Bakgrund: Många människor lever idag med svårläkta bensår, varav ca 80 % avbensåren är venösa. Det är av stor vikt att rätt diagnos fastställs samt bakomliggandeorsaker behandlas. Idag finns merparten av dessa patienter i den kommunala sektorn.Vården av patienter med bensår genererar stora ekonomiska kostnaderna församhället. Svårläkta sår på underbenen kan orsakas av olika sjukdomstillstånd. Attleva med svårläkta venösa bensår har betydande inverkan på det dagliga livets olikaaktiviteter samt människors välbefinnande. Denna litteraturstudie inriktar sig påpatienternas upplevelser av att leva med svårläkta venösa bensår.Syfte: Syftet med studien var att beskriva patienters upplevelser av att levamed svårläkta venösa bensår.Metod: En litteraturstudie med resultat från nio kvalitativa studier.Artiklarna kvalitetsgranskades, analyserades och sammanställdes.Resultat: I resultatet framkom varierade patientupplevelser av att leva medsvårläkta venösa bensår. Resultatet kategoriserades in i tre huvudkategorier och 11subkategorier. Huvudkategorierna bestod av: upplevelser av att leva medsårsmärta, upplevelser i samband med sårets uppkomst och behandling,psykologisk påverkan av patientens livssituation och upplevelser av förändring idet dagliga livet. Ett tema framkom: att uppleva ett såväl fysiskt som psykisktlidande.Konklusion: Resultatet i vår litteraturstudie indikerar ett lidande fysiskt,psykiskt samt socialt (i varierande grad) hos alla patienter som lever medsvårläkta venösa bensår. Viktigt att sjuksköterskan har ett helhetsperspektiv ochser hela människan och inte bara ett bensår.Nyckelord: venösa sår, bensår, svårläkta bensår, patientupplevelser, omvårdnad

Bakgrund: Svårläkta bensår anses idag som ett växande folkhälsoproblem. Det drabbar framför allt personer över 65 år och medför ofta smärta och försämrad livskvalitet eftersom de ofta tar lång tid att läka. Prevention och behandling av dessa sår kräver stora sjukvårdsresurser. Distriktssköterskan/sjuksköterskan inom primärvården behandlar en betydande del av svårläkta bensår. Syfte: Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskan/sjuksköterskans erfarenheter att bedöma svårläkta bensår. Metod: Studien har en kvalitativ induktiv ansats. Fjorton distriktssköterskor/sjuksköterskor i sydöstra Skåne har intervjuats individuellt. Under intervjun har en semistrukturerad intervjuguide använts. Intervjuerna har analyserats med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Distriktssköterskorna/sjuksköterskorna erfor att de hade tillräcklig kunskap att bedöma svårläkta bensår, och att de hade förmågan att omsätta kunskaperna praktiskt. De använde sig inte av några riktlinjer vid bedömningen utan menade att deras erfarenhet styrde bedömningen och vilka åtgärder som skulle vidtas. De menade att det var betydelsefullt att försöka se patienten ur ett holistiskt perspektiv och att det var en fördel om man hade ett engagemang för bensår då det ofta vara frågan om långvariga tålamodsprövande behandlingar. Distriktssköterskan/sjuksköterskan använde sig i olika omfattning av andras kompetens. Det var en självklarhet att man tillfrågade andra när man var i behov av råd eller hjälp. Slutsats: Bensårssjukdomar utgör en betydande volym inom primärvården och distriktssköterskan behöver rätt förutsättningar för att kunna bedöma dessa. Implementering av riktlinjer och bedömningsmallar skulle vara ett sätt att tillmötesgå detta behov. Det finns även ett behov av att utveckla samarbetet mellan berörda professioner som behandlar patienter med svårläkta bensår. Att ge distriktssköterskan de rätta förutsättningarna att omhänderta svårläkta bensår skulle innebära att hon kan arbeta efter evidensbaserade riktlinjer och dessutom få möjlighet till utveckling inom området. / Background: Chronic leg ulcers are today considered as a growing public health problem. This affects mainly people over 65 years and often results in pain and impaired quality of life because they often take a long time to heal. Prevention and treatment of these wounds require large health-care resources. The district nurse/nurse in primary health care addresses a significant portion of chronic leg ulcers. Aim: The aim of the study was to describe the district nurse/nurse's experiences to assess chronic leg ulcers. Method: A qualitative inductive approach was used. Fourteen district nurses/nurses in Southeast Skåne were interviewed individually. During the interview a semi-structured interview-guide was used. The interviews was analyzed using qualitative content analysis. Results: District nurses/nurses felt that they had sufficient knowledge to assess chronic leg ulcers, and that they had the ability to translate knowledge into practice. They used no guidelines in the assessment but felt that their experience ruled the assessment and  measures to be taken. They said it was important to see the patient from a holistic perspective and that it was an advantage to have a commitment for leg ulcers because treatments are often demaning and extended over a long time. The district nurse used in varying degrees other people's skills. For them it was obvious necessity for them to consult others when they were in need of advice or help. Conclusion: Chronic leg ulcers represent a significant volume of primary care, and the district nurse needs the right conditions to be able to assess these. Implementation of the guidelines and scoring protocols would be a way to go to meet this need. There is also a need to develop cooperation between the concerned professions who treat patients with chronic leg ulcers. To give the district nurse the right conditions to dispose of chronic leg ulcers mean that she can work on guidelines and opportunities for development and training on evidence-based level.

Bakgrund: Minst 25 000 personer i Sverige lever med svårläkta sår och siffran kommer troligtvis öka. Personer med svårläkta sår är en lågprioriterad grupp i vården. Det finns brister i det interprofessionella samarbetet samt i kontinuiteten. Dessutom besitter sjuksköterskor otillräcklig kompetens inom sårvård. Ett svårläkt sår definieras som en fullhudsskada, som inte läker inom sex veckor. Till svårläkta sår räknas oftast bensår, trycksår samt fotsår.Det finns många faktorer som kan påverka läkningen negativt, både yttre och inre faktorer. Sårrelaterade kostnader är en väsentlig del av sjukvårdsbudgeten i alla länder i Europa. Då populationen blir äldre och riskfaktorer ökar, kommer sårvårdskompetens bli mer efterfrågad. Förutom de ekonomiska påfrestningarna, både personliga och samhälleliga, har svårläkta sår stor påverkan på patientens livskvalitet. Syfte: Syftet var att belysa omvårdnad av personer med svårläkta sår ur patientens perspektiv. Metod: Denna studie genomfördes som en icke-systematisk litteraturöversikt och baserades på 15 forskningsartiklar med både kvalitativ och kvantitativ design. Sökningen genomfördes i databaserna Cumulative Index to Nursing and Allied Health Literature [CINAHL] och Public Medline [PubMed], efter att sökord och avgränsningar utformats noga. Studiernas kvalitet bedömdes utifrån Sophiahemmet högskolas granskningsmall. Dataanalysen utfördes med hjälp av en integrerad analys. Resultat: Utifrån urvalet av artiklar kunde fem teman fastställas: betydelsen av kommunikation och information i omvårdnaden, delaktighet och inkludering i beslutsfattande, vårdkontinuitet, behov av bildning och ökad kontroll samt konsekvenser av svårläkta sår och påverkan på livskvalitet. Slutsats: En gemensam nämnare i de utvalda artiklarnas resultat var betydelsen av relationen mellan patient och sjuksköterska. Patienter önskade genuin förståelse, tydlig kommunikation samt delaktighet i beslutsfattande. Ökad delaktighet och en relation baserad på respekt ökade motivationen. För många personer innebar svårläkta sår förluster då de förlorade sin frihet, mobilitet och autonomi. / Background: At least 25,000 people in Sweden live with chronic wounds and the number is likely to increase. People living with chronic wounds are a low-priority group in healthcare. The interprofessional teamwork is inadequate, as is the continuity of patient care. In addition, nurses lack sufficient competence in wound care. A chronic wound is defined as a full-thickness ulcer that has not healed in six weeks. Leg ulcers, pressure ulcers and foot ulcers are wounds that are most often counted as chronic ulcers. There are many factors that can adversely affect healing, both external and internal factors. Wound-related costs are a significant part of healthcare budgets across Europe. As the population ages and risk factors rise, wound care competence will increasingly be requested. In addition to the financial strain, both personal and social, chronic wounds have a major impact on the patient's quality of life. Aim: The aim of this review was to, from the patient's perspective, illustrate nursing care when caring for people with chronic wounds. Method: This study was conducted as a non-systematic literature review and was based on 15 research articles, with both qualitative and quantitative. The search was implemented in the databases Cumulative Index to Nursing and Allied Health Literature [CINAHL] and Public Medline [PubMed], using carefully chosen keywords and delimitations. The quality of the studies was assessed on the basis of Sophiahemmet University's review template. The data analysis was performed using integrated analysis. Results: Based on the selection of articles, five themes could be determined: the significance of communication and information in nursing care, patient participation and inclusion in decision-making, care continuity, the need for patient education and self-care as well as consequences of difficult-to-heal wounds and the impact on quality of life. Conclusions: A common denominator in the results of the selected articles was the importance of the relationship between patient and nurse. Patients wished for genuine understanding, clear communication and wanted to participate in decision making. Increased patient participation and a relationship based on respect increased compliance. For many patients, chronic wounds signified loss, as they perceived that they lost their freedom, mobility, and autonomy.

Introduction: Hard-to-heal leg ulcers are common, especially among the elderly. A leg ulcer is not a disease in itself but a symptom of an underlying disease. Venous insufficiency is the most common cause. The quality of life deteriorates for the patient and the treatment time is often long and resource-intensive for healthcare and society. The district nurse has an important role in the meeting with the patient. With knowledge of the patient's experience of living with hard-to-heal leg ulcers, good care can be provided.   Aim: The aim of this literature study was to describe patients' experiences of living with hard-to-heal leg ulcers.   Method: A descriptive design with a general literature study as a method. The study was based on 17 articles with a qualitative method   Results: The results showed 3 main categories and 15 subcategories. The main categories were living with one's body, a changed everyday life and experience of the care situation. Patients described that it was difficult to identify oneself with a body with wounds. The pain was the most prominent symptom that affected sleep, mental state, and led to physical limitation and activities were limited. Smell, exudate and bandage contributed to feelings of shame. Relationships were affected and many isolated themselves. Patients developed different coping strategies and never stopped hoping for healing. The treatment time was long and the care relationship was of great importance.   Conclusion: Living with hard-to-heal leg ulcers was a subjective experience. The results showed that the wound had a negative effect on the quality of life. The care relationship was of great importance and that it was favorable for wound healing and quality of life when the patient felt seen as a person and was involved in the care. Applying person-centered and holistic care was essential for good nursing.

Bakgrund:Trycksårsproblematiken är omfattande och innebär lidande för patienter som drabbats i form fysiska, psykiska och sociala besvär. Lidandet innefattar även rädsla för smärtsamma och obehagliga behandlingar samt för de konsekvenser som dessa kan medföra i form av infektioner och amputationer eller för att såren inte ska läka. I sjuksköterskans arbete ingår att genom ett holistiskt synsätt och med evidensbaserade metoder söka förhindra och behandla trycksår. Syfte: Att belysa hur patienter med svårläkta trycksår upplever sin tillvaro ur ett livskvalitetsperspektiv. Metod: Uppsatsen har baserats på åtta studier med kvalitativ ansats och två studier med kvantitativ ansats. Materialet har analyserats förutsättningslöst. Vid kategoriseringen av analysinnehållet inspirerades författarna av WHO:s definition av livskvalitet. Studierna som valdes in för analys eftersöktes i CINAHL, Medline, AMED och Academic Search Elite. Resultat: Patienter med trycksår lider av såren på ett psykiskt, fysiskt och socialt plan vilket leder till en signifikant påverkan på upplevd livskvalitet. De patienter som berörs av trycksårsproblematik verkar vara benägna att använda andlighet, religion eller personlig tro för att klara av sin situation Slutsats: Patienter med trycksår upplever stora negativa förändringar i sitt dagliga liv och i hur de upplever sin livskvalitet. Det har framkommit att patienter med trycksår i hög grad påverkas av bemötandet från vårdpersonal och deras kompetens vilket är en indikator på att förbättringar inom dessa områden är av vikt. / Background: Pressure ulceration is a widely spread health issue leading to physical, mental and social suffering for people that are affected by the problem. The suffering also contains fear of numerous painful and unpleasant treatments as well as the possibility of being affected by negative treatment consequences such as infections or amputation. It also includes fear of that the wounds won’t heal properly. The work of the health-care professional contains a holistic approach towards the patient and trying to prevent as well as treat pressure ulceration through using evidence based methods. Aim: To highlight what effect hard to heal pressure ulceration has on individuals perception on their everyday life from a quality of life perspective. Method: This study is based on eight articles with a qualitative approach and two articles with a quantitative approach. The result from the articles was initially analyzed unconditionally. Throughout the categorization of the analyze material the authors of this study were inspired by WHO’s definition of health related quality of life. The studies that were chosen for analysis were searched for in CHINAHL, Medline, AMED and Academic Search Elite. Result: Individuals affected by pressure ulceration suffer on a physical, psychological and social level which has a significant effect on how they perceive their quality of life. In spite of that, these individuals seem to be prone to use spirituality, religion or personal beliefs as a way to cope with their situation. Conclusion: Major negative changes in daily life and in perceptions of quality of life are experienced by people that are affected by pressure ulcers. It has also emerged that people affected by pressure ulceration are highly affected by the approach from health-care professionals and their competence which is an indicator of that improvements in these areas are important.

Bakgrund: Svårläkta bensår är symtom på underliggande sjukdom och drabbar cirka två procent av befolkningen. Det är ett plågsamt tillstånd som kräver kontinuerlig omvårdnad under långa perioder.  Syfte: Syftet var att belysa vuxna personers erfarenheter av att leva med svårläkta bensår. Metod: En litteraturstudie genomfördes utifrån tio kvalitativa empiriska studier och analyserades med Fribergs femstegsmodell. Studierna återfanns i CINAHL, PubMed, Scopus och Google scholar. Resultat: Utifrån analysen formades fyra huvudkategorier och tio underkategorier. ’Förlorad makt över kroppen’: ’Outhärdlig smärta’ och ’Outhärdlig lukt’. ’Förlorad kontroll över livet’: ’En begränsad vardag’, ’Svårt att upprätthålla relationer’ och ’Måsta härda ut’. ’Betydelsen av delaktighet’: ’Svårt att känna tillit’, ’Att känna sig nonchalerad’ och ’Att känna samhörighet’. ’Ständig ovisshet’: ’Att inte veta varför’ och ’Rädsla för framtiden’. Bensåren orsakade ett stort lidande i livets fysiska, psykiska och sociala aspekter.  Konklusion: För att lindra lidandet behöver sjuksköterskor ökad kunskap samt förståelse för att kunna ge en god omvårdnad. Vården måste prioritera denna patientgrupp och omorganisera för en bättre struktur vid diagnostisering, behandling och uppföljning. Det behövs fler interventionsstudier om svårläkta bensår. / Background: Hard-to-heal leg ulcers are symptoms of underlying disease and affects about two percent of the population. It is an agonizing condition that requires continuous care for long periods.  Aim: The aim was to shed light on adults' experiences of living with hard-to-heal leg ulcers.  Methods: A literature study was conducted based on ten qualitative studies and analyzed with Friberg's five-step model. The studies were found in CINAHL, PubMed, Scopus and Google scholar.  Results: Based on the analysis, four main categories and ten subcategories were formed. ’Lost power over the body’: ’Unbearable pain’ and ’Unbearable odour’. ’Lost control over life’: ’A limited everyday life’, ’Difficult to maintain relationships’ and ’Must endure’. ’The importance of participation’: ’Difficult to feel trust’, ’To feel neglected’ and ’To feel affinity’. ’Constant uncertainty’: ’Not knowing why’ and ’Fear of the future’. The leg ulcers caused great suffering in the physical, psychological and social aspects of life. Conclusion: To ease the suffering, nurses need to increase their understanding and knowledge to provide a good care. The healthcare organization must prioritize this patient group and reorganize for a better structure in diagnosis, treatment and follow-up. More intervention studies are needed about hard-to-heal leg ulcers.

Behandling och omvårdnad vid svårläkta bensår är komplext då en bidragande orsak till uppkomst är arteriell och/eller venös insufficiens, där initial diagnos är grundläggande. Adekvat behandling kräver kännedom om bakomliggande faktorer, förbandsmaterial samt omläggningsprinciper. Svårläkta bensår förekommer främst hos personer över 65 års ålder. I takt med att medelåldern ökar, ökar även prevalensen av dessa sår vilket ställer krav på sjukvården, inte minst på sjuksköterskan för att tillgodose patientens behov samt främja hälso- och sjukvårdens budget.Studien innefattar åtta semistrukturerade intervjuer utförda på fem äldreboenden. Materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Det konstaterades att sjuksköterskan besitter ett stort ansvar gällande sårbehandling i den kliniska verksamheten. Sjuksköterskorna uttryckte bristande kännedom likväl erfarenhet inom det berörda området och upplevde ett behov av kompetensutveckling i avseende till sårbehandling. Erfarenhet av bensår samt kollegors rekommendationer ansågs ligga till grund för hur sårvården bedrevs på besökta verksamheter. Att inneha ett helhetsperspektiv betonades av betydelse för resultatet av vård och behandling. Omhändertagandet av svårläkta bensår beskrevs som komplext, kunskapskrävande och kostsamt. Mer utbildning behövs för att optimera sårvården. / Treatment and nursing of slow healing leg ulcers is complex as a contributing factor to the occurence is arterial and/or venous insufficiency, where the diagnosis is fundamental. Adequate treatment requires knowledge of the underlying factors, dressings and rescheduling principles. Slow-healing leg ulcers occurs mainly in people over age 65. As the average age increases, so does the prevalence of these wounds, which places demands on health care, not least the nurse to meet the patient's needs and promote the health care budget.In this study eight semi-structured interviews was conducted in five elderly homes. The material was analyzed using qualitative content analysis. It was found that nurses possess a big responsibility concerning wound treatment in the clinical practice. The nurses expressed lack of knowledge as well experience in the relevant field and felt a need for professional development in relation to wound care. Experience of leg ulcers and colleagues' recommendations were considered to be the basis for the wound care conducted in visited units. An holistic approach was emphasized relevant to the outcome of care and treatment. The disposal of slow healing leg ulcers were described as complex, knowledge-intensive and costly. More education is needed to optimize wound care.

Bakgrund  Med stigande andel äldre i befolkningen och ett ökat antal personer med kroniska sjukdomar förväntas förekomsten av svårläkta sår att öka. Sårbehandling är en av de vanligaste arbetsuppgifterna för sjuksköterskor i primärvården och kan pågå från månader till flera år. Att ha ett svårläkt sår har av äldre personer beskrivits som att vara fast i en situation utan slut, en situation där den äldre är beroende av sjuksköterskans hjälp för att nå läkning.  Syfte  Att beskriva äldre personers upplevelser av mötet med sjuksköterskan vid omvårdnad av svårläkta sår i primärvården.  Metod  Studien är av kvalitativ design med induktiv ansats. Data samlades in via nio semistrukturerade intervjuer och analyserades med kvalitativ innehållsanalys.  Resultat  De äldre beskrev att mötet med sjuksköterskan kännetecknades av en upplevelse av att vara i trygga händer. En känsla av välbefinnande kunde infinna sig och relationen med sjuksköterskan upplevdes vänskaplig och ömsesidig och beskrevs som nära. De äldre kände att sjuksköterskan engagerade sig och visade en vilja att deras sår skulle läka, vilket skapade förtroende. I mötet fanns förväntningar på professionalitet och ansvarstagande och dessa förväntningar uppfylldes.  Slutsats  Upplevelsen av mötet karaktäriseras av en ömsesidig och nära relation där den äldre, trots sitt behov av vård, gavs möjlighet att fortsätta vara en person snarare än patient. Mötet är en viktig aspekt i sjuksköterskors omvårdnadsarbete och studien belyser vad omvårdnad utifrån ett personcentrerat förhållningssätt betyder för äldre personer med svårläkta sår. / Background  With the increasing proportion of elderly people in the population and an increased number of people with chronic diseases, the incidence of hard-to-heal wounds is expected to increase. But even now, wound treatment is one of the most common tasks for nurses in primary care. Wound treatment can last from months to several years and has been described by older people as being stuck in a situation without an end, a situation where the older person is dependent on the help of a nurse to achieve healing.  Aim  To describe elderly people’s experiences from meeting a nurse giving care for hard-to-heal wounds in primary care.  Method  The study has a qualitative design with an inductive approach. Data were collected by nine semi-structured interviews and analyzed using qualitative content analysis.  Results  The elderly described that the meeting was characterized by an experience of being in a safe place. A feeling of well-being could be present and the relationship with the nurse was experienced as friendly and mutual and was described as close. The elderly felt that the nurse was engaged and showed a will for their wounds to heal, which created trust. There were expectations of professionalism and responsibility and the nurse met these expectations.  Conclusions  The experience of the meeting is characterized by a mutual and close relationship where the elderly, despite their need for care, were given the opportunity to continue being a person rather than a patient. The meeting is important in nursing care, and the study illuminates what nursing based on person-centered care means for older people with hard-to-heal wounds.

Bakgrund: Förekomsten av svårläkta sår förväntas stiga i takt med en åldrande befolkning och ökande bakomliggande sjukdomar. Detta medför stora kostnader för vårdgivarna och behandlingstiderna riskerar att bli långa. Det innebär även mycket lidande och nedsatt livskvalitet för patienten. Svårläkta sår är en stor del av distriktssköterskans arbete, både inom primärvård och hemsjukvård. Motiv: Trots distriktssköterskors stora ansvar inom detta område är forskningsdata kring deras upplevelser samt hur de arbetar för att utveckla sin kunskap bristfällig. Syfte: Syftet med studien är att beskriva distriktssköterskors upplevelser av att behandla svårläkta sår samt undersöka hur de utvecklar sin kunskap.  Metod: Data har inhämtats genom semistrukturerade intervjuer med distriktssköterskor (N=10) inom primärvård och hemsjukvård, från mellersta och norra Sverige. En kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats har använts.  Resultat: Analysen resulterade i fyra kategorier; “Ett känslomässigt arbete”, “Möta människan bakom såret”, “Ett behov av organisation och samverkan” samt “Strävan efter kunskap och utbildning”.  Konklusion: Sårbehandling beskrevs som ett känslomässigt arbete där samarbete och struktur var viktigt. Distriktssköterskorna upplevde bristande organisation, kunskapsluckor samt avsaknad av fortbildningsmöjligheter. Det krävs mer forskning kring distriktssköterskors upplevelse av specialistutbildningen i förhållande till de kunskapskrav som ställs på arbetsplatsen. Resultatet ger även en fingervisning om politiska och organisatoriska förändringar som kan behövas och kan förhoppningsvis leda till en förbättring av arbetet med svårläkta sår. Detta skulle innebära minskat lidande och ökad livskvalitet för patienten. / Background: The prevalence of chronic ulcers is expected to increase in line with an aging population and increasing underlying diseases. This is associated with great costs to care providers and a risk for long treatment times. Chronic ulcers also cause suffering and reduced quality of life for the patient. Within a primary care or home care setting, a major part of a district nurse's assignment involves treating chronic ulcers. Motive: Despite district nurses profound responsibility regarding this subject there is a lack of research touching on the experiences of district nurses and how they develop their knowledge.  Aim: The aim of this study is to describe the experiences of district nurses caring for chronic ulcers including how they develop their knowledge. Methods: Data was collected through semi-structured interviews with district nurses (N=10) working in a primary care or home care setting, in the middle and north of Sweden. The data was analyzed via qualitative content analysis with an inductive approach. Result: The analysis resulted in four categories; “An emotional task”, “Meeting the human behind the ulcer”, “The need for organization and cooperation” and “The pursuit of knowledge and education”. Conclusion: Wound care is an emotional task where teamwork and structure was important. The district nurses experienced a lack in organization, knowledge and education opportunities. Further research is needed in how district nurses experience their education in relation to work related knowledge demands. The result also hints toward political and organizational alterations that could be needed. Hopefully it will lead to an improved way of working with chronic ulcers and in that way also less suffering and a better quality of life for the patient.

Bakgrund: Åldrandet orsakar hudförändringar vilket resulterar i att huden blir tunnare och skörare. Det blir en ökad risk för hudskador hos äldre, däribland svårläkta bensår. Såren är komplexa att behandla och kräver omfattande resurser och de kan dessutom orsaka lidande och påverka patientens upplevelse av hälsa negativt. Cirka 1 procent av befolkningen drabbas av svårläkta bensår, där över 90 procent är förknippade till venösa, arteriella, trycksår och diabetessår. Syfte: Att beskriva patienters upplevelse av att leva med svårläkta bensår. Metod: Studien är skriven som en litteraturöversikt där både kvantitativa och kvalitativa artiklar har inkluderats Resultat: I resultaten framkom fyra teman som belyser hur svårläkta bensår påverkar patienternas liv. De inkluderar smärta, social isolering, minskad livskvalitet, kommunikationsproblem med sjuksköterskor, begränsningar i vardagen och vårdrelationers betydelse. Svårläkta bensår medför en negativ påverkan på både fysisk och psykisk hälsa vilket begränsar patienterna från att utföra dagliga aktiviteter. Studien pointerar betydelsen av en bättre kommunikation med sjuksköterskor och en tryggare vårdrelation. Konklusion: Studien klargör vilka utmaningar patienter med svårläkta bensår möter, samt psykologiska, fysiska och sociala hinder. Smärta och sömnproblem är vanligt förekommande samt en oro för negativ social respons, vilket resulterar i social isolering. För att öka patienternas förtroende och välbefinnande är kommunikation med sjuksköterska avgörande. / Background: Aging leads to changes in the skin, resulting in it becoming thinner and more fragile. This increases the risk of skin damage among the elderly, including the development of non-healing leg ulcers. Treating these ulcers is complex and requires substantial resources. Approximately 1 percent of the population suffers from non-healingleg ulcers, with over 90 percent being associated with diabetes, pressure sores, or arterialor venous leg ulcers. Aim: To describe patients' experiences of living with non-healing leg ulcers. Method: This study is conducted as a literature review, including both quantitative and qualitative articles. Findings: Four central themes were defined in the study, illuminating how non-healing leg ulcers impact patients' lives. These include pain, social isolation, reduced quality of life, communication issues with nurses, daily life limitations, and the significance of healthcare relationships. Non-healing leg ulcers have a negative impact on both physical and mental health, limiting patients in performing daily activities. The study underscores the importance of improved communication with nurses and a secure healthcare relationship. Conclusion: The study clarifies the challenges faced by patients with non-healing legulcers, as well as psychological, physical, and social barriers. Pain and sleep problems are common, as well as concerns about negative social responses, leading to social isolation.To enhance patients' trust and well-being, communication with nurses is crucial.