Bakgrund: Nya tankar inom strategiområdet menar att bland annat meningsfullhet, värderingar och organisationens syfte är viktiga aspekter att betona för att företag ska kunna skilja sig ur mängden och därmed locka till sig kunder och personal. Den svenska äldreomsorgen står idag inför en stor utmaning när det gäller att trygga den framtida personalförsörjningen. En åldrande befolkning, ökade vårdbehov samt den höga medelåldern på dagens personal inom äldrevården är några faktorer som bidrar till ämnets aktualitet. Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva och analysera hur arbetet med personalförsörjningsfrågor sker inom den svenska äldreomsorgen. Undersökningen kommer att fokusera på hur de tre aspekterna meningsfullhet, organisationens syfte samt grundvärderingar används strategiskt i detta arbete. Vi ämnar även identifiera och diskutera eventuella skillnader mellan privata och offentliga organisationer i den här frågan. Genomförande: Undersökningen har utförts genom åtta personliga intervjuer med personal inom svensk äldreomsorg. Resultat: Av studien har det framkommit att de studerade organisationerna arbetar på ett liknande sätt med personalfrågor. Det mest centrala inom detta arbete är vidareutbildning, medarbetarsamtal, närvarande ledarskap samt hälsoarbete. Meningsfullhet, grundvärderingar och organisationens syfte är på olika sätt och i olika stor utsträckning närvarande i personalarbetet. Extern kommunikation gentemot arbetsmarknaden sker i liten utsträckning, då rekryteringsbehovet är litet i dagsläget. Vissa åtgärder har införts för att trygga personalförsörjningen på lång sikt, om än i begränsad omfattning. I det här arbetet finns främst tankar om att exponera meningsfullheten i arbetet samt organisationernas grundläggande värderingar, medan syftet inte fokuseras på.

Syftet med undersökningen är att studera hur lärare i ämnet historia resonerar kring användandet av film i undervisningen. Fokus ligger på att undersöka hur lärarna anger att de går tillväga när de gör sitt filmurval och i vilket syfte de uppger att de visar film. Undersökningen syftar också till att ta reda på hur lärarna uppger att de bearbetar filmerna tillsammans med eleverna. Undersökningen har genomförts med hjälp av intervjuer av fyra historielärare från både grundskolan senare del samt gymnasiet.  Undersökningen visar att film kan användas för olika syften i undervisningen. Resultatet visar att filmurval och bearbetning av film sker på likartade sätt. Det som kan skilja sig åt är förberedelserna inför en filmvisning. Undersökningen visar också att lärarna ser flera fördelar med att använda sig av dokumentärfilm även om de inte är helt negativa till att använda sig av spelfilm.

This paper deals with how science teachers in the Swedish secondary school choose the content in the education they give to the pupils. What are the reasons for their choices and what do they think of the purpose of science in secondary school? Through interviewing science teachers the investigation shows that there are three different views of how to choose content in the science education: one focuses on the processes of science itself, one integrates the socio-cultural aspects and one emphasizes the interests of the pupils

Vi har utfört en kartläggning av Hageby familjecentral med fokus på hur samverkan fungerar mellan de olika verksamheterna; öppen förskola, barnavårdscentral och socialtjänsten. Vi har utgått från de teman som framkommit utifrån två enkätundersökningar respektive två gruppintervjuer. Dessa riktade sig dels till personalen på familjecentralen samt ledningsgruppen för verksamheten. Centrala teman som framkom var syfte/mål, samverkan, samverkansavtal, yrkesroller, prevention/förebyggande arbete, sekretess/etik och myndighetsutövning. I analysen har vi diskuterat dessa och exemplifierat med citat från våra informanter och sedan kopplat vårt resonemang till aktuell litteratur. Resultatet i studien visar att samverkan är ett bra verktyg för att arbete preventivt med familjer och deras olika behov. Det förebyggande arbetet är också det primära syftet för familjecentralen. Slutsatserna denna studie inbringar är att samverkan mellan myndigheterna på familjecentralen har varit framgångsrik. De anställda har blivit mer lättillgängliga för berörda familjer som besöker familjecentralen och socialtjänstens roll har avdramatiserats. Det finns dock vissa problem i verksamheten. Frågor som är angelägna för verksamhetsansvariga att lyfta och åtgärda är primärt allt för vida mål, BVC:s pressade arbetssituation och det ökade besöksantalet som kan leda till att de individer som är i behov av hjälp och stöd inte uppmärksammas i den utsträckning som önskas. / We have executed a chart of Hageby familycenter with focus on how interplay functions between the different units; ”öppen förskola/preschool”, child welfare center and social service. We have started with the themes recieved from two surveys respective two group interviews. These turned to partly the staff at the familycenter, partly the directorate. The central themes we recieved are purpose/goal, interplay, interplaycontracts, occupational roles, preventative work, secrecy/ethics and exercise of authority. In our analysis we have dicussed these, exemplified with quoteations from our informants and then “connected” our discussion to current litterature. The results of this study shows that cooperation is a good tool för preventative work with families and their different needs. The preventative work is also the primary aim at the familycenter. The conclusion this study applies is that cooperation between the authorities and the familycenter has been succesfull, partly because the employes has been more accesable for the families who visit the familycenter, partly because the role of social service has been defused. There are, however, some difficulties with the activity that can be blamed on too wide aims, “BVC” strained work situation and the increasing number of visitors, all this wich can lead to individuals in need of help and support not getting the attention or get hold of in the extent that would be desired.

Ända sedan 1920 har vi i Sverige genom lagstiftningen haft ett starkt samband mellan redovisning och beskattning. Det kanske klaraste sambandet är det så kallade materiella sambandet som fastslår att det beskattningsbara resultatet för näringsverksamhet baseras på företagets årsredovisning, så länge den anses uppfylla kraven på god redovisningssed. Sambandet mellan redovisning och beskattning har debatterats flitigt under framförallt 1990- talet och 2004 tillsattes av regeringen en utredning som syftade till att presentera ett förslag för framtiden. I slutet av sommaren 2008 presenterade utredningen sitt slutbetänkande med förslaget att det materiella sambandet mellan redovisning och beskattning bör avskaffas från och med 1 januari 2011. Studien syftar till att undersöka vilken betydelse sambandet mellan redovisning och beskattning får för kvalitén på redovisningen och vilka konsekvenser ett eventuellt avskaffande kommer att få. För att mäta redovisningskvalité har vi utgått från IASB:s viktigaste kvalitativa egenskaper; relevans, tillförlitlighet, jämförbarhet och begriplighet. I vår undersökning har vi sedan försökt att utreda hur var och en av de kvalitativa egenskaperna skulle påverkas av ett avskaffande av sambandet. Vi har via ett deduktivt angreppssätt genomfört en kvalitativ studie där vi intervjuat respondenter baserade i Umeå och Stockholm om deras syn på sambandet mellan redovisning och beskattning, redovisningskvalité och vad ett eventuellt avskaffande skulle innebära. Vid valet av respondenter sökte vi aktivt efter både respondenter med stor praktisk erfarenhet av redovisning och revision, det vill säga auktoriserade eller godkända revisorer, och respondenter med stor teoretisk erfarenhet av redovisning och beskattning såsom skattejurister, redovisningsexperter och liknande. Syftet var att få respondenter som kunde se ämnet från olika synvinklar och komma med synpunkter baserat på personliga erfarenheter från hans/hennes yrkesbakgrund för att se om det fanns någon skillnad i åsikter baserat på vilken yrkesgrupp respondenten representerade. Vi kunde framförallt se skillnader i inställningen till en eventuell frikoppling då de med stor praktisk erfarenhet var något mer försiktigt inställda. Vidare kunde vi också dra slutsatsen att relevansen och jämförbarheten skulle påverkas positivt vid en frikoppling medan effekterna på begriplighet och tillförlitlighet förmodligen skulle vara oförändrad, baserat på våra respondenters svar. Kvalitén på redovisningen påverkas förmodligen negativt på grund av sambandet, framförallt i teorin, effekterna i praktiken är däremot svårare att analysera innan en frikoppling är genomförd. Vi anser att överförbarheten är god då vi kunnat se stor enighet bland våra respondenter, oavsett yrkesgrupp, angående sambandets kvalitetsmässiga påverkan samt de kvalitativa konsekvenserna vid en eventuell frikoppling. Det är viktigt att påpeka att våra slutsatser bygger på hypotetiska resonemang då några faktiska resultat av en frikoppling inte går att se ännu av förklarliga skäl. Därför är ett förslag till vidare studier att undersöka vilka effekter en frikoppling får i praktiken när en frikoppling är genomförd.

Syftet med undersökningen är att undersöka vilken skönlitteratur svensklärare på gymnasietförespråkar samt studera om lärarna har speciella värderingar kring litteratur. Detta för att sevilken sorts inofficiell skolkanon det finns i den svenska skolan i dag. Fem intervjuergenomfördes med svensklärare på gymnasiet från tre olika geografiskt placerade skolor inorra Skåne. De frågor vi sökte svar på är: Vilken skönlitteratur väljer en svensklärare pågymnasiet att använda i undervisningen av sina elever? Vilka faktorer styr svensklärares valav skönlitteratur på gymnasiet? Resultatet visar på att det existerar en skolkanon, enskolkanon som styrs av lärarna och vad de själva läste under sin gymnasietid vilket till storadelar innebär klassisk litteratur. I resultatet går det att urskilja vilka faktorer som styr lärarensval av skönlitteratur och det är faktorer som kvalitet, tid, läsbarhet, och att litteraturen fångareleven. Litteraturen måste även uppfylla kriterier som att den är analyserbar och kan utvecklaläsaren.Ämnesord:

Avsikten med undersökningen är att klarlägga om det finns ett pedagogiskt syfte med samling, en traditionell aktivitet som förekommer dagligen i förskolan. Vi vill även efterforska vad som styr innehåll, lärande och hur pedagogiskt ledarskap utövas. Med anledning av detta har vi använt oss av en kvalitativ metod vid undersökningen av sju observationer, och tolv semistrukturerade intervjuer med förskollärare och förskolechefer. Undersökningen har utförts på kommunala och privata förskolor i två större kommuner i Sverige.   Resultatet visar att förskollärarna har ett pedagogiskt syfte med samlingen, som illustreras av ett lärande främst utifrån sång, rörelse och matematik, vilket går att härröra till Läroplan för förskolan Lpfö98 (reviderad 2010). När det kommer till innebörden av begreppet pedagogiskt syfte, uppfattar vi däremot inte att alla delar som kartläggning, planering, utvärdering och uppföljning för att synliggöra barns lärande och för att utveckla verksamheten förekommer.

Mitt syfte med denna examensuppsats har varit att analysera och beskriva hur fem formgivarnamarknadsför sig själva och sina produkter på internet. Utifrån detta syfte formulerades tre frågeställningar: Vilka egenskaper har gjort webbsidan attraktiv för den besökande? Vilket syfte har formgivaren med webbsidan? Hur visualiserar och presenterar formgivaren sina produkter och sig själv?   För att besvara dessa har jag använt mig av den kvalitativa metoden, semiotisk bildanalys och ettfrågeformulär med öppet strukturerade frågor i standardiserad ordning använts. Formuläret har skickats uttill fem formgivarna via e-post. Valet av respondenter skedde genom ett strategiskt urval av pristagare frånElle interiörs designpris mellan åren 2006-2011. Av de fem valda formgivare har alla svarat.Resultatet av denna studie har utvecklats från mina åsikter som besökare av formgivarnas hemsidor,respondenternas svar på frågeformuläret och genom en analys av deras marknadsföring ur en semiotisksynvinkel.Slutsatsen av studien av de utvalda formgivarnas marknadsföring av dem själva och deras produkterfastställer att marknadsföringen som formgivarna använder sig av är en informativ marknadsföring riktaddirekt till slutkunden. Uppsatsen ska ses som generell för vad företag inom formgivning bör tänka på närde marknadsför sig och sina produkter via internet.

<p>Vi har utfört en kartläggning av Hageby familjecentral med fokus på hur samverkan fungerar mellan de olika verksamheterna; öppen förskola, barnavårdscentral och socialtjänsten. Vi har utgått från de teman som framkommit utifrån två enkätundersökningar respektive två gruppintervjuer. Dessa riktade sig dels till personalen på familjecentralen samt ledningsgruppen för verksamheten. Centrala teman som framkom var syfte/mål, samverkan, samverkansavtal, yrkesroller, prevention/förebyggande arbete, sekretess/etik och myndighetsutövning. I analysen har vi diskuterat dessa och exemplifierat med citat från våra informanter och sedan kopplat vårt resonemang till aktuell litteratur. Resultatet i studien visar att samverkan är ett bra verktyg för att arbete preventivt med familjer och deras olika behov. Det förebyggande arbetet är också det primära syftet för familjecentralen. Slutsatserna denna studie inbringar är att samverkan mellan myndigheterna på familjecentralen har varit framgångsrik. De anställda har blivit mer lättillgängliga för berörda familjer som besöker familjecentralen och socialtjänstens roll har avdramatiserats. Det finns dock vissa problem i verksamheten. Frågor som är angelägna för verksamhetsansvariga att lyfta och åtgärda är primärt allt för vida mål, BVC:s pressade arbetssituation och det ökade besöksantalet som kan leda till att de individer som är i behov av hjälp och stöd inte uppmärksammas i den utsträckning som önskas.</p> / <p>We have executed a chart of Hageby familycenter with focus on how interplay functions between the different units; ”öppen förskola/preschool”, child welfare center and social service. We have started with the themes recieved from two surveys respective two group interviews. These turned to partly the staff at the familycenter, partly the directorate. The central themes we recieved are purpose/goal, interplay, interplaycontracts, occupational roles, preventative work, secrecy/ethics and exercise of authority. In our analysis we have dicussed these, exemplified with quoteations from our informants and then “connected” our discussion to current litterature. The results of this study shows that cooperation is a good tool för preventative work with families and their different needs. The preventative work is also the primary aim at the familycenter. The conclusion this study applies is that cooperation between the authorities and the familycenter has been succesfull, partly because the employes has been more accesable for the families who visit the familycenter, partly because the role of social service has been defused. There are, however, some difficulties with the activity that can be blamed on too wide aims, “BVC” strained work situation and the increasing number of visitors, all this wich can lead to individuals in need of help and support not getting the attention or get hold of in the extent that would be desired.</p>

Research indicates that a more hands-on education in mathematics could improve how students relate to mathematics. Laboratory mathematics is a way of making mathematics more concrete.  How is the purpose of laboratory mathematics perceived? This thesis has its focus on the pupils’ perceptions of the purpose of laboratory mathematics, but the intention of the teacher involved is also investigated. The main research questions asked were: What is the teacher's definition of laboratory mathematics? Which is the teacher's purpose in using laboratory education? How do the students perceive the purpose of the laboratory teaching of mathematics? To answer the questions, I conducted a series of qualitative interviews. Data has been collected in a 3rd grade in Stockholm.  I interviewed a teacher and 17 students.  Results show that the teacher uses laboratory materials to ease the learning of mathematics and to concretize the content of mathematics. By using the phenomenographic method, I got five different preconceptions that students have about the purpose of laboratory education: Laboratory mathematics is for students who have difficulty with mathematics, laboratory mathematics allows more concentration in the classroom, using laboratory materials makes it easier to calculate, laboratory mathematics will help me when I calculate mathematics in every day situations and, finally when I use laboratory mathematics, I work with my hands. The study reaches the conclusion that teachers need to a highlight better the pedagogic purpose for the pupils to use laboratory mathematics.  Laboratory mathematics is in need of a higher status so that more students want to work with laboratory materials.