Denna studie handlar om hur ämnet bild har förändrats, från att ämnet infördes i skolan som teckning på 1800-talet till idag. Frågorna som ställs i studien är hur syftet med bildämnet har utvecklats, och hur undervisningstiden för ämnet har förändrats, sedan folkskolans införande. För att hitta svar på dessa frågor används litteraturstudier av både äldre och aktuella undervisnings- och läroplaner, tillsammans med forskning om själva ämnets utveckling och innehåll, men också om hur kreativitet, skapande hör ihop med människans utveckling, både som samhällsmedborgare och som individ. Både ämnets syfte och den tilldelade undervisningstiden har, som vi kommer se genom studien, genomgått stora förändringar. Som lärare i bildämnet är det angeläget att dels känna till ämnets förändringar och utveckling, dels vad forskningen säger om olika delar av ämnet.

Syfte och frågeställningar: Tidigare forskning har visat att momentet bollspel dominerar i ämnet idrott och hälsa trots att ordet bollspel inte förekommer i läroplanen. Detta anses som problematiskt då undervisningen blir ensidig vilket bidrar till att elever går miste om möjligheten att utveckla och visa kunskap i andra aktiviteter (Skolinspektionen, 2018). Syftet med studien är därmed att undersöka vilka uppfattningar elever i årskurs nio har om momentet bollspel inom ämnet idrott och hälsa samt hur de uppfattar syftet med bollspelsmomentet i förhållande till läroplanen. Utifrån syftet formulerades dessa frågeställningar: - På vilket sätt uppfattar elever i årskurs nio momentet bollspel i ämnet idrott och hälsa? - På vilket sätt uppfattar elever i årskurs nio syftet med bollspel i ämnet idrott och hälsa i förhållande till läroplanen?    Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ ansats i form av fem intervjuer med elever i årskurs nio. Respondenterna handplockades med hjälp av kontakt med en idrottslärare och en lärare. Intervjuerna genomfördes på två olika skolor, där tre respektive två elever deltog. Känslan av sammanhang, Kasam, användes som teoretiskt ramverk i studien för att analysera resultatet.   Resultat: Uppfattningarna om bollspel visade sig vara till stor del positiva, momentet var uppskattat och roligt. Däremot upplevdes bollspelet ta för stor plats i undervisningen vilket fick undervisningen att uppfattas som ensidig. Respondenterna upplevde att ett kollektivt samarbete främjade spelet och lärandet i, om och genom bollspel men att ett sådant var svårt att uppnå. De upplevde även att ett tävlingsmoment förekom i bollspel och deras upplevelser gick tydligt isär då vissa uppskattade det medan andra såg det som ett stressmoment. Alla respondenter hade svårigheter att koppla bollspel till kunskapskraven och det centrala innehållet men de använde sig av begrepp som kunde kopplas till läroplanen.   Slutsats: Slutsatserna som dras utifrån studien är att bollspelsmomentet är uppskattat om ett kollektivt samarbete sker. Ett kollektivt samarbete kan med fördel uppnås genom didaktiska regler, hänsynstagande och anpassningar efter elevers förkunskaper och erfarenheter. Dessutom dras slutsatsen att mer variation behövs både i momentet bollspel men också i ämnet idrott och hälsa för att undvika ett ensidigt innehåll. En annan slutsats är också att lärare med fördel ska tydliggöra relationen mellan bollspel och läroplanen för att öka elevers begriplighet när det kommer till syftet i förhållande till läroplanen.

Denna kunskapsöversikt har skrivits med syfte att redogöra för forskningen kring textuppgifternas syfte och användning i matematikundervisningen för årskurs 4-6. Kunskapsöversikten baseras på resultatet av en systematisk informationssökning i databaserna ERC, ERIC och SwePub. Informationssökningen gjordes utifrån syftet som sedan användes för att besvara frågan. Utöver syftet har de valda artiklarna begränsats utefter året för publicering och peer-reviewed. Artiklarna har därefter, baserat på kunskapsöversiktens syfte, granskats och sorterats utifrån titel, nyckelord och abstract. Vid djupare granskning av de 15 utvalda forskningsartiklarna visade det sig att textuppgifter har två tänkta syften. Det första är att eleverna ska lära sig att applicera den formella och abstrakta matematiken på en konkret verklighet. Det andra är att eleverna ska lära sig att hitta ett numeriskt svar genom att urskilja de matematiska operationerna i texten. Medan det andra syftet är det som vanligen tillämpas i matematikundervisningen visar de forskningsresultat vi har analyserat att det första syftet inte når fram till eleverna i klassrummen. Det är vanligt att de textuppgifter som eleverna möter, saknar anknytning till verkligheten vilket riskerar att begränsa elevernas kunskapsutveckling i matematik.

En kvalitativ intervjustudie vars syfte var att belysa förskollärares arbete med att informera vårdnadshavare om förskolans syfte och uppdrag i praktiken utifrån samverkansuppdraget. Resultatet visar att arbetet är varierande och innehåller en del utmaningar. Slutsatsen är att mer stöd i arbetet skulle behövas för att underlätta informationsarbetet och samverkan med vårdnadshavare.

Den 2 oktober kom den svenska regeringen med nya förslag om att avskaffa krav på användning av digitala verktyg i förskolans läroplan samt att förskolans utbildning i huvudsak ska vara skärmfri (Regeringskansliet, 2023). I samhället har det funnits delade meningar om huruvida digitaliseringen har en plats i förskolan, vilket har bidragit till debatt gällande barns skärmtid och skärmanvändning. Den här studien har syftat till att undersöka förskollärares erfarenheter gällande användningen av digitala verktyg i förskolan samt deras upplevelser av diskussionen om en i huvudsak skärmfri förskola.Studien har utgått från ett socialkonstruktionistiskt perspektiv, med en föreställning om att allt samexisterar och att människan konstrueras utifrån ett givet sammanhang (Alford, 2012). Då syftet var att undersöka förskollärares perspektiv genomfördes studien utifrån en kvalitativ metod och semistrukturerade intervjuer. Totalt fem förskollärare medverkade och det insamlade materialet från intervjuerna analyserades utifrån en tematisk analys. Resultatet visade att de förskollärare som medverkade i studien upplevde att det finns en okunskap i samhället om hur digitala verktyg används i förskolans kontext. Det framträdde även en föreställning om att användning av digitala verktyg i förskolan kan vara gynnsamt för barns utveckling och lärande om det används utifrån ett pedagogiskt syfte. Vidare synliggjordes det hur förskollärarna upplevde att digitala verktyg och digitalisering är en del av barns erfarenhetsvärld samt att digital kompetens är viktig för barns framtid.

Previous research and numerous examples of successful companies indicate that the office environment has a relationship to the brand identity. Despite the hints saying that these areas are linked to each other, theories about the connection seems insufficient. The aim of this study where therefore to identify possible connections between the office environment and brand identity from the employees' perspective. To investigate this, a survey was designed, which was based on three hypotheses, which were as follows: Perceived interior is positively related to perceived values, perceived communicative office environment is positively related to company culture, Perceived ergonomics are positively related to the perceived purpose. All of the hypotheses highlighted employees' perception of the office environment and brand identity. To further separate the concepts into measurable variables, an operationalization were conducted. These variables were then analyzed together, to see whether there was a relationship between office environments as the independent variable and brand identity as the dependent variable. The results showed that all hypotheses had a statistical significance and could therefore be accepted. Through the analysis there were control variables which got applied, where were as follows; age, gender, period of employment and lastly, hours per week which also showed a statistical significance. / Tidigare forskning och ett flertal exempel på framgångsrika företag indikerar på att kontorsmiljö har en relation till varumärkesidentitet. Trots en antydan på att områdena har en koppling till varandra är teorier om dess samband bristfällig. Denna forskningsstudie syftade därför till att kartlägga eventuella samband mellan kontorsmiljö och varumärkesidentitet ur anställdas perspektiv. För att undersöka detta utformades en enkätundersökning som utgick från tre hypoteser, vilket var följande: Upplevd interiör är positivt relaterad till upplevda värden, Upplevd kommunikativ kontorsmiljö är positivt relaterad till företagskultur, Upplevd ergonomi är positivt relaterad till upplevd syfte. Samtliga hypoteser belyste anställdas upplevelse av kontorsmiljön samt varumärkesidentiteten. Genom en operationalisering bröts begreppen ned till mätbara variabler. Fortsättningsvis ställdes dessa variabler mot varandra för att kunna urskilja samband, med kontorsmiljö som oberoende variabel och varumärkesidentitet som beroende variabel. Resultaten visade att samtliga hypoteser hade en statistisk signifikans och kunde därmed accepteras. Vid analysen tillämpades även kontrollvariablerna; ålder, kön anställningsperiod och timmar per vecka varav den sistnämnda även påvisade statistisk signifikans.

Förskolan ingår i det svenska skolväsendet och är första steget i det livslånga lärandet. Detta lärande ska ske genom ett medvetet bruk av lek, enligt läroplanen för förskolan. Syftet med undersökningen var att ta reda på hur leken beskrivs på lokal nivå i förskolors dokument. Dessutom analyserades materialet utifrån barn- och kunskapssyn. En kommuns skolplan granskades. Förskolors hemsidor, arbetsplaner och kvalitetsredovisningar analyserades. Två intervjuer med ansvariga förskolechefer/rektorer genomfördes i samtalsform och några enkla frågor ställdes till pedagoger. Leken omnämndes på många olika sätt i dokument och intervjuer. Resultatet visade en tilltro till lekens värde, men den nämndes i stor utsträckning som ett medel för lärande, väldigt lite som viktig för sin egen skull. Den beskrevs som ett pedagogiskt redskap för att uppnå strävansmål inom språk, matematik, natur och teknik. Lekens innehåll, och hur man skapar förutsättningar för lek beskrevs väldigt lite i de undersökta förskolornas dokument. Den bild som framträdde vid granskningen visar att leken tenderar att tas för given på ett oreflekterat sätt. Även intervjuerna och enkäten gav samma bild. Arbetet pekar på behovet av att lyfta leken som ett eget målområde och samtidigt genomföra kompetensutveckling för att höja medvetenheten hos pedagogerna.

En av turismnäringens största byggstenar är event. Det är en bransch som ständigt utvecklas och växer. Detta gör att event är känsliga för trender och ständigt måste arbeta för att förnya sig och skapa attraktion till sina besökare. Det är av stor vikt för eventmangagers att skapa attraktionsstrategier för att bibehålla ett events attraktionskraft samt definiera vilken kategori av event som ska planeras. Det finns många olika kategorier av event och i den här studien kommer ett publikt och ett icke-publikt event att studeras. Studiens syfte är att bidra med förståelse för vilka attraktionsstrategier som används för att attrahera besökare för eventen Melodifestivalen och Årets Kock. Genom att få ökad förståelse för eventens strategier kunna urskilja likheter och skillnader mellan ett publikt och ett icke-publikt events attraktionsstrategier. I studien har en kvalitativ metod med en kombination av induktiv och deduktiv forskningsansats använts då författarna eftersökt en djupare förståelse och jämfört den insamlade datan mot tidigare forskning och teorier. Datainsamlingen har skett genom semi-strukturerade intervjuer och textanalys för att också undersöka om beskrivna strategier går att identifiera på sociala medier och internet. Studiens slutsats är att det är viktigt för eventmanagers att definiera vilken kategori eventet tillhör samt syfte och målgrupp. Relevanta strategier är att skapa en dramaturgi som tilltalar målgruppen och skapar spänning och intresse samt att det finns en interaktion mellan eventet och publiken. / One of the most essential parts of the tourism industry's are events. It is an industry that is constantly evolving and growing. This means that the event is susceptible to trends and continually need to work to develop and create attraction to its visitors. It is of great importance to create attraction strategies to maintain the attractiveness of events and define what category of events to be planned. There are many different types of events, and in this study a public and non-public event will be studied. The study's aim is to contribute to the understanding of the attraction strategies used to attract visitors for Melodifestivalen and Årets Kock. By gaining greater understanding of the event's strategies accordingly to contribute to determine the similarities and differences between a public and non-public events attraction strategies. The study has a qualitative approach with a combination of inductive and deductive research approach, used in which the authors sought a deeper understanding and compared the data collected from previous research and theories. Data has been collected through semi-structured interviews and text analysis to also examine whether described strategies can be identified on social media and the Internet. The study concludes that it is important for event managers to define the category of the event, purpose and audience. Key strategies are to create an event dramaturgy that appeals to the target audience and create excitement and interest, and that there is an interaction between the event and the audience.

Bakgrund: Den äldre befolkningen kommer att öka vilket innebär ett ökat behov av vård och stöd för att en bra hälsa ska kunna upprätthållas. Begreppet hälsa innefattar fysiskt, mentalt och socialt välbefinnande. Det blir allt vanligare att man även tar hänsyn till en existentiell dimension när det gäller hälsan. Interventioner riktade mot existentiell hälsa har visat positiva resultat. Arbetsterapeuters arbetsuppgift är att arbeta klientcentrerat och stärka varje patients emotionella och fysiska välbefinnande utifrån varje individs unika förutsättningar. Spiritualitet ingår som en del i varje människa och är därför en viktig del för arbetsterapeuter att beakta. Syfte: Att kartlägga och beskriva interventioner för äldre personer med fokus på existentiell hälsa. Metod: En litteraturstudie i form av en scoping review har använts. Artiklar har samlats in genom sökningar i databaserna AMED, CINAHL och PubMed. Elva artiklar har slutligen använts i arbetet och resultatet har granskats och analyserats numeriskt och tematiskt. Resultat: Interventionerna har kartlagts och beskrivits under följande kategorier: plats för interventionerna, spirituella interventioner, interventioner riktade mot mening och syfte med livet, kommunikationsbaserade interventioner riktade mot existentiell hälsa samt vårdgivarnas utbildning och utförande av interventioner riktade mot existentiell hälsa. Slutsats: Individuellt utformade interventioner riktade mot äldre personers existentiella hälsa ger ett positivt resultat i form av en bättre fysisk och psykisk hälsa. Känslan av att ha ett syfte och en mening med livet är viktig och ger individen ett ökat välbefinnande. Vidare forskning behöver utföras. / Interventions for elderly people with a focus on existential health - A scoping review.Background: The elderly population will increase, which means an increased need for care and support to ensure that good health can be maintained. The concept of health includes physical, mental and social well-being. It is becoming increasingly common to also consider an existential dimension in terms of health. Interventions aimed at existential health have shown a positive result. The duty of occupational therapists is to work client-centered and strengthen each patient's emotional and physical well-being based on each individual's unique conditions. Spirituality is part of every human being and is therefore an important part of occupational therapists to consider. Purpose: To map and describe interventions for elderly people with a focus on existential health. Method: A literature study in the form of a scoping review has been used. Articles have been collected through searches in the databases AMED, CINAHL and PubMed. Eleven articles have finally been used in the work and the result has been reviewed and analyzed numerically and thematically. Results: The interventions have been mapped and described in the following categories: place for the interventions, spiritual interventions, interventions aimed at meaning and purpose of life, communication-based interventions aimed at existential health and the care providers' education and execution of interventions aimed at existential health. Conclusion: Individually designed interventions aimed at the existential health of elderly people give a positive result in the form of better physical and mental health. The feeling of having a purpose and a meaning with life is important and gives the individual an increased well-being. Further research needs to be done.

<p>Sammanfattning</p><p>Laborationer i naturvetenskapliga ämnen är en naturlig del av undervisningen. Syftet med den här uppsatsen är att ta reda på om man tar bort en möjlighet till inlärning och förståelse för eleverna om laborationer inte används i undervisningen. Vidare ville jag undersöka om lärare och elever anser att laborationer utvecklar förståelsen av naturvetenskap, dessutom om eleverna förstår syftena med laborationerna.</p><p>Undersökningen utfördes genom att kvalitativa intervjuer gjordes med fyra lärare och sex elever i en gymnasieskola. Resultatet visar att lärarna har olika åsikter om laborationens betydelse för förståelsen av ämnet. Däremot anser eleverna att laborationer utvecklar deras förståelse för naturkunskap. Undersökningen visar också att eleverna är osäkra på lärarens syfte och de förstår inte alltid vad laborationen ska ge för kunskap. Detta visar att det är viktigt att laborationsinstruktioner tydliggör syftet och den kunskap det är meningen att laborationen ska ge. Dessutom har diskussionerna under laborationen stor betydelse för lärandet av naturvetenskap.</p><p>Nyckelord: Förståelse, kunskap, laborationer/experiment/praktiskt arbete, syfte/mål</p> / <p>Abstract</p><p>Laboratory experiments in science are a natural part of the education. The purpose of this composition is to find out whether one removes a possibility of learning and understanding for students if one does not use laboratory experiments in education. Moreover, I wanted to examine if teachers and students are of the opinion that laboratory experiments help in deepening the understanding of natural science, and if the students understand the purposes of these experiments.</p><p>To carry out the study, qualitative interviews were made with four teachers and six students at an upper secondary school. Result shows that teachers are of different opinions about the importance of the laboratory experiments for the understanding of the subject. However, the students’ opinions are that laboratory experiments help in deepening their understanding for natural science. The study also shows that students feel uncertain of the teacher’s purpose and what knowledge the laboratory experiment is meant to give. This shows that it is important to explain the purpose of the experiment, and what knowledge it is meant to give, in laboratory instructions. Furthermore, the discussions during laboratory work are of considerable significance for learning natural science.</p><p>Keywords: Understanding, knowledge, laboratory experiments/experiments/practical work, purpose</p>