This study explored the needs and challenges faced by diabetics and healthcare personnel in the context of diabetes consultations in Sweden, with the aim of identifying improvements for Clinical Decision Support Systems (CDSS). Given the global prevalence of diabetes, understanding the use and implications of CDSS in patient consultations is crucial. This research aimed to fill that knowledge gap by exploring ways to improve CDSS, considering the needs of both diabetics and healthcare workers. A qualitative approach was used, including 12 interviews, 1 observation, and 6 document reviews. A thematic analysis revealed four key themes which highlighted various challenges and needs, experienced from both diabetics and healthcare personnel. The underlying causes of these challenges were linked to recent technological advancements and the increase in available data points. This results infrustration, suboptimal care outcomes, and an increased reliance on alternative solutions by both parties. The DeLone and McLean IS Success Model was used to identify potential technological solutions and provides a clear recommendation on what needs to be improved for future solutions. The findings contribute significantly to understanding the utilization of CDSS in diabetes care and associated challenges. The study is particularly relevant for healthcare personnel, diabetics, policymakers, entrepreneurs, and scholars interested in healthcare information systems. Future studies should focus on generalizing these findings by exploring other healthcare systems and to what extent this findings are applicable for type 2 diabetics, as well as practically exploring how new systems can address the identified needs in this study. Ultimately, this study contributes to the potential for improved care and quality of life for diabetics. / Denna studie utforskade behov och utmaningar som diabetiker och sjukvårdspersonal står inför i samband med diabeteskonsultationer i Sverige, med målet att identifiera förbättringar för kliniska beslutsstödssystem (CDSS). Med tanke på diabetes globala prevalens, är det avgörande att förstå användningen och implikationerna av CDSS i patientkonsultationer. Denna forskning syftade till att fylla detta kunskapsgap genom att utforska möjligheter att förbättra CDSS, med hänsyn till både diabetikers och vårdgivares behov. Kvalitativa metoder användes, inklusive intervjuer, observationer och dokumentgranskningar. En tematisk analys identifierade fyra nyckelteman som belyste flera utmaningar och behov från både diabetiker och sjukvårdspersonal. De underliggande orsakerna till dessa utmaningar var kopplade till tekniska utveckling och ökningen av tillgängliga datapunkter. Detta resulterade i frustration, suboptimala vårdresultat och en ökad användning av alternativa lösningar från båda parter. DeLone och McLean IS Success Model användes för att översätta behoven till tekniska krav för potentiella framtida lösningar. Studiens resultat bidrar till förståelsen av användningen av CDSS inom diabetesvård och relaterade utmaningar. Studien är särskilt relevant för sjukvårdspersonal, diabetiker, politiker, entreprenörer och forskare som är intresserade av hälso- och sjukvårdsinformationssystem. Framtida studier bör fokusera på att generalisera dessa resultat genom att undersöka andra sjukvårdssystem och i samband med typ 2 diabetes, samt utforska hur mer praktiskt utveckling av nya system kan gå till för möta de identifierade behoven i denna studie. Slutligen bidrar denna studie till potentialen för förbättrad vård och livskvalitet för diabetiker.

Since 1994, the Public Procurement Act has undergone changes aimed to improve the procurement process and promoting innovation. In order to promote innovation there are a number of government agencies that offer financial assistance, especially to small business with innovative ideas. Despite these efforts, newly established small businesses have difficulties entering the market. The study investigates whether changes have been made in the public procurement of medical devices with regard to price and quality prioritization. The priority criteria is presented by the contracting authority as percentage in the allocation criteria. The study is limited to in vitro diagnostic products contracting in Swedish healthcare between the years 2009 and 2015. All tenders, companies that apply for participation in procurement, were analyzed based on sales, number of employees and year of establishment with the purpose of evaluating differences between winning tenders and other tenders. The result shows that prioritization has been increasingly on price rather than the quality. Regarding the winning tenders the study shows that larger, more established companies dominates the market. Noteworthy is that this dominance has increased over theses last years. The increase may be due to a spiral effect that is created when winning tenders get an increased economic power.

Studiens syfte var att ur ett socialt perspektiv utforska erfarenheter och konsekvenser som svensk vårdpersonal upplever efter de valt att inte vaccinera sig mot Covid-19. Speciellt fokus har riktats mot hur de upplever att valet påverkar deras välbefinnande och om de erfar arbetsrelaterade eller sociala konsekvenser av att välja bort vaccinet.  Elva semistrukturerade intervjuer genomfördes. Analysen baserades på en kvalitativ innehållsanalys som resulterade i tre kategorier och tretton underkategorier. Resultatet visar på olika konsekvenser och erfarenheter av att inte vaccinera sig mot Covid-19, som stigmatisering, polarisering, diskriminering och mobbing. Upplevelser beskrivs på individ- och gruppnivå, både på arbetsplatser och inom en social kontext. Resultatet visar även på att välbefinnandet har påverkats i både positiv och negativ riktning av att välja bort vaccinen. Denna studie visar att en sjukdomspreventiv intervention i form av massvaccination samtidigt kan inverka negativt på hälsofrämjande faktorer som välbefinnande och social trygghet för de som väljer att inte vaccinera sig.

Personalbristen av sjuksköterskor i Sverige har blivit uppmärksammad i media och är en kritisk fråga som har stor påverkan på sjukvården. Trots detta ses yrket som ett kall då omvårdnad av människor är betydelsefullt för sjuksköterskor och är den främsta drivkraften till varför människor väljer detta yrke. Uppfattningen av yrket som målas upp i samhället är ofta i negativa termer vilket inte underlättar hanteringen av personalbristen. Många gånger hänger den mörka bilden av yrket ihop med dålig vård för samhället som konsekvens av bristande psykosocial arbetsmiljö och hög arbetsbelastning. Mindre forskning finns om kombinationen av teorier om kall och arbetsmiljö. Denna uppsats kommer därför undersöka krav-kontroll-stöd-modellen som bakgrund till förståelsen av sjuksköterskors psykosociala arbetsmiljö i relation till kallyrket som teoretisk utgångspunkt. Uppsatsen är gjord med kvalitativ metod och semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att sjuksköterskor trivs med sina arbetsuppgifter då omvårdnad av människor är något de brinner för. Däremot uppstår stressiga situationer och missnöje när sjuksköterskorna är underbemannade och arbetsbelastningen ökar. HR arbetar med personalfrågor inklusive arbetsmiljöfrågor och därför kan det perspektivet som bakgrund bidra till att förstå organisationers förutsättningar till arbetsmiljöarbetet och problemet med personalbristen. Det framgår att organisationer måste arbeta förebyggande med arbetsmiljöarbetet och tillgå med tillräckliga resurser och socialt stöd som är avgörande för vårdpersonalens trivsel på arbetsplatsen. Att få medarbetare att vilja stanna kvar inom organisationer är mer värdefullt än att rekrytera nya. / The staff shortage of nurses in Sweden has received attention in the media and is a critical issue that has a major impact on healthcare. Despite this, the profession is seen as a vocation as caring for people is important to nurses and is the main driving force why people choose this profession. The image of the profession that is painted in society is often in negative terms,which does not facilitate the management of the staff shortage. Many times the dark image of the profession is connected to poor care for the society as a consequence of a lack of psychosocial work environment and high workload. Less research exists on the combination of theories of vocational professions and work environment. This essay will therefore examine the demand-control-support model as a background to the understanding of nurses’ psychosocial work environment in relation to the vocational profession. The essay is made with a qualitative approach and semi-structured interviews. The results show that nurses enjoy their duties as caring for others is something they are passionate about. On the other hand, stressful situations and dissatisfaction arise when the nurses are understaffed, and the workload increases. HR works with personnel issues including work environment issues, and therefore that perspective as a background can contribute to the understanding of organizations’ prerequisites for work environment and the problem of staff shortages. It is clear that organizations must work preventively with work environment and have access to sufficient resources and social support, which are crucial for well-being of healthcare personnel in the workplace. Getting employees to want to stay within organizations is more valuable than recruiting new ones.

The growing numbers of people suffering from Alzheimer’s and other dementia related diseases are expected to accelerate, and the cost for these diseases in Swedish healthcare is high. There are many ongoing research projects in the dementia diagnostics field which aim to detect cognitive impairment at an earlier stage, which would result in reduced costs in healthcare and improved life quality for sufferers. This work aims to investigate if it is possible to classify cognitive impairment based on a person’s eye movements. More specifically, it will explore the possibility of automating an established picture description task that is widely used in traditional dementia diagnostics. In order to do this, eye tracking data was collected during numerous conductions of this task. The eye tracking data was then parsed in to eye movement features and Binary Logistic Regression was used to classify these eye movements. The results showed that the average accuracy of the classification reached 73%. The results did not confirm that eye tracking technique can be used to automate neuropsychological test with an accuracy high enough, but to use a machine learning approach for detecting deviances in eye movement patterns appears to be a promising approach. Furthermore, this work analyzes the possibilities for practically implementing eye tracking techniques in Swedish healthcare in order to detect cognitive impairment at an earlier stage. Provided that an eye tracker can detect cognitive impairment with an accuracy equal to or higher than a medical professional can maintain, the study argues that automated neuropsychological tests at health clinics could be the key to detect cognitive impairment at an earlier stage. / Antalet personer som lider av alzeimers och andra demensrelaterade sjukdomar förväntar att öka med accelerande fart och kostnaden for dessa sjukdomar för svensk sjukvård är hög. Det finns idag många pågående forskningsprojekt inom demensdiagnostik där man analyserar personers ögonrörelser för att kunna detektera kognitiva svårighetet i tidigt stadie. Forskningen görs för att minska på kostnaden och öka livskvaliten för de som insjuknar. Detta arbete syftar till att undersöka om det går att använda maskininlärning för att klassificera kognitiv svårighet baserat på en persons ögonrörelser. Mer konkret vill man undersöka om en automatisering av en etablerad bildbeskrivningsuppgift, som idag används flitigt inom demensdiagnotistik. Det har äarför samlats in data som representerar personers ögonrörelser under tider de utför olika demenstester. Med hjälp av datan har man sedan tagit fram olika synfunktioner och använt binär och logistisk regression för att klassifisera dessa ögonrörelser. Det genomsnittliga resultatet visade att modellen klassificerade rätt i 73% av fallen. Detta resultat kan inte bekräfta att denna teknik kan användas för att automatisera neuropsykologiskt tester med tillräckligt hög noggrannhet. Daremot ser det lovande ut att kunna ända maskininlärning för att detektera avvikelser i ögonrörelser, hos personer som lider av kognitiva svårigheter. Vidare analyseras också möjligheten att praktiskt implementera tekniken där man analysera ögonrörelser i svensk sjukvård. Resultatet visar att om det är m jligt att utforma en modell som diagnotiserar bättre än vad en professionell läkare gör, så går det att argumentera for att automatiska, neuropsykiska tester skulle kunna vara en nyckel för att detektera kognitiva svårigheter i tidigt stadie.

A large part of Swedish medical care is expected to be provided from the primary health centers. However, these centers are experiencing challenges in terms of shortages of personnel, an increased volume of patients, higher workload, increasing queue lengths, and increasing costs. Addressing these issues at the primary health centers is important for both improving the operation at the local centers and the functionality of the Swedish healthcare system. This thesis aims to explore the primary health center operation, focusing on a typical public primary health center in Stockholm. This is done to find parameters that affect the flow of patients and develop a graphical model that serves as a foundation for further model development, simulations and optimization of good health. To address the complex and dynamic primary health center system, a system dynamics approach is adopted. A literature review was conducted to gain an understanding of the primary health center environment and to identify parameters that impact the primary health centers ability to operate and/or affect the quality of service towards patients. The model development involved constructing cases and extracting parameters that change over time. The parameter relationships were determined through interpretation and are supported by literature. The model was qualitatively validated with the assistance of expert feedback. The presented result is determined to capture the basic operation of the primary health center and the model can be used as a foundation for further simulations. / En stor del av den svenska sjukvården förväntas levereras från vårdcentraler. Vårdcentralerna står dock inför utmaningar när det gäller brist på personal, ökad patientvolym, högre arbetsbelastning, ökade kölängder och ökande kostnader. Att hantera dessa problem på vårdcentralerna är viktigt både för att förbättra den lokala verksamheten och funktionaliteten i svensk hälso- och sjukvård. Syftet med detta arbete är att undersöka vårdcentralens verksamhet och fokuserar på en typisk offentlig vårdcentral i Stockholm. Detta görs för att hitta parametrar som påverkar patientflödet, för att utveckla en grafisk modell som utgör en grund för vidare modellutveckling, simuleringar och optimering av god hälsa. För att adressera det komplexa och dynamiska vårdcentral-systemet antas ett system dynamiskt tillvägagångssätt. En litteraturgenomgång genomfördes för att få en förståelse för vårdcentralens miljö och identifiera parametrar som påverkar vårdcentralens förmåga att driva verksamheten och/eller påverkar kvaliteten på vården för patienter. Modellutvecklingen innebar att konstruera fall och extrahera parametrar som förändras över tid. Parametrarnas relationer bestämdes genom tolkning och stöds av litteratur. Modellen genomgick en kvalitativ valideringsprocess baserad på expertutlåtanden. Resultatet, den grafiska modellen, som presenteras anses fånga vårdcentralens grundläggande funktion och kan användas som grund för vidare simuleringar.

In Sweden, where a decentralized healthcare system is applied, all patients are registered at a primary healthcare center. To access most of the publicly funded specialized care clinics, patients need to be referred by a general physician at the primary healthcare center. However, long waiting times and queues to access specialized care clinics in Sweden, has been a serious problem and concern for decades. Addressing this issue is important for improving patients’ transition to specialized care and the functionality of the Swedish healthcare system. The aim of this thesis is to explore the Swedish healthcare system to analyze the transition of patients to specialized care clinics and identify the reasons for long waiting times and queues. This was done by analyzing the Swedish healthcare system and develop a serious game prototype which models the process of access to specialized care within the Swedish healthcare system. The prototype was used to understand the delay that happens in patients’ transition and access process to specialized care services.  A system analysis including a literature review is conducted to gain an understanding of the Swedish healthcare system and gather data to be used in the designed prototype. The outcome of the system analysis is a visual representation of the Swedish healthcare system including laws and stakeholders. A game frame is developed from the system analysis. Maps, tables, and a flow-diagram are developed to visualize patients’ access to specialized care. All of this was used to design the game prototype. The final prototype is developed through an iterative process, where several prototypes are designed and tested through game sessions with experts. The prototypes are evaluated after each game session. Finally, learning and findings gained from the prototypes design and the game sessions are documented. This includes reasons for long waiting times for a first visit at a specialized care clinic such as the structure of the Swedish healthcare system, mainly that the PHC is the foundation of the system. Staff shortages, and the need for a referral to access most of the specialized clinics are also discussed and stated along with other reasons. / I Sverige tillämpas decentraliserat sjukvårdssystem där alla patienter registeras vid en vårdscentral. För att få tillgång till de flesta offentligt finansierade specialistvårdsmottagningar remitteras patienterna av en allmänläkare vid vårdscentralen. Dock har långa väntetider och köer till specialiserad sjukvård varit ett allvarligt problem och bekymmer i Sverige i årtionden. Att hantera denna fråga är avgörande för att förbättra patienternas övergång till specialiserad vård och för att den svenska sjukvården ska fungera smidigt. Målet med detta projekt är att utforska det svenska sjukvårdssystemet för att analysera patientövergångar till specialistvårdsmottagningar och identifiera orsakerna till de långa väntetiderna och köerna. Detta uppnåddes genom att analysera det svenska sjukvårdssystemet och utveckla en prototyp av ett seröst simuleringssspel som simulerarr processen att få tillgång till specialiserad vård inom det svenska sjukvårdssystemet. Prototypen användes för att förstå förseningar som uppstår under patientövergångar och tillgång till specialvårdtjänster. En systemanalys inklusive en litteraturöversikt genomförs för att få en djupare förståelse för det svenska sjukvårdssystemet och samla in data som kommer att användas i den utformade prototypen. Resultatet av systemanalysen är en visuell representation av det svenska sjukvårdssystemet, inklusive juridiska lagar och berörda parter. Genom systemanalys utvecklas ett spelramverk. Kartor, tabeller och ett flödesschema utvecklas för att visuellt framställa patienternas tillgång till specialiserad vård. Allt detta användes sedan för att designa spelprototypen. Den slutliga prototypen utvecklas genom en iterativ process, där flera prototyper designas och testas genom spel sessioner med experter. Prototyperna utvärderas och dokumenteras efter varje spel-sessioner. Slutligen dokumenteras de lärdomar och resultat som erhållits från prototyputformningen och spel-sessionerna. Detta inkluderar orsaker till långa väntetider för ett första besök på en specialiserad vårdmottagning såsom strukturen i den svenska sjukvården, främst att PHC är grunden i systemet. Personalbrist och behovet av remiss för att komma åt de flesta specialiserade klinikerna diskuteras också och anges tillsammans med andra skäl.

Denna studie undersöker relationen mellan psykologiska kontrakt och utbrändhet i syfte att utöka kunskapsområdet. Studiens genomfördes bland sjukvårdspersonal i Sveriges offentliga sektor och bestod av 43 kvinnor och nio män (N = 52). Psykologiska kontrakt avser outtalade och subjektiva förväntningar och skyldigheter mellan anställda och arbetsgivare. Kontraktet kan i sin tur brytas ner i tre separata kontraktstyper: transaktionella, relationella och ideologiska. Studien syftar till att identifiera sambanden mellan kontraktstyperna, psykologiska kontraktets uppfyllelse och upplevd utbrändhet. Genom en enkät mättes graden av deltagarnas kontraktstyper, kontraktets uppfyllelse samt arbetsrelaterade krav och resurser. Psykologiska kontraktstyperna verkar vara ett för smalt område att undersöka i relation till utbrändhet eftersom dessa inte visade på någon signifikant predicerbarhet. Resultatet visade däremot att bristande uppfyllelse av det sammanställda psykologiska kontraktet har ett signifikant samband med ökad utbrändhet, utöver krav och resurser. Korrelationsanalys med det psykologiska kontraktet och krav/resurser visar på resultat i liknelse med Job Demands-Resources. Trots att resurser har ett positivt samband med kontraktets uppfyllnad så verkar denna effekt inte vara lika stark som den negativa inverkan från krav. Arbetstempo och känslomässiga krav sticker ut som de starkast korrelerade variablerna och betonar vikten av att säkerställa ett hanterbart tempo samt att tillhandahålla hjälpmedel för att lindra den känslomässiga bördan av arbetet inom sjukvården. Studien understryker att både arbetsgivare och anställda måste adressera explicita och implicita förväntningar för att minska risken för utbrändhet. Att säkerställa en balans mellan arbetskrav och resurser, samt att uppfylla psykologiska kontrakt, är avgörande för att förbättra mental hälsa och arbetstillfredsställelse bland sjukvårdspersonal. / This study investigates the relationship between psychological contracts and burnout to widen the field. The study took place among healthcare workers in the Swedish public sector and consisted of 43 women and nine men (N = 52). Psychological contracts refer to the unspoken and subjective expectations and obligations between employees and employers. These contracts can be divided into three separate types: transactional, relational, and ideological. The study aims to identify the associations between these contract types, the fulfilment of psychological contracts, and perceived burnout. Through a survey, the participants' contract types, contract fulfilment, job demands and resources were measured. The psychological contract types seem to be too narrow an area to investigate in relation to burnout, as they did not show any significant predictability. However, the results indicated that the lack of fulfilment of the overall psychological contract has a significant association with increased burnout, beyond job demands and resources. Correlation analysis between psychological contracts and job demands/resources shows results similar to the Job Demands-Resources model. Although resources have a positive relationship with contract fulfilment, this effect does not appear to be as strong as the negative impact of demands. Work pace and emotional demands stand out as the most strongly correlated variables, emphasizing the need for ensuring a manageable pace and providing tools to ease the emotional burden of work in healthcare. The study highlights that both employers and employees must address explicit and implicit expectations to reduce the risk of burnout. Ensuring a balance between job demands and resources, as well as fulfilling psychological contracts, is crucial for improving mental health and job satisfaction among healthcare personnel.