The paper focus on the first people in south-east Sweden. I investigate why they moved to the north, how they adapted to a new environment, and how they used new materials. I study ten locations in my investigation, which starts with Årup in north-east Scania, and ends with Mörby in Östergöland. The survey deals with the research history concerning the Mesolithic Stone Age in southern Scandinavia, and why ethnicity, adaptability, imagination and the will of survive is so important to us human beings.

<p>The paper focus on the first people in south-east Sweden. I investigate why they moved to the north, how they adapted to a new environment, and how they used new materials. I study ten locations in my investigation, which starts with Årup in north-east Scania, and ends with Mörby in Östergöland. The survey deals with the research history concerning the Mesolithic Stone Age in southern Scandinavia, and why ethnicity, adaptability, imagination and the will of survive is so important to us human beings.</p>

Denna uppsats avser skiftesreformernas påverkan på Nåntuna, med ett fokus på tidsperioden 1640–1863, och innefattar även konsekvenserna av skiftesreformerna som syns än idag, såväl som områdets omstridda framtid som en del av den aktiva samhällsdebatten i Uppsala stads sydöstra stadsdelar. Undersökningens syfte är att undersöka hur markanvändningen i Nåntuna har förändrats över tid, såväl som hur bebyggelsen och vägarna utvecklats genom skiftesreformernas konsekvenser. För att utföra undersökningen har historiska kartor använts, såväl som ett antalfältanalyser utförts för att se nutida spår efter historiska kvarlämningar. Resultatet av undersökningen visar hur Nåntuna by, och marken omkring har förändrats i takt med skiftesreformerna, innefattande hur fälten delades upp mellan gårdarna, konsoliderades och bysprängningen av Nåntuna by följande laga skiftes verkställande. Efterföljande bysprängningen, ritades den moderna stadsplanen upp för Nåntuna 1973, där gårdar och fält skulle ersättas med radhus och villor. Vid början av 80-talet var denna nybyggnation färdigställd, och Nåntunas utseende har sedan ej förändrats mycket. Gården vid den ursprungliga byn finns kvar i Nåntuna, och används än idag, med fält och hästhagar i bruk runtom gården. Idag karaktäriseras området av dess uppdelning mellan stad och land,samt dess roll som en horisont för Uppsalas pågående expansion inom den sydöstra staden.

Uppsatsen fokuserar på medborgardialogen som hållits i Uppsala kommun under planeringsprocessen för de sydöstra stadsdelarna där det planeras byggas en stor mängd bostäder, en ny tågstation och en ny spårväg. Under medborgardialogen har det uppstått stort motstånd från en andel av lokalbefolkningen vilket är något som resulterat i skapandet av Föreningen Sydöstra Uppsala. Genom semistrukturerade intervjuer undersöktes om medborgardialogen har haft den demokratiserande effekt som önskas utifrån vad tillgänglig forskningen säger om medborgardialoger. Uppsala kommuns syn på projektet jämförs med den syn Föreningen Sydöstra Uppsala har, delvis utifrån planerna i sig och delvis utifrån hur väl de anser att medborgardialogen har fungerat. Det undersöktes även genom canvassing om lokalbefolkningen delar samma syn på medborgardialogen och byggplanerna som Föreningen Sydöstra Uppsala har. Undersökningen finner att medborgardialogen kan påstås ha ökat lokalbefolkningens deltagande i planeringsprocessen, däremot har metoden som kommunen använt inte stort stöd inom forskningen när det kommer till att utöka mängden lokal demokrati i samhället. Det finns även ett stort lokalt motstånd mot byggplanerna, något som representeras av föreningen Sydöstra Uppsala.

Planeringen av de sydöstra stadsdelarna har de senare åren blivit en alltmer viktig politisk fråga till följd av ett avtal som slöts mellan staten, Region Uppsala och Uppsala kommun 2017. Enligt lag måste kommunen hålla i samråd när nya bostadsområden planeras, där medborgarna har möjlighet att delta och yttra sina synpunkter. Syftet med denna studie var att undersöka vad kommunen har för mål med den deltagande planeringsprocessen och hur den har upplevts i praktiken. Utöver det syftar även studien till att diskutera huruvida deltagandeplanering är meningsfull. För att besvara forskningsfrågorna användes en kvalitativ studie, där intervjuer med Uppsala kommun och Föreningen Sydöstra Uppsala genomfördes. Dokument från kommunen och föreningen analyserades för att ge bakgrund och information till deltagandeprocessen. Studien visade att kommunens mål med deltagandeprocessen var att beakta medborgarnas synpunkter och svara på frågor utifrån fakta som finns. Samråd och medborgardialoger var sätt för kommunen att få medborgarna mer delaktiga. Föreningen känner sig däremot exkluderad och negligerad. De menar att kommunen förbiser medborgarnas intressen och att processen med samråd och medborgardialoger har varit meningslös.

Dagens representativa demokrati har blivit alltmer behäftad med politikermissnöje och sjunkande valdeltagande. Forskare har därför talat om hur demokratin behöver fördjupas och breddes med inslag av deliberativ demokrati för att få legitimitet. Den här uppsatsen har därför som syfte att undersöka hur väl inslag av deliberativ demokrati uppfylls i verkligheten inom lokaldemokratin. Detta görs för att kunna bilda sig en förståelse för i vilken mån inslag av deliberativ demokrati faktiskt tillämpas. Genom att använda Sherry Arnsteins teori om The Ladder of Participation, på svenska Deltagandestegen, analyserar uppsatsen medborgardialogen mellan Uppsala kommun och medborgare i planeringsfallet de Sydöstra stadsdelarna i Uppsala kommun. Ett fall som har karaktäriserats av missnöje gentemot Uppsala kommun från medborgare. Teorin möjliggör en normativ klassificering av den deliberativa demokratiska praktiken medborgardialog, och gör det genomförbart att mäta i vilken mån som Uppsala kommun har tillämpat en medborgardialog enligt idealet. Studien har använt sig av kvalitativ metod för att samla in det resultat som analyseras utifrån uppsatsens valda teori.

Denna rapport är resultatet av ett kandidatarbete inom miljö- och vattenteknik. Syftet med projektet var att undersöka om regnvatteninsamling, kort RVI, från tak är en gynnsam metod för användning till spannmålsodling, grönsaksodling eller djurhållning i sydöstra Sverige. För att uppnå syftet utgick studien från fyra frågeställningar. Dessa omfattade mängder regnvatten som kan samlas in, vattenbehovet för de tre användningsområdena, om kostnaden för ett RVI-system kan vägas upp av uteblivna skördeförluster under ett torrår och vilka möjligheter samt vilket intresse som finns för RVI-system. För att besvara frågeställningarna gjordes beräkningar av insamlad data från SMHI, Jordbruksverket, SCB, myndighetsrapporter, teknikleverantörers hemsidor och från Nordiskt samarbete. Till frågeställningen om möjligheter och intresse användes resultat från en enkätundersökning där jordbrukare, kommuner, konsulter, en institution och en teknikleverantör svarade på frågor. Slutligen gjordes en SWOT-analys där styrkor, svagheter, möjligheter och hot sammanfattades med hjälp av resultatet från beräkningarna och enkätsvaren. Resultatet visade att RVI från tak i Skåne, på Gotland och på Öland potentiellt kan samla in 169-256 m3 per år, beroende på nederbördsscenario. RVI bör vara mer gynnsamt för djurhållning än för bevattning av grödor, eftersom en större del av vattenbehovet kan tillgodoses för djurhållning än för bevattning. Det kunde även konstateras att det krävs många torrår för att de uteblivna förlusternas ekonomiska värde ska väga upp kostnader för ett RVI-system. Enkätsvaren visade att majoriteten av aktörerna ansåg att det fanns en potential för RVI från tak och att alla lantbrukare som svarade kunde tänka sig att använda RVI-system i framtiden, så ett intresse kunde konstateras. Det hade dock krävts fler enkätsvar för att dra välgrundade slutsatser kring hur möjligheterna ser ut för RVI i sydöstra Sverige.

The construction of the Southeast city district in Uppsala will start in 2025 with plans to be completed in 2050. When a new district is built, there is an opportunity to explore the best possible solution to all the needs of the city, one of the needs that must be met is the heat demand of all buildings. One possible way to meet these needs is through district heating. The aim of this report is to design and investigate the efficiency of a heat distribution network in the Southeast city district by determining its distribution losses and the requirements that heating distribution networks must fulfill. The method used to satisfy the purpose is to simulate the systems through a model in Python. The model produces key parameters such as distribution losses, pressure drop and temperature drop during high heat demand and low heat demand. The results of the report shows what a possible distribution network design could look like for two stages of construction. It is also shown that during low heat demand, the highest distribution losses were in the return pipe. During the high heat demand, the highest distribution losses were in the supply pipe. This is also the period of the greatest mass flow rate, temperature drop and pressure drop. The discussion addresses the correlation between these parameters as well as exploring how connecting an additional building stage impacts the performance of the system. The conclusions of this paper is that the designed distribution networks fulfill the necessary criteria for pressure, temperature and energy delivery with acceptable distribution losses. When a additional stage is connected to the system, distribution losses do not increase significantly, making the model suitable for future extensions of district heating networks.

The intention of this paper is to explore the contacts between the Swedish province of Scania and Southeastern Europe in the Migration Period. This has been done through comparative studies of four object categories. Parallels to glass, horse trappings, jewellery with inlays and sword decorations found in Scania have been studied in southeastern and centralEurope, as well as the cultures of peoples involved in the Migration processes. The conclusion is that contacts were upheld in several ways: through trade, exchange, alliances and gifts. Old trade routes along the Vistula were used in the south-easterly direction to the Pontic area but were changed to the Moravian Gatein the latter half of the period, while westerly routes probably worked most of the time. The Heruls are thought to have been an important link between Scandinavia,Southeastern Europeand the Huns.