Studiens syfte är att erhålla fördjupad kunskap om hur förskollärare använder musik iförskolan samt varför verksamma förskollärare väljer att använda musik i förskolan. För attredogöra för detta har kvalitativa intervjuer med fyra verksamma förskollärare gjorts utifrånföljande frågeställningar: Vilka erfarenheter har förskollärare av att använda musik iförskolan? Och vilka syften och mål har förskollärare med musikaktiviteter i förskolan?Intervjuerna har sedan transkriberats och presenterats i förhållande till tidigare forskning ochlitteratur som bland annat behandlat musikens dubbla syfte att fungera som både medel atthjälpa barnen att erhålla kunskap och färdigheter inom andra ämnen och att fungera som mål isig genom att ge barnen upplevelser av musik och erbjuda den som uttrycksätt. Resultatetvisar att förskollärarna i studien använder musik regelbundet och på olika sätt, både i friaaktiviteter och i planerade aktiviteter. Studien visar också att förskollärarna motiverarmusiken utifrån dess egenvärde, utifrån dess förmåga att fungera som uttryckssätt samterbjuda kunskap om och i musik. De motiverar även musiken utifrån att de vill använda densom medel för att skapa bland annat trygghet och gemenskap men också skapa förutsättningarför barnen att utvecklas inom andra områden så som språk och matematik.

Syftet med detta arbete har varit att ta reda på hur lärare ser på läxor, om synen på läxor skiljer sig någonting mellan ämnen och hur synen på läxor har förändrats under tiden som lärare.  Materialet bestod av fyra fokusintervjuer med lärare från mellanstadiet och med ett varierat åldersspann. Arbetet har utgått från ett fenomenografiskt perspektiv, både som teori och analysmodell, för att ha tagit reda på de bakomliggande orsakerna till fenomenet läxa. Resultatet visar att lärarna använder läxan som ett pedagogiskt verktyg trots att det inte finns någon forskning som stödjer detta. Skillnaden mellan ämnena var stor och alla lärarna framhöll matematikämnet som ett läxtungt ämne i motsats till SO-ämnet. Läxan lades också fram som väldigt traditionsbaserad men utefter att erfarenheten vuxit hos lärarna har också synen förändrats. Det sista som resultatet visade var att läxan bidrog till en problematik när det kom till relationen mellan föräldrar och elev.   Nyckelord Läxa, syfte, fenomenografi, fokusintervjuer

Laborationer i naturvetenskap har blivit en mer central del av undervisningen sedan nationella prov infördes i ämnet. Laborationer i naturvetenskap har fångat vårt intresse eftersom vi upplevt att syftet med laborationen sällan synliggjorts för eleverna, både från våra egna erfarenheter och vad vi sett när vi varit ute påverksamhetsförlagd utbildning. Syftet med vår kunskapsöversikt var att undersöka vad forskningen säger om lärares syften i relation till laborationer i naturvetenskap. Vi har sökt efter forskning och granskat den kritiskt för att besvara våra forskningsfrågor: Vad säger forskningen om vilka syften lärare har med att arbeta laborativt i naturvetenskap? och Vad säger forskningen om hur lärare synliggör sina syften för eleverna under laborativa moment? Vi fann bland annat att lärares syfte med laborativt arbete är att intressera och roa eleverna, utveckla förståelse för begrepp och händelser, tänka och reflektera och att koppla naturvetenskapen till vardagen. Det vi fått fram är att lärares syfte med laborativa moment synliggörs på olika sätt genom antingen introduktionen, instruktionen eller under lektionen. Vi föreslår att fortsatt forskning fördjupar sig på vilket sätt lärare ska synliggöra syftena under laborativa moment för eleverna. Men även fokusera på om det har någon inverkan på deras lärande om eleverna uppfattar syftena eller inte.

Under Swedish tax law; the general clause in the Tax Avoidance Act is a method to prevent tax evasion. The purpose of the general clause is to prevent any tax avoidance procedures that the legislator has not been able to foresee. For the general clause to be applicable, four prerequisites need to be met. This thesis analyses the fourth prerequisite based on the principle of legality. The prerequisite concludes that a determination of the tax base, based on the procedure in question, is in conflict with the purpose of the legislation. The prerequisite has been criticized for being difficult to apply. As tax laws are applied beyond the scope of the legislation, it has also been considered that taxation is made without statutory basis, which is conflicting with the principle of legality. The principle of legality requires the application of law to be predictable and without arbitrary. Therefore, in order to collect taxes there is a requirement of legal authority. Of this requirement, it has been deduced a prohibition on application by analogy of tax laws. Of relevance to the relation between the fourth prerequisite and the principle of legality is what legal value the principle is considered to have. It has been discussed whether the principle of legality can be codified in the constitution. It has been found that the principle of legality is expressed in the Instrument of Government. It is not considered to be any controversies between the fourth prerequisite and the principle of legality, as there is a legal authority for the taxation that occurs under the general clause. It is also not considered to be any illicit delegations, as the courts only rule on whether the practice is in contrast to tax legislation purposes, and not legislate. The taxpayer therefore has to take the purpose of the legislation into consideration when measures are taken for tax avoidance purposes.

No description available.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur gymnasielärare ser på de villkor som råder för elevers produktion av skriftliga och muntliga texter i svenskämnet i skolan. Den teoretiska bakgrunden till studien är bland annat forskning om text som interaktion mellan skribent/talare och läsare/lyssnare och synen på svenskämnet som ett stoffämne. Metoden som använts är kvalitativa intervjuer. Fem lärare vid två olika gymnasieskolor har intervjuats. Resultatet visar att de fem lärarna uttrycker sig positivt om de tillfällen då deras elevers texter framställs och används i autentiska sammanhang. Trots det är det sällsynt att sådana autentiska villkor råder i textarbetet. Lärarna menar dock att eleverna genom att träna i olika fiktiva situationer skaffar sig verktyg att hantera olika typer av texter och därmed en beredskap för framtida studier och yrkesliv.

Syfte och frågeställningar: Syftet är att undersöka och jämföra tre kommuners kommunikation på Facebook, men också fenomenet Facebook och dess komponenter i form av exempelvis gilla-markeringar. Studien bygger på två huvudfrågor. 1. Vilken typ av kommunikation bedrivs via kommunernas Facebooksidor? 2. Hur skiljer sig kommunikationen åt mellan de tre kommunerna? Metod och material: Intervjuer och netnografiska observationer. Huvudresultat: Facebook är en viktig kommunikationskanal för kommunerna. Intervjuerna visar att mycket av det som kommunernas kommunikatörer säger sig kommunicera stämmer in på det som de netnografiska observationerna visat och att de huvudsakligen lever upp till sina uttalade syften. Något som kan konstateras är att oberoende av hur många följare eller hur mycket feedback en kommuns Facebooksida får så gör det ingen större skillnad i hur de bedriver kommunikationen. Alla tre kommunerna har som mål att föra dialog med sina följare via Facebooksidan. Av observationerna att utläsa är det dock endast Karlstad kommun som aktivt bjuder in följarna till att bidra med innehåll. Alla tre undersökta kommuner har varsin policy som är utfärdad för hur de ska arbeta med sociala medier, vilket alla kommuniktörer förhåller sig till i arbetet med Facebooksidan. Med resultat från både intervjuer och observationer kan tre stycken ledord urskiljas som beskriver den kommunikation kommunerna bedriver; informera, interagera och engagera.

Matematikläxans existens ifrågasätts ofta av både elever, föräldrar och lärare. Argument går att finna både för och emot användandet av matematikläxor. Den här studien fokuserar på lärare som valt att använda sig av matematikläxor regelbundet i sin undervisning. Studien syftar till att ge fyra lågstadielärares bild av vad de anser är syftet med att använda sig av matematikläxor och hur deras olika syften avspeglas i de läxor de ger. Undersökningen bygger på en kvalitativ ansats bestående av observationer där lärarnas användning av matematikläxor studeras samt intervjuer där lärarna i undersökningen ger sin bild av vad deras syfte och tankar kring matematikläxor är. Resultatet visar att lärarna i undersökningens främsta syften med att använda sig av matematikläxor är att eleverna ska repetera eller fördjupa sina matematiska kunskaper. Lärarna ser även matematikläxan som en viktig del i att koppla samman skola och hem. Deras syften avspeglas i läxorna på så vis att de som använder sig av repeterande läxor ofta ger uppgifter liknande de som finns i elevernas arbetsböcker. Det fördjupande syftet kopplas däremot samman med olika problemlösningsuppgifter som inte tidigare är kända för eleverna.

No description available.

Syfte och frågeställningar Studiens syfte är att undersöka hur elever, i ämnet idrott och hälsa, uppfattar ämnets syfte och hur de tror att de blir bedömda. Utifrån detta har följande frågeställniningar varit utgångspunkt för studien: 1. Vilket syfte upfattar elever i årskurs 4-6  att ämnet idrott och hälsa har? 2. Vilket lärande upplever elever i årskurs 4-6 att de får i relation till styrdokumenten? 3. På vilka grunder upplever elever i årskurs 4-6 att de blir bedömda i ämnet idrott och hälsa? Metod I studien har en kvalitativ ansats använts i form av intervjuer. Urvalet är tolv stycken elever i årskurs 4, 5 och 6 (två pojkar och två flickor från varje årskurs). Metoden har använts för att få vida och djupa svar på frågeställningarna. Resultat Resultatet visar att eleverna har stor kunskap om begrepp och det centrala innehållet i Lgr 11.  Enligt eleverna är idrott och hälsa ett viktigt ämne men ändå verkar de inte uppfatta lärandet som värdefullt: de beskriver ämnet som ”en paus från skolan” och att det ”är bra för att man får röra på sig, så man slipper bli tjock”. De menar också att andra ämnen är ”viktigare” i skolan. Eleverna är medvetna att de blir bedömda och deras lärare är för det mesta tydlig med vad de ska uppnå och hänvisar ofta till styrdokumenten. Trots det, tror de flesta elever att de blir bedömda efter attityd och  inställning på lektionerna. Eleverna lär sig att ta avstånd från tävling och att agera efter ”låt gå”. Lektionerna präglas av lek och rekreation, enligt eleverna. Slutsats Trots att eleverna är väl insatta i begreppen och kan förklara dem är deras svar på vad syftet är med idrott och hälsa är, vad de bedöms i, vad de lär sig och varför ämnet är viktigt, inte alltid överenstämmande med kursplanen. Elevernas lärare arbetar för att få bort föreningsidrotten från ämnet idrott och hälsa i skolan och fokuserar mer på att lära eleverna det ”sociala spelet”. Resultaten visar vad för slags egenskaper/kunskaper läraren värderar hos eleverna.Eleverna uppfattar också  att det är de egenskaperna som har en stor del i lärarens bedömning Eleverna säger bl.a. att de lär sig att samarbeta och att lyssna på varandra. Däremot framkommer att elevernas syn på ämnets syfte endast är av kroppslig karaktär. / <p>Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa skolår F-6. Ht 2013</p>