materialinmatning (3,000 ton per år och 15, 000 ton per år), möjlighet till automatiserad drift som påverkar både CAPEX & OPEX i anläggningen (hög CAPEX och låg CAPEX), och upphandling av små BSF-larver (avel utanför anläggningen). Från de olika utformade scenarierna konstaterades att scenariot med en kapacitet på 15,000 ton per år, hög CAPEX och avel på plats är det mest fördelaktiga för Ragn Sells AB. För att besvara informationsrelaterad justering föreslås en informationsflödesram (IFF). IFF består av ”Value Chain Interessholders”, “CVC Relevant Regulations”, “Information Data Pool” och “Information Flow”. Ramens huvudfunktion är att identifiera vilken typ av materialinformation som krävs för att distribueras i systemet och den aktör som kräver och/eller tillhandahåller informationen, med det huvudsakliga målet att öka förtroendet bland aktörerna relaterade till materiell information.

The electrification of heavy transport is considered a solution to climate change. Today, electrification is challenged by high investment costs for vehicles and charging, which hampers the conversion. The purpose is to investigate what investment risks occur when creating a stationary charging hub by focusing on three different charging possibilities (private, semi-public, and public) to examine the differences between them. The study is a case study with the study object Stockholm South, which is considered to be a future logistics area. The study is based on literature, documents, and interviews with actors linked to the study object. Moreover, to identify potential investment risks the study conducts a life cycle cost analysis of a stationary charging hub. The conducted interviews identified that several actors are positive to enable a charging hub, but are challenged by high investment costs, uncertainties regarding electricity network capacity, and future prospects linked to the technological development of electric trucks and charging technology. Moreover, the interviews also identified opportunities such as financial support, potential market advantages of being one of the firsts on the market, and contribution to a sustainable transport sector. The results of the cost analysis show that a stationary charging hub for heavy goods transport entails high investments and operating costs, which are affected by future aspects such as electricity prices, electricity networks, technology development, and utilisation rate. In addition, the choice of closed or open charging hub has an impact on the total cost. The analysis of the results indicates that collaboration between the involved actors can facilitate several of the identified challenges and risks. The study contributes to expanding the empirical data on stationary charging infrastructure for heavy freight transport. In addition, the study contributes with a cost analysis for a charging station that can provide inspiration and a basis for future investments. The theoretical contribution mainly concerns how new technologies in ecosystem theory are handled in relation to collaboration and business models. / Elektrifieringen av tunga transporter anses vara en lösning på klimatförändringarna. Elektrifieringen utmanas idag av höga investeringskostnader för fordon och laddning, vilket hämmar omställningen. Syftet med studien är att undersöka vilka investeringsrisker som uppstår vid skapandet av en stationär laddhubb genom att fokusera på tre olika laddningsmöjligheter (privat, semi-publik och publik) för att undersöka skillnaderna mellan dem. Studien är en fallstudie där studieobjektet är Stockholm Syd som anses vara ett framtida logistikområde. Studien baseras på litteratur, dokument och intervjuer med aktörer kopplat till studieobjektet. För att kunna identifiera investeringsriskerna har en livscykelkostnadsanalys gjorts för en stationär laddhubb. De genomförda intervjuerna identifierade att flera aktörer är positiva till att skapa en ladd hubbmen att utmaningarna framförallt ligger i höga investeringskostnader, osäkerheter angående elnätskapacitet och framtidsutsikter kopplat till den teknologiska utvecklingen av ellastbilar och laddningsteknik. Däremot identifieras även möjligheter så som finansiella stöd, potentiella marknadsfördelar med att vara en av de första på marknaden och att bidra till en hållbar utveckling av transportsektorn. Resultatet av kostnadsanalysen visar att en stationär laddhubb för tunga godstransporter medför höga investerings- och operationskostnader som påverkas av framtida aspekter så som elpris, elnät, teknikutveckling samt utnyttjandegrad. Dessutom har val av stängd eller öppen laddstation inverkan på kostnaderna. Analys av resultatet tyder på att samarbete mellan involverade aktörer kan underlätta flera av de identifierade utmaningarna och riskerna. Studien bidrar till en utökad empiri kring stationär laddinfrastruktur för tunga godstransporter. Dessutom bidrar studien med en kostnadsanalys för en laddstation som kan ge inspiration och underlag för framtida investeringar. Det teoretiska bidraget berör främst hur nya tekniker ses på inom ekosystemsteorin i förhållande till samarbete och affärsmodeller.

In light of the emerging consequences of climate change, there is a need for a sustainable transition of the marine sector, including waterborne transport systems, towards implementation of fossil free fuels and technologies. The thesis limits its scope to solely include passenger ferries that are suitable for calm waters and often operates on shorter distances, which are often incorporated in a public transport system and/or archipelago traffic. As there is limited literature available on the subject, this thesis aims to contribute to a wider knowledge of what is required to enable a sustainable transition of a waterborne transport system. Moreover, due to high investment costs and risks associated with low- and zero emission vessels, waterborne transport is often not prioritized when transitioning a public transport system. Thus, the following research questions were answered: Which aspects are vital to enable a sustainable transition of a waterborne transport system? Which actors influence and play a crucial role in the sustainable transition of a waterborne transport system? To answer the research questions, a literature review and an interviewstudy was conducted. The results present seven major aspects, with related sub aspects, and fourteen actors were identified. The results uncover that there is a need for collaborations, clear division of roles along with responsibilities, renewed perception of waterborne transport’s possible adaptations and allocation of funding in order to enable a widespread sustainable transition of a waterborne transport system. Moreover, the thesis presents a matrix that can be used to uncover potential power and knowledge imbalances between the actors within the system. Lastly, the results of the thesis contributes to the field by allowing actors to gain insight of what is vital for a transition from a system perspective. / Med anledning av de rådande och växande konsekvenserna av klimatförändringar existerar det ett behov av en hållbar omställning av den marina sektorn, som inkluderar vattenburna transportsystem, mot implementering av fossilfria bränslen och teknologier. Examensarbetet avgränsar uppsatsens omfattning till att enbart inkludera passagerarfärjor som är lämpliga för lugna vatten och som ofta trafikerar kortare sträckor, samt där de ofta är en del av ett kollektivtrafiksystem och/eller skärgårdstrafik. Eftersom det finns begränsad litteratur tillgänglig kring ämnet, syftar denna masteruppsats till att bidra till en bredare kunskap om vad som krävs för att möjliggöra en hållbar omställning av ett vattenburet transportsystem. Dessutom, på grund av höga investeringskostnader och risker förknippade med låg- och nollutsläppsfartyg, är vattenburna transporter ofta inte prioriterade vid en hållbar omställning av ett kollektivtrafiksystem. Med avseende på detta ämnar uppsatsen att besvara följande frågor: Vilka aspekter är avgörande för att möjliggöra en hållbar omställning av ett vattenburet transportsystem? Vilka aktörer påverkar och besitter en avgörande roll för att nå en hållbar omställning av ett vattenburet transportsystem? För att besvara frågorna genomfördes en litteraturstudie och en intervjustudie. Resultatet presenterar sju aspekter, med tillhörande underkategorier, och fjorton aktörer som har identifierats genom arbetet. Resultatet antyder att det finns behov av samarbeten, tydlig roll- och ansvarsfördelning, förnyad uppfattning av den vattenburna trafikens möjliga anpassningar och tilldelning av bidrag och monetärt stöd för att möjliggöra en hållbar omställning av det vattenburna transportsystemet. Utöver resultatet presenteras även en matris som kan användas för att belysa potentiella obalanser mellan makt och kunskap hos aktörer som verkar inom systemet. Slutligen så bidrar avhandlingens resultat till området genom att låta aktörer få insikt om vad som är avgörande för en omställning ur ett systemperspektiv.

Le système alimentaire joue un rôle fondamental dans la santé, non seulement de façon directe, par les liens entre l’alimentation et la santé, mais aussi de façon indirecte, puisque la production, la transformation, la distribution et la consommation des aliments ont des effets sur les plans économique, environnemental et social qui, ultimement, influencent la santé. Par conséquent, les liens entre la nourriture et la santé sont depuis longtemps d’intérêt pour la santé publique. Néanmoins, une approche systémique de l’alimentation semble encore en émergence dans la recherche en santé publique. Dans cette thèse, nous intégrons la recherche en santé publique à la recherche sur les systèmes alimentaires pour mieux comprendre la transition vers des systèmes alimentaires basés sur des principes de l’innovation responsable, c’est-à-dire, plus durables et résilients, justes et équitables pour les travailleurs et bénéfiques pour la santé de la population. Afin de mieux comprendre ce phénomène, nous avons analysé la transition dans le contexte d’une économie établie et dans celui d’une économie émergente : la province de Québec (Canada) et l’État de São Paulo (Brésil). Plus spécifiquement, trois objectifs ont été cernés par le devis d’une étude de cas multiple qui combine des données primaires et secondaires. Le premier objectif consistait à caractériser les systèmes alimentaires dans la province de Québec et l’État de São Paulo. Afin d’atteindre ce but, nous avons mené une analyse secondaire de données socio-économiques sur le système alimentaire de ces deux endroits. Cette caractérisation a mis en évidence la manière dont ces systèmes alimentaires sont abordés par les autorités publiques sur leur propre territoire, c.-à-d. une activité économique. Cette perspective purement économique contraste avec une orientation vers le bien commun, nécessaire pour mettre de l’avant le rôle des systèmes alimentaires face aux grands défis sociétaux, comme la sécurité alimentaire et le changement climatique. Le deuxième objectif a permis de clarifier comment les contraintes et les opportunités contextuelles affectent l’émergence de l’innovation responsable dans le système alimentaire. Pour atteindre ce but, nous avons analysé des données issues de 34 entrevues semi-structurées menées dans 30 organisations, soit 15 dans la province de Québec et 15 dans l’État de São Paulo. Les analyses clarifient la façon dont les différentes dimensions contextuelles façonnées par le système alimentaire dominant freinent l’émergence d’organisations et de pratiques responsables. D’autre part, les résultats font ressortir que les dimensions contextuelles peuvent être modifiées de façon délibérée afin de soutenir l’émergence de l’innovation responsable dans le système alimentaire. Le troisième objectif de la thèse comprenait l’analyse des organisations et des pratiques qui soutiennent la transition des systèmes alimentaires. La base de données pour atteindre cet objectif était constitué de 34 entrevues semi-structurés, de notes de terrain et de documents publics. Étant donné que la littérature sur l’innovation responsable dans le système alimentaire est encore en émergence, nous avons élaboré une définition provisoire du concept de l’Innovation responsable dans les systèmes alimentaires (IRSA) pour soutenir l’étude. Les résultats clarifient la façon dont les organisations et les pratiques axées sur l’IRSA transforment la production alimentaire en intégrant des pratiques de production qui visent à avoir un impact social et environnemental positif. Elles transforment la distribution alimentaire par des pratiques de commercialisation transparentes qui rapprochent les producteurs et les consommateurs et par des principes de responsabilité qui modifient la demande aux plans individuel et institutionnel. Enfin, elles contribuent à la transition en résistant aux dynamiques du système alimentaire dominant et en cherchant à aligner les acteurs vers un objectif commun. En conclusion, cette thèse montre que l’intégration entre la recherche sur les systèmes alimentaires et la recherche en santé publique permet de s’attaquer aux causes profondes des enjeux de sécurité alimentaire. L’approche de l’innovation responsable mobilisée dans la thèse peut contribuer à la création d’innovations qui auront le potentiel de promouvoir la transition des systèmes alimentaires. Les connaissances générées dans cette thèse sont susceptibles d’informer la mise en place de politiques publiques et de pratiques à l’interface de la santé publique, des systèmes alimentaires et de la protection de l’environnement. Ce type d’intégration est primordial pour soutenir la consolidation des systèmes alimentaires plus favorables à la santé. / The food system plays a fundamental role in health, not only directly, through the links between food and health, but also indirectly, as the production, processing, distribution, and consumption of food have economic, environmental, and social effects that ultimately affect health. Therefore, the links between food and health have long been of interest to public health. Nevertheless, a systems approach to food seems to be still emerging in public health research. In this thesis, we integrate public health research with food systems research to better understand the transition to food systems based on principles of responsible innovation, i.e., more sustainable, resilient, fair, equitable to workers, and beneficial to population health. In order to better understand this phenomenon, we analyzed the transition in the context of an established economy and an emerging economy: the province of Québec (Canada) and the state of São Paulo (Brazil). More specifically, three objectives were pursued through the design of a multiple case study that combines primary and secondary data. The first objective consisted of characterizing the food systems in the province of Québec and the state of São Paulo. To achieve this goal, we conducted a secondary analysis of socio-economic data on the food system of the province of Québec and the state of São Paulo. The characterization of these two food systems highlighted the way they are approached by public authorities in their own territory: an economic activity. This purely economic perspective contrasts with an orientation towards the common good, which is necessary to put forward the role of food systems in the face of major societal challenges, such as food security and climate change. The second objective clarified how contextual constraints and opportunities affect the emergence of responsible innovation in the food system. To achieve this goal, we analyzed data from 34 semi-structured interviews conducted in 30 organizations, 15 in the province of Québec and 15 in the state of São Paulo. The analyses clarified how different contextual dimensions shaped by the dominant food system hindered the emergence of responsible organizations and practices. On the other hand, the results showed that the contextual dimensions can be deliberately modified to support the emergence of responsible innovation in the food system. The third objective involved the analysis of organizations and practices that support food systems transition. The database consisted of 34 semi-structured interviews, fieldnotes, and public documents. Given that the literature on responsible innovation in food systems is still emerging, we developed a draft definition of the concept of Responsible Innovation in Food Systems (RIFS) to support the study. The findings clarified how RIFS-oriented organizations and practices transformed food production by incorporating production practices that aim to have a positive social and environmental impact. They transformed food distribution through transparent commercialization practices that bring producers and consumers closer together and through responsibility principles that change demand at the individual and institutional levels. Finally, they contributed to the transition by resisting the dynamics of the dominant food system and seeking to align actors toward a common goal. In conclusion, this thesis showed that the integration between food systems research and public health research can contribute to addressing the deep causes of food security issues. The responsible innovation approach mobilized in this thesis can foster the development of innovations that promote food systems transition. Thus, the knowledge generated in this thesis can inform the development of policies and practice at the interface of public health, food systems and environmental protection. This type of integration is critical to support the consolidation of healthier food systems. / O sistema alimentar desempenha um papel fundamental na saúde, não apenas diretamente, através da relação entre os alimentos e a saúde, mas também indiretamente, uma vez que a produção, processamento, distribuição e consumo de alimentos tem efeitos econômicos, ambientais e sociais que, em última instância, influenciam a saúde. Dessa forma, os vínculos entre a alimentação e a saúde são de interesse para a saúde pública há muito tempo. No entanto, uma abordagem sistêmica sobre o papel da alimentação na saúde parece estar ainda em emergência nas pesquisas em saúde pública. Nesta tese, integramos a pesquisa em saúde pública à pesquisa em sistemas alimentares para compreender a transição para sistemas alimentares baseados em princípios de inovação responsável, ou seja, mais sustentáveis e resilientes, justos e equitativos para os trabalhadores e benéficos para a saúde da população. A fim de ampliar a compreensão deste fenômeno, analisamos a transição no contexto de uma economia estabelecida e uma economia emergente: a província de Québec (Canadá) e o estado de São Paulo (Brasil). Nesse sentido, buscamos alcançar três objetivos específicos por meio de um estudo de caso múltiplo que combina dados primários e secundários. O primeiro objetivo consistia em caracterizar os sistemas alimentares da província de Québec e do estado de São Paulo. Para atingir este objetivo, foi feita uma análise secundária dos dados socioeconômicos do sistema alimentar da província de Québec e do estado de São Paulo. A caracterização destes dois sistemas alimentares destacou a forma como estes são abordados pelas autoridades públicas em seu próprio território: uma atividade econômica. Esta perspectiva puramente econômica contrasta com uma orientação para o bem comum, necessária para destacar o papel dos sistemas alimentares frente aos grandes desafios da sociedade, como a segurança alimentar e as mudanças climáticas. No segundo objetivo buscamos esclarecer as restrições e oportunidades contextuais que afetam o surgimento de inovações responsáveis no sistema alimentar. Para isso, foram analisados dados de 34 entrevistas semiestruturadas realizadas em 30 organizações, 15 na província de Québec e 15 no estado de São Paulo. As análises esclareceram de maneira empírica que as dimensões contextuais moldadas pelo sistema alimentar dominante dificultam o surgimento de organizações e práticas responsáveis. Por outro lado, os resultados sugerem que as dimensões contextuais podem ser deliberadamente modificadas para apoiar o surgimento de uma inovação responsável no sistema alimentar. O terceiro objetivo da tese envolveu a análise das organizações e práticas que apoiam a transição dos sistemas alimentares. Os dados utilizados para alcançar este objetivo consistiram em 34 entrevistas semiestruturadas, notas de campo e documentos públicos. Considerando que a literatura sobre inovação responsável em sistemas alimentares ainda está emergindo, desenvolvemos uma definição provisória do conceito de Inovação Responsável em Sistemas Alimentares (IRSA) para apoiar o estudo. Os resultados mostraram como as organizações e práticas orientadas para a IRSA transformam a produção de alimentos através da integração de práticas de produção que visam ter um impacto social e ambiental positivo. Elas transformam a distribuição de alimentos através de práticas de comercialização transparentes que conectam produtores e consumidores, e através de princípios de responsabilidade que transformam a demanda em nível individual e institucional. Finalmente, elas contribuem para a transição resistindo às dinâmicas do sistema alimentar dominante e procurando alinhar diferentes atores em direção a um objetivo em comum. Em conclusão, esta tese mostrou que a integração da pesquisa em sistemas alimentares à pesquisa em saúde pública permite abordar as causas profundas das questões de segurança alimentar. A abordagem de inovação responsável mobilizada nesta tese pode contribuir para o desenvolvimento de inovações que tenham o potencial de promover a transição dos sistemas alimentares. Por fim, os conhecimentos desenvolvidos nesta tese podem informar políticas e práticas na interface entre saúde pública, sistemas alimentares e proteção ambiental. Este tipo de integração é fundamental para apoiar o fortalecimento de sistemas alimentares mais favoráveis à saúde.