Ämnet sponsring är ett stort och brett område som vuxit under senaste åren och som många företag tillämpar. Just sponsringen har i synnerhet blivit stor i och med sportevenemang och olika idrottsföreningar som bildar samarbete med företag och arbetar tillsammans. Idrotten har blivit världsledande när det kommer till uppmärksamhet och reklam på TV och nyheter och detta vet förstås företagen om och man ser en investering i att bilda sponsringssamarbete i dessa sammanhang.Som företagare kan man välja att sponsra ett stort fotbollslag som får mycket tid i media och TV och detta medverkar till att företaget också syns i en större utsträckning och får mer uppmärksamhet. Som företagare kan man också sponsra ett mindre fotbollslag som man har en relation till eller som man tycker gör ett vettigt arbete för ungdomar osv. I vår studie undersökte vi just denna typ av sponsring och vi har arbetat med två olika fotbollsföreningar som jobbar på helt olika villkor och nivåer. Vi har tittat till deras största sponsorer och har i vår studie kommit fram till om företagen sponsrar idrottsföreningar för relationernas skull?Vi har varit och studerat IF Elfsborg och Borås AIK och gjort en kvalitativ undersökning i form av personliga intervjuer med de högst uppsatta personerna inom föreningarna när det kommer till sponsring. Vi har även gjort personliga intervjuer med de två klubbarnas stora sponsorer och det är Swedbank Sjuhärad, AB Bostäder, NetonNet och V/S/B. Vi anser att de empiriska material vi har använt och fått ut av intervjuerna har varit tillräckligt för att besvara vårt syfte med denna studie och vi känner oss nöjda med det vi har lärt oss och kommit fram till.De slutsatser som vi har kommit fram till när det kommer till föreningarna vi har arbetat med är att de inte bara skiljer i storlek utan även i arbetssätt. IF Elfsborg är en av Sveriges största idrottsföreningar och det är naturligt att företagen sponsrar de för att förknippas med föreningen och stärka sitt varumärke. Där av kan man säga att det är en investeringsfråga ur företagens synvinkel vad gäller att sponsra IF Elfsborg.Borås AIK är en mindre förening än IF Elfsborg i alla avseenden och det enda man egentligen har tillsammans är att båda hör till fotbollen. Företagen ser ingen investering i att sponsra Borås AIK då klubben aldrig är på TV och väldigt sällan i tidningen. Här handlar det nästan enbart om relationsbaserad sponsring och att man vill klubben väl. Borås AIK arbetar i ett väldigt utsatt område med mycket invandring och kriminalitet och man utbildar många ungdomar på området vilket många företag tycker om och vill vara med och stötta. / Program: Dataekonomutbildningen

The aim of this study is to illustrate the conceptions of the purpose of preschool education that is discursively constructed in the new Läroplanen för förskolan (2018) (the Preschool Curriculum). The study also included examining which discursive battles that are visible in the material and further, which discourse is in a hegemonic position. The theoretical basis is Biestas (2011) three educational functions: qualification, socialization and subjectification. Methodological inspiration is retrieved from Faircloughs (1992) critical discourse analysis where the concepts of intertextuality, interdiscursivity and modality have been used to analyze how discourses emerged and how they are presented. The material included in the analysis was Läroplanen för förskolan (2018) which has been analyzed in relation to: Starting strong III (OECD 2013), Uppdrag om en översyn av läroplanen för förskolan (Regeringen 2017), Förskolans kvalitet och måluppfyllelse (Skolinspektionen 2018) and Läroplanen för förskolan (2016). The analysis led to identification of four discourses; the Edu(Care) discourse, the future-oriented discourse, the democratic discourse and the cultivation discourse. All discourses articulates the desired purpose of the preschool education in different ways. The result shows that, among other things, the hegemonic discourse is that of Edu(Care), where emphasis is primarily on learning. Otherwise, discourses are mostly forward-looking and aim at what is to be achieved in the future. Even children's curiosity and creativity is presented as the basis of an expected development of the child.

Studiens syfte är att undersöka hur lärare arbetar med läsläxan gällande både för- och efterarbete samt vilket syfte läsläxan har. I studien vill vi även se till vårdnadshavares perspektiv gällande deras syn på deras barns läsläxa. Studiens underlag utgörs av både en intervjumetod och en enkätundersökning. Resultatet visar att lärares syfte med läsläxan är att kunna möjliggöra elevers fortsatta läsutveckling, eftersom det krävs mycket träning för att nå ett gott läsflyt. Lärarna påtalar vikten av att ha ett planerat för- och efterarbete kring läsläxan men att efterarbetet ses som ett hinder, på grund av att det är för stora elevgrupper och att tiden inte räcker till att lyssna på alla elevers läsning. Resultatet visar att det behövs ett gott samarbete mellan skola och hem. Läsläxan görs i hemmet och detta medför att ett ansvar läggs på vårdnadshavare när det kommer till elevers fortsatta läsutveckling. Både lärare och vårdnadshavare uttrycker sig ha ett gott samarbete mellan varandra för att eleverna ska nå målet, att bli goda läsare. Samtliga lärare säger att de ger tydlig information gällande läsläxan men däremot visar resultatet enligt vårdnadshavare att informationen brister gällande läsläxan. Resultatet visar däremot att vårdnadshavare är engagerade och delaktiga i sina barns läsläxa.

<p><p>Uppsatsen syfte är att ta reda på hur några lärare jobbar med sin undervisning i Religionskunskap A, på gymnasiet och hur några av deras elever ser på ämnet såväl som på undervisningen. Vi har genomfört en kvalitativ intervjustudie där vi har intervjuat fyra lärare från två olika skolor samt fem elever från var och en av dessa lärare. Vidare har vi ställt detta mot litteratur som vi funnit intressant.</p><p>Vårt huvudsakliga intresse har varit att se vad lärarna, utifrån styrdokumenten, vill förmedla med sin undervisning och hur de jobbar för att motivera eleverna. Vi vill även kartlägga elevernas syn på sin lärares arbete, samt vad de anser om ämnets relevans i dagens skola. Religion som skolämne har under årens lopp haft många skepnader. I takt med samhällsutvecklingen har religionsämnet både fått byta namn och innehåll. Därför anser vi det intressant att se vad dagens elever vill få ut av ämnet och hur detta stämmer överens med den senaste kursplanen för Religionskunskap A.</p></p>

Uppsatsen syfte är att ta reda på hur några lärare jobbar med sin undervisning i Religionskunskap A, på gymnasiet och hur några av deras elever ser på ämnet såväl som på undervisningen. Vi har genomfört en kvalitativ intervjustudie där vi har intervjuat fyra lärare från två olika skolor samt fem elever från var och en av dessa lärare. Vidare har vi ställt detta mot litteratur som vi funnit intressant. Vårt huvudsakliga intresse har varit att se vad lärarna, utifrån styrdokumenten, vill förmedla med sin undervisning och hur de jobbar för att motivera eleverna. Vi vill även kartlägga elevernas syn på sin lärares arbete, samt vad de anser om ämnets relevans i dagens skola. Religion som skolämne har under årens lopp haft många skepnader. I takt med samhällsutvecklingen har religionsämnet både fått byta namn och innehåll. Därför anser vi det intressant att se vad dagens elever vill få ut av ämnet och hur detta stämmer överens med den senaste kursplanen för Religionskunskap A.

This essay is a business history about the Swedish midsized tobacco company J A Boman &amp; Co, previously Ferd Körner and Körner &amp; Boman, which was part of the blooming tobacco industry in Sweden during the 19th century.  One purpose of the essay is to fill a gap within both business history in general and the study of tobacco companies in particular, since they both tend to favor studies on larger companies. The other purpose is to find a methodological way to study a smaller sized, older company with very few sources from the actual company. The essay seeks to answer questions about the company’s production history and how it changed over the years. The study takes use of both qualitative and quantitative methods to examine the company and how it developed over time. It is not an essay deeply embedded in theory, it rather seeks to use different theoretical approaches. One approach is a micro level macro theory, that claims that a company only can be understood through the macro level and that the company, itself being the micro level, can deliver exciting new findings that creates a deeper understanding for the macro level. Throughout the essay, the company’s production statistics are examined, and combined with newspaper articles, letters and previous academic works within the field, the essay closes in on answers to the questions that were introduced in the beginning. The examination of the company finds that the midsized company managed to survive through adaptability to its time and circumstances. The company chose to sell their products through merchants instead of directly to the consumers, unlike most of the other tobacco companies at the time. The methodological problem, which was part of the essay’s purpose, was resolved by the combined method described earlier in the abstract, although the essay would admittedly have been better if there had been some papers left from the examined company.

Bakgrund och problem Ett generellt problem är att forskning baserad på små och medelstora företag är mycket liten, med avseende på ekonomistyrning samt mätning av resultat. Syfte Syftet är att beskriva och analysera vilka mått som används i fyra små tillverkande företag. Hur måtten mäts, hur informationen kommuniceras kring dem, i vilket syfte de används och om måtten är kopplade till något mål i företaget, är frågor som studien vill besvara. Uppsatsen syftar till att skapa en ökad förståelse för hur små företag mäter sin verksamhet i avsikt att bedöma sitt resultat. Metod Med en abduktiv ansats och hermeneutiskt synsätt har den empiriska och teoretiska referensramen insamlats. Genom en kvalitativ studie och besöksintervjuer hos fyra små tillverkande företag har vi fått möjlighet att beskriva och analysera hur de använder sig av mätning i sin verksamhet. Teoriramen har sedan använts för att skapa en djupare förståelse för empirisk data. Slutsats De mått som används i små företag måste utformas utifrån varje företags specifika förutsättningar för att träffa rätt då många faktorer spelar in i valet av mått. Utifrån företagens mål får mätningen olika syften och måtten kopplar an till målen. Vi ser att behov för tydliga rutiner för mätning finns i små företag och att kommunikationen kring mätning i huvudsak sker formellt. Den kontrollerande funktionen tycks ha en övergripande roll och skapar förutsättningar för övriga syften för mätning vilka är lärande, belöning och mobilisering. Förslag till fortsatt forskning Då små företag är en mångfasetterad och icke-homogen grupp skulle det vara intressant om en studie gjordes på en större population via en kvantitativ studie vilket skulle ge en bredare bild inom ämnet mått och mätning i små företag. / Background and problem A general problem is that the research based on small and medium sized enterprises is very small, in terms of financial and performance measurements. Purpose The purpose is to describe and analyze which measurements of results are used in four small manufacturing corporations. We want to describe and analyze how the dimensions are measured, how the information is communicated about them, for what purpose they are used and if the dimensions are linked to a goal of the corporation. The essay aims to create a greater understanding of how small businesses measure their performance and achievements in their business. Method With an abductive and hermeneutic approach was empirical and theoretical data collected. Through a qualitative study and visiting interviews with four small manufacturing corporations we have been given the opportunity to describe how they use measurements in their business. The theory framework was then used to make a deeper understanding for the empirical data. Conclusion The measures that small businesses use have to be chosen according to the needs of each and every company in order to fit because a lot of elements have influence on the choice of measure. Depending on corporate goals the measuring get different purposes and in this way the measures connect to the goals. We do see that small businesses have needs for explicit routines when it comes to measuring, and the communication is mainly made through formal channels. The matter of control seems to be a general purpose in order to create prerequisites for the other purposes which are learning, rewarding and mobilization. Suggestions for future research Because small and medium sized enterprises are diverse and non- homogenous it would have been interesting if a study of a larger population was made. We believe that a quantitative study in the subject of measures and measurement in small businesses would provide a broader picture.

Rapporten beskriver ett projekt som har gjorts för att undersöka hur en webbplats kan göras mer användbar och tillgänglig utifrån en målgrupps behov och förutsättningar. Projektet stödjer sig på forskning och riktlinjer från PTS (Post och Telestyrelsen) och W3C (World Wide Web Consortium). Det har genomförts hos företaget Skäggbyrån där en befintlig intern webbplats har spelat en stor roll. Arbetssättet har varit användarcentrerat då användare har varit delaktiga i processen. Mål har formulerats som handlar om att kartlägga målgrupp, utvärdera befintlig webbplats, få förslag till hur en ny webbplats kan utformas samt om hur etiska principer kan beaktas. För att uppnå målen har en egen undersökning genomförts av den befintliga webbplatsen, användare har deltagit genom enkät och företaget har bidragit med information i intervju. Resultat har visat på brister i struktur och navigering. En målgruppsbeskrivning har tagits fram, syfte har formulerats och specifika krav har skapats för en ny webbplats. Utifrån detta har lösningsförslag konstruerats i form av beskrivningar, schema och skisser. En förhoppning finns nu om att detta kan utgöra ett stabilt underlag för att skapa en ny webbplats med hög användbarhet och tillgänglighet för den tänkta målgruppen.

Syftet med denna studie är att belysa om, varför och hur några lärare i årskurserna 1-3 anser sig arbeta med matematikläxor. Syftet är även att undersöka dessa lärares definition av läxa samt att utifrån det samlade resultatet identifiera möjligheter och hinder med matematikläxa. För att samla in data till studien användes semistrukturerade intervjuer med åtta lärare.  Studiens resultat visar att även om matematikläxan är inkluderad i undervisningen hos alla respondenter, skiljer sig syfte och definition åt. Vissa såg till exempel möjligheten till kommunikation med hemmen medan andra såg ett tillfälle för repetition. Resultatet visar även variation i hur matematikläxan används samt att den i sig själv kan utgöra möjligheter såväl som hinder för lärande. Vår slutsats är att matematikläxa som pedagogiskt verktyg används men är ett oreglerat område samt att en officiell riktlinje inom verksamheterna saknas. / The aim of this study is to identify if, why and how certain teachers of grade 1-3 consider to work with mathematics homework. Further the aim is to investigate the definition of homework and to identify opportunities and obstacles with including it as part of the teaching practised. To collect data for the study, semi-structured interviews have been performed with eight teachers. A presented results show that all respondents includes mathematics homework in their teaching but its purpose and definition varies. For example, some teachers sees it as a possibility of communication with the home while others sees it as an opportunity for repetition. The result also shows variations of how mathematics homework is used and that it can in itself constitute opportunities as well as obstacles to learning. The main conclusion of the study is that mathematics homework as an educational tool is an unregulated area with no official guideline in place.

With the changing market-place and new marketing methods, societal issues are becoming increasingly important within the companies internal and external operations. Consumers today place higher demands on the market, which requires companies to be adaptable in order to survive. Companies can thus, through purpose-driven marketing, show that they contribute to the benefit of society. Authenticity and customer loyalty are two concepts that will be central and significant for marketing and consumption. There is minimal research on purpose-driven marketing from a consumer perspective. In addition, there is a lack of research on whether this is perceived as credible and the effect it has on loyal customers. The study will thus be based on purpose-driven marketing, authenticity and customer loyalty. For this study, a qualitative research method has been applied to answer the phenomenon presented above. Data has been collected through semi-structured interviews. The study has managed secondary data in terms of previous research which concerns the present subject. The study concluded the following: Authenticity is considered a factor that can strengthen or distinguish purpose-driven marketing. Authenticity affects customer loyalty when it reflects consumer values and that the trademark is well established. Authenticity does not affect customer loyalty because it is not important to the consumer, purchases will still be made. Word-of-Mouth plays a crucial role in consumers perceptions of brands, which affects how authenticity is interpreted and loyalty is maintained.