<p>In this essay I have studied how the film industry in the USA has worked with history in movies ever since the birth of film. I have also studied if Swedish teenagers are influenced by the contemporary reflections often showed in these movies. Furthermore I discussed how to work with contemporary reflections on film in a classroom.</p><p>In these studies I used a group of teenager in the eight-grade. I stated of by asking the teenagers a verity of questions about movies and their interests in movies. Afterwards I showed them four different scenes from two different movies which all included reflections to today’s society. After the scenes the teenagers answered open questions about the scenes. The answer that I got was that the teenagers don’t see the reflection in a broad context but seems to see reflections that are more close to the, for example school. I those cases where they could reflect to something contemporary it was very often something completely different to what I reflected in the movie. I discuss that use of Contemporary reflections in historical films can be used in classrooms because it can give the students a way to work with and understand sources.</p>

<p>Avsikten med vår uppsats var att ta reda på om det fanns ett pedagogiskt syfte med musiken i förskolan. För att ta reda på det valde vi att göra en kvalitativ undersökning där vi intervjuade sex förskollärare med olika profileringar. Dessa var musik, språk, verkstad, natur och oprofilerad. I undersökningen tittade vi på likheter och skillnader mellan dessa förskollärares förhållningssätt till och användning av musiken. Detta gjordes utifrån fyra områden; musiksammanhang, syften med musikaktiviteter, faktorer som styr musik, sånger och sångtexter samt faktorer som krävs för arbetet med musik. Vår undersökning jämfördes med inhämtad litteratur.</p><p>Resultatet visade att det mer eller mindre fanns ett pedagogiskt syfte med musiken i förskolan och att det inom samtliga fyra områden fanns både likheter och skillnader mellan förskollärarna. Vidare framkom det i resultatet att musiken användes i många olika sammanhang. Förskollärarnas syften med musiken var kognitiva, socioemotionella och kulturella. Deras val av musik, sånger och sångtexter utgick ifrån de tre didaktiska frågeställningarna vad, hur och varför. Enligt våra informanter var de faktorer som krävdes för arbetet med musik i förskolan ett gott självförtroende, vilja, mod, initiativförmåga, intresse och glädje. De ansåg även att ingen speciell utbildning behövdes men enligt vissa var det dock en fördel.</p>

Allt fler yrkesgrupper efterfrågar kompetens i kognitiv beteendeterapi. Handledning i metoden ges idag även utanför det kliniska området. Trots detta saknas en modell för hur denna KBT orienterade handledning ska utformas. Teorigenomgången har visat att modeller och teorier om handledning har skapats utifrån praxis och perspektiven på handledning är många. Syftet med studien var att beskriva centrala aspekter i KBT orienterad grupphandledning. Semistrukturerade intervjuer med handledare valdes som metod. Resultatet visar på gemensamma grundläggande drag i respondenternas beskrivning av definition, syfte, fokus och metoder. Skillnader har återfunnits i hur man förhåller sig till fundamentala aspekter av handledningen; frågan om ansvar, förhållningssätt som handledare, vad man ska lära ut och hur man ska benämna handledningsinsatsen. Ett ökat fokus på den handleddes utveckling och på grupprocesser rekommenderas i diskussionen. Vikten av att renodla olika typer av handledning diskuteras.

In this essay I have studied how the film industry in the USA has worked with history in movies ever since the birth of film. I have also studied if Swedish teenagers are influenced by the contemporary reflections often showed in these movies. Furthermore I discussed how to work with contemporary reflections on film in a classroom. In these studies I used a group of teenager in the eight-grade. I stated of by asking the teenagers a verity of questions about movies and their interests in movies. Afterwards I showed them four different scenes from two different movies which all included reflections to today’s society. After the scenes the teenagers answered open questions about the scenes. The answer that I got was that the teenagers don’t see the reflection in a broad context but seems to see reflections that are more close to the, for example school. I those cases where they could reflect to something contemporary it was very often something completely different to what I reflected in the movie. I discuss that use of Contemporary reflections in historical films can be used in classrooms because it can give the students a way to work with and understand sources.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur elever i årskurs 6 uppfattar syfte och framtida nytta med de olika skolämnena bild, engelska, matematik och svenska. Vidare är examensarbetets syfte att undersöka vad som motiverar eleverna att lära sig de olika ämnena samt elevernas uppfattning om betyg som motivation för att lära sig. Studien genomförs med hjälp av en kvalitativ, fenomenografisk metod, där vi har undersökt elevernas uppfattningar med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att syftet med ämnet bild enligt eleverna är att ha roligt i skolan, göra något icke teoretiskt samt att bild som skolämne saknar framtida nytta. Syftet och den framtida nyttan med ämnet engelska är enligt eleverna att kunna kommunicera med andra. Matematik är främst till för att klara av sin privata ekonomi. Detta är även den framtida nyttan av ämnet. Svenska anser de vara till för att kunna kommunicera, även i ett framtidsperspektiv. Eleverna motiveras av en rad olika aspekter: läraren, nöje i ämnet, att få uttrycka sig, att lära sig för att bli bättre på något, samt av betyg. Angående betyg är det först och främst informationsaspekten av betyg som är viktig för eleverna. De säger sig dock anstränga sig mer på grund av dem.

ABSTRACT Syftet med vårt arbete är att undersöka vilka uppfattningar ett antal chefer och medarbetare har av medarbetarsamtalets syften och mål. Vi fann det intressant att ta reda på detta eftersom vi uppfattar, och även har viss erfarenhet av, att människors uppfattningar av syftena och målen med medarbetarsamtalet kan variera. Studien är av kvalitativ natur, och vi har använt oss av ostrukturerade intervjuer med fyra chefer och tre medarbetare för att samla ihop empiri. Samtliga intervjuer genomfördes på ett informations- och teknikföretag. I resultatet som vi arbetade fram med hjälp av empirin från intervjuerna fann vi som väntat både likheter och skillnader i de intervjuades uppfattningar. Resultatet visar att medarbetarna framförallt uppfattar att det finns fyra huvudsyften: att det som diskuteras under samtalet tas tillvara och dokumenteras, att man får ett tillfälle till gemensam planering med chefen, att få en chans att berätta för chefen vilka åtgärder de önskar få uppfyllda för att förbättra sin egen arbetssituation, samt att få möjlighet att ge chefen en bild av sin situation på arbetsplatsen. Hos cheferna verkar det finnas två huvudsyften. Dessa är att få en chans ta reda på medarbetarens arbetssituation, samt att få möjlighet att ge och få feedback. När det gäller målen med medarbetarsamtalet så uppfattade både cheferna och medarbetarna i vår studie trivsel och utveckling var de mål som var viktigast att försöka uppnå med hjälp av samtalet. Anledningen till att dessa är målen, och förutsättningarna för att nå dem skiljer sig dock mellan de två parterna, vilket vi har försökt visa i resultatkapitlet. Ambitionen med vår undersökning är inte att skapa några nya teorier inom det aktuella området. Ambitionen är istället att ge läsaren intressanta perspektiv på vilka uppfattningar människor kan ha av syften och mål med ett medarbetarsamtal.

Syftet är att undersöka vad förskollärare har för syfte med samlingen i den pedagogiska verksamheten. Vi har i undersökningen använt oss av en kvalitativ metod med enkätundersökning med tio förskollärare från fyra olika förskolor. Som teoretisk utgångspunkt i arbetet har vi ett sociokulturellt perspektiv där fokus är samspelet mellan individer. Samlingen kan ses som ett forum med tillfälle att lära av varandra. Undersökningen visar att samlingen har flera olika syften och ses som ett viktigt moment i verksamheten. I resultatet framkom att förskollärarna anser att samlingens främsta syfte är att uppmärksamma varje barn men även att det viktigt att skapa en god gruppgemenskap och en vi-känsla.  Vår förhoppning är att detta arbete skall inspirera pedagoger i förskolan till att reflektera över samlingens syfte och dess innehåll samt ställa sig frågan: För vem har vi samling?

<p>Syftet är att undersöka vad förskollärare har för syfte med samlingen i den pedagogiska verksamheten. Vi har i undersökningen använt oss av en kvalitativ metod med enkätundersökning med tio förskollärare från fyra olika förskolor. Som teoretisk utgångspunkt i arbetet har vi ett sociokulturellt perspektiv där fokus är samspelet mellan individer. Samlingen kan ses som ett forum med tillfälle att lära av varandra.</p><p>Undersökningen visar att samlingen har flera olika syften och ses som ett viktigt moment i verksamheten. I resultatet framkom att förskollärarna anser att samlingens främsta syfte är att uppmärksamma varje barn men även att det viktigt att skapa en god gruppgemenskap och en vi-känsla.</p><p><strong> </strong>Vår förhoppning är att detta arbete skall inspirera pedagoger i förskolan till att reflektera över samlingens syfte och dess innehåll samt ställa sig frågan: För vem har vi samling?</p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p>

Syftet med denna uppsats är beskriva, analysera och diskutera samverkan på Arenastaden i Växjö. Studien har en hermeneutisk utgångspunkt och bygger på en teoretisk tolkningsmodell som innefattar fyra kategorier: Samarbete, mål och syfte, kommunikation och risker. Modellen är skapad av studieförfattarna med stöd i den tidigare forskningen. För att uppfylla studiens syfte har kvalitativa och induktiva semistrukturerade intervjuer använts. Respondenterna är Växjö kommun och arenaägande idrottsföreningar på Arenastaden. Resultatet kan summeras med att det idag finns en samverkan som av respondenterna ses som positiv, men med stor utvecklingspotential. Samtliga parter har ambitionen att samverka men vem som ska sammankalla och organisera det hela är okänt. Vi kan avläsa att samverkan idag är ostrukturerad, otydlig och med ospecifika mål samt syften, vilket försvårar samverkan. Det existerar heller ingen konkret arbetsstrategi vilket komplicerar arbetsprocessen. Som resultat har detta lett fram till att samverkan mellan parterna inte nått upp till sin fulla effektivitet och lämnar därmed ett Arenastadsområde som inte når upp till sin fulla potential.

SAMMANFATTNING Arbetets art: Ämneslärarutbildning, Examensarbete i Historia, 15HP Antal sidor: 36 Titel: Läroplansförändring inom Idrott och hälsa, En undersökning om hur lärare i ämnet idrott och hälsa har sett på läroplansförändringarna från Lgr62-Lgr11 Författare: Ida Tholse, 911114-2023 Handledare: K.G Hammarlund                                                                                                                                                                  Bakgrund: Förändring i skolan är något som sker kontinuerligt. Läraren är den som verkställer de förändringar som sker, för utan läraren som förändrar sitt sätt att lära spelar det ingen roll ifall politiker lägger ner tid och pengar på att skapa nya läroplaner. Lärarens inflytande över de förändringar som sker har däremot inte alltid varit särskilt stor, därför tycker jag att det är intressant att ta reda på hur just lärarna har reagerat vid dessa förändringar.   Syfte och frågeställningar: Jag vill undersöka hur man har sett på ämnet idrott i skolan samt hur man har reagerat på de läroplansförändringar som har skett från Lgr62 fram till dagens Lgr11. Hur har lärarna sett på förändringarna? Vad har lärarna fokuserat på när det gäller ämnets mål? Har dessa tankar stämt överens med den nya läroplanen?   Metod: För att få svar på dessa frågor har jag utgått från Idrottsläraresällskapets tidning, Tidskrift i gymnastik &amp; idrott, Tidskrift i gymnastik samt Tidningen Idrott &amp; Hälsa med fokus på de år kring de olika läroplansförändringarna (alltså: 1961-62, 1979-80, 1993-94, 2010-2011). För att få en jämförelse så har jag även använt mig av Björn Sandahls bok, Ett ämne för alla, där han även för fram hur Riksidrottsförbundet, Skolidrottsförbundet, Idrottslärarkåren och Idrottshögskolan reagerar kring de olika förändringarna.   Resultat: Idrottslärare har med hjälp av bland annat tidningen Idrott och hälsa ett stort forum där de delar med sig och utbyter åsikter om vad som sker inom yrket. De reaktioner som går att hitta ur dessa tidningar, just när det kommer till läroplansförändringar, är varierade från läroplan till läroplan. Läroplanerna ändras i takt med att samhällets fokus, både politiskt och socialt, ändrades beroende på landets förutsättningar och villkor. Vissa läroplaner är så pass snarlika att lärarna istället fokuserar på att förbättra yttre faktorer såväl som inom undervisningen (material) som utanför (lärarutbildning). Andra läroplaner skapade otroligt starka reaktioner och lärarrollen ifrågasattes.