Syftet med detta examensarbete är att ta reda på vilket syfte lärare har med sin högläsning och hur de beskriver att de arbetar med högläsning i klassrummet. Denna studie har en kvalitativ forskningsdesign och består av tio semistrukturerade intervjuer. De medverkande i studien är tio lärare som arbetar inom årskurserna 1-3 och har olika lång yrkeserfarenhet samt gått skilda lärarutbildningar. En tematisk analys genomfördes för att få fram de teman och underteman som resultatet bygger på. Resultatet visade att lärarna har två separata syften med sin högläsning. Dels att skapa en mysig stund för eleverna och dels ett specifikt lärandesyfte med fokus på att utveckla vissa förmågor hos eleverna så som ordförråd, hör- och läsförståelse samt kunskaper om texters struktur. De arbetssätt som lärarna beskrev att de använder i samband med högläsning är planering av högläsning, den interaktiva högläsningen, modellering samt repetition i form av sammanfattning och återberättande. Lärarna berättade att de inte alltid hinner planera sin högläsning, men beskrev att det är en viktig faktor för att kunna uppnå en så lyckad högläsning som möjligt. De hade därmed en önskan om att prioritera mer tid till att förbereda arbetet med högläsning. Vår slutsats är att lärare arbetar med högläsning på ett varierat sätt och arbetssättet baseras till stor del på vilket syfte lärarna har med sin högläsning.

Denna empiriska studie redogör för matematiklärares erfarenheter av att integrera programmering i matematikundervisningen. Studien bygger på litteraturstudien ”Programmera mera i gymnasiets matematikkurser – En litteraturstudie om programmeringens möjligheter och svårigheter samt gynnsamma undervisningsmetoder”. Studiens syfte är att undersöka hur matematiklärare arbetar med programmering i sin matematikundervisning. Studien baseras på två gruppintervjuer med fem verksamma matematiklärare. Resultatet visar att lärarna integrerar programmering i sin undervisning med hjälp av undervisningsmetoderna link-screen-board, explain-the-screen och verifiering av lösningar och att denna undervisning kan vara gynnsam för elevernas kommunikation-, relevans- och problemlösningsförmåga. Vidare används olika programspråk för detta, där de vanligaste är kalkylblad och Python. Programmering anses kunna användas i de flesta av matematikens olika område, däremot råder det oklarheter om syftet med integreringen av programmering i matematikundervisningen. / This empirical study describes mathematics teacher’s experiences of integrating programming in the mathematical classroom. This study is based on the study “Programming as a Part of Upper Secondary School Mathematics Courses –A Literature Review of Opportunities, Difficulties and Beneficial Teaching Methods”. The aim of the study is to investigate how teachers of Mathematics teach programming as part of their mathematics classes. The study is based on group interviews with five active mathematics teachers. The result shows that the teachers use three different teaching methods to integrate programming in their teaching practice: link-screen-board, explain-the-screen, and verification of solutions. The integration of programming can benefit the students’ communication-, relevance- and problem-solving skills. Moreover, many different programming languages are used, the main ones being calculation sheets, e.g., Excel, and Python. Programming is seen to be beneficial in most mathematical areas, however, the aim of integrating programming in mathematical teaching is considered uncertain.

Measurability is constant present in todays’ society in effort to secure quality, the schools’ sphere is no exception. A long with that the discourse of the school now revolves around a neo- liberal thinking about the markets, means that assessment and grading has a leading position. For students school is about grades. And the grade is their ticket into the labor market and adulthood of society. The grade is something you earn and use for higher studies and to be attractive for employers, and the knowledge behind the grade is what you use to function in society. The purpose of this study is to collect knowledge what that does to the students’ perception of the schools’ purpose and objective. Eighteen students divided in four groups has taken part in group interviews, which resulted in that five categories appeared in the students talk about the schools’ purpose. The result shows that the school for the students appears as a school with purpose for the system, a school with purpose for the individual, a school with purpose för the person, a school with purpose for the society, and a school as a value intermediary. This could have implications for the students understanding about democratic values role in society.

Den här uppsatsen syftar till att beskriva och analysera hur hemskolning motiveras av svenska föräldrar som emigrerat till Åland med sina barn för att undvika skolplikten. Föräldrarnas syn på den svenska skolan kan antas vara mycket kritisk eftersom den drivit dem till att flytta utomlands. Den skolsyn som föräldrarna ger uttryck för beskrivs med hjälp av Gert Biestas teori om skolans tre övergripande syften: kvalificering, socialisation och subjektifiering. Undersökningen genomförs genom semistrukturerade intervjuer med sex hemskolande föräldrar boende på Åland. Materialet analyseras med utgångspunkt i VBF-modellen, vilket är en typ av statsvetenskaplig idéanalys. Därefter sorteras materialet utifrån Biestas aspekter av skolans syfte. Resultatet visar att föräldrarna som ingår i undersökningen anser att skolan i allt för hög grad betonar kvalificering och socialisation samt att subjektifieringsaspekten får för litet utrymme i skolans undervisning. Vidare ställer sig informanterna mycket kritiska till vad som kan kallas den dolda läroplanen och uttrycker även att det råder brist på barns perspektiv i utformningen av skolsystemet såväl som i skolans dagliga verksamhet.

Syftet med den här studien var att undersöka och jämföra hur lågstadielärare använder skolors närmiljö i undervisningen, med fokus på utomhusmiljöer. Intresset låg även i att se om skolans placering spelade någon roll för hur mycket närmiljön användes i undervisningen och då framför allt i de samhällsorienterade ämnena.  Studiens syfte undersöktes genom semistrukturerade intervjuer. Totalt deltog fem lärare från fyra olika skolor. Skolorna valdes ut efter sitt geografiska läge för att kunna få en jämförelse. Undersökningen genomfördes i en medelstor stad i mellersta Sverige och alla deltagande skolor tillhörde samma kommun. Analysen av resultatet gjordes genom en innehållsanalys med hjälp av begreppen plats, innehåll, arbetssätt och syfte, som kan ses som fyra hörnstenar inom utomhuspedagogik. Resultatet visade att skolans läge har en viss betydelse för hur mycket lärarna nyttjar skolans närmiljö i undervisningen. Det framkom även att det fanns flertalet andra faktorer som påverkade hur mycket utomhuspedagogik som bedrevs. Bland annat visade det sig att lärarens intressen och engagemang många gånger är en avgörande faktor.

Följande studie utgår från kvalitativa intervjuer med sammanlagt sex pedagoger, som analyseras och diskuteras utifrån två rådande diskurser i förskolan. Diskurserna som presenteras i studien behandlar den deltagande såväl den frånvarande pedagogen i barns lek. Studien behandlar ett historiskt perspektiv för att undersöka om och hur synen på barnet i dess lek har förändrats i samråd med läroplanens intåg i förskolan. Det empiriska materialet sätts i relation till forskning utifrån diskurserna, och konsekvensen av de båda presenteras och problematiseras. Vår tanke är inte att framhäva den ena eller den andra diskursen, utan belysa två perspektiv där vi menar att det är av vikt att inte bara fundera kring vilket syfte pedagogen har, utan för vem detta syfte tilldelas. Resultatet tyder på att pedagogerna uttalar sig olika kring barnens lekkompetens i de två diskurserna. Vidare vill vi poängtera att genom studerande utav intervjuer utifrån ett diskursanalytiskt perspektiv, lägger forskaren vikt vid vad och hur respondenten framhäver sina argument. Studien behandlar därför inte pedagogers förhållningssätt utan deras uttalande om detta. Vi hoppas att med denna uppsats kunna inspirera till samtal och diskussion kring de rådande diskurserna och dess konsekvenser.

The purpose of our study is to contribute knowledge about teacher´s perceptions of digital tools in compulsory school for pupils with learning disabilities, by examining the use of digital tools. By examining the use of digital tools in teaching in the special school's activities and for what purpose they are used, we want to investigate what importance teachers in the special compulsory school attribute to the digital tools in teaching. By highlighting the possibilities and obstacles of digital technology for students who are taught at the special compulsary school, we want to make visible what the work with the digital tools can look like. Our questions are:• For what purpose are the digital tools used in teaching at the special compulsory school?• What importance do teachers attach to the digital tools in teaching for pupils with learning disabilities in special compulsory school?• What do teachers at the special compulsory school for pupils with learning disabilities think that the work with digital tools is important for the student´s motivation for school work?In this study, we chose a qualitative research approach and to obtain relevant data, we chose to use interviews. The interviews took place digitally with 6 teachers and 4 special teachers at two major special compulsory schools in two different municipalities in central Sweden. In Sweden, there is currently a pandemic that has affected our study as we needed to rethink the selection and collection of data.The study shows that teachers and special teachers attach great importance to digital technology for, among other things, students' participation, and the design of teaching, individualization, documentation and motivation. All teachers use digital tools in teaching at special compulsoryschools to a greater extent today compared to before. The purpose of the use of digital technology varies between teachers. All interviewed teachers and special teachers considered that the digital technology seems motivating for students to work with at the special compulsoryschool.

Den här studien undersöker samhällskunskapslärares uppfattning av syftet med ämnet och deras uppfattning av sin pedagogiska praktik, samt hur lärarna uppfattar relationen mellan deras syn på syfte och pedagogiska praktik. Bakgrunden är en ämnesdidaktisk diskussion där lärares syn på vad eleverna ska använda kunskaperna till, har påverkan på undervisningens utformning. Med stöd av kvalitativa intervjuer från fem olika gymnasielärare i samhällskunskap, har intervjudata analyserats med hjälp av teori från John Dewey och Gert Biesta samt ämnesdidaktisk forskning inom samhällsvetenskap. Resultatet visar att lärarnas syn på samhällskunskapsämnet rör sig inom alla dimensioner av de humanistiska, demokratiska och ekonomiska bildningsidealen. Lärarna beskriver att syftet ska leda till att eleverna dels blir demokratiska samhällsmedborgare, dels förberedda för vuxenlivet. Uppfattningen av syftet motiveras av olika skäl, där styrdokument, källkritik och elevgruppens bakgrund, påverkar synen i olika grad. Lärarna motiverar sin pedagogiska praktik utifrån olika skäl där innehåll, kommunikation och bedömning tar sig mer eller mindre olika uttryck hos lärarna, kopplat till ämnets syfte. Resultatet visar att det kan finnas vissa samband mellan lärares uppfattning om syfte och deras val av pedagogik. Sambanden mellan syfte och praktik kan dock vara svåra för lärarna att se själva, men reflektion och diskussion underlättar att de medvetandegörs.

Syftet med föreliggande undersökning är att bidra med kunskap om hur fem psykologilärare på gymnasiet undervisar för att elever ska få en ökad självkännedom. Psykologi som ämne på gymnasiet har likt andra ämnen förändrats flera gånger sedan 1965, då ämnet infördes. En del av psykologiämnets syfte är sedan 2011 att “undervisningen ska ge eleverna möjlighet att utveckla förmågan att reflektera över det egna beteendet samt egna känslor och tankar, och genom det bidra till ökad självkännedom” (Skolverket, 2011). Vid genomgång av tidigare forskning framkommer det att det inte finns någon ämnesdidaktik samt att det inte finns särskilt mycket forskning gjord kring att undervisa i psykologi på gymnasiet. Några exempel på genomförd forskning redovisas även om dessa inte är direkt relaterade till denna studie. För att konkretisera det abstrakta i att undervisa i självkännedom valdes det sociokulturella perspektivet som grund, specifikt vilka medierande verktyg lärarna använde för att uppnå målet för undervisningen. Kvalitativa intervjuer genomfördes med fem psykologilärare. Resultatet av intervjuerna visar att lärarna använder sig av de medierande verktyg tidigare forskning konstaterat ha positiva effekter på undervisningen i psykologi. Psykologilärarna menade att ett av det viktigaste verktyget de hade var klassen och klassrummet. Ytterligare information som framkom var, bland annat, att lärarna som deltog i undersökningen ofta få ta del av elevers psykiska ohälsa som en följd av att det är just psykologi som de undervisar i. En slutsats bland andra är att psykologilärare arbetar utifrån beprövad erfarenhet.

Syftet med examensarbetet var att öka förståelsen för hur slöjdämnets syfte kan förmedlas till elever. Skolverkets nationella utvärderingar har tidigare påtalat elevers brist på förståelse för slöjdämnets syfte och därför anses examensarbetets fråga relevant. Utifrån syftet med examensarbetet har följande frågeställningar formulerats: Hur arbetar lärare med att förmedla slöjdens syfte för elever? Vilka metoder och arbetssätt använder slöjdlärare sig av för att förmedla slöjdens syfte till sina elever? Vilka utmaningar upplever lärare finns för att förmedla slöjdens syfte till elever?Studien bygger på en kvalitativ undersökning med samtalsintervju som forskningsmetod. I studien använder jag mig av ett sociokulturellt perspektiv där jag utgår ifrån att lärande sker i samspel med andra människor och tar fasta på framförallt språkets vikt i lärandesituationer. Som bakgrund undersöks tidigare forskning och relevant litteratur för forskningsfrågan. Studiens resultat består av svar från totalt sex intervjuer med behöriga och verksamma slöjdlärare. Undersökningen visar att det förekommer flera olika arbetssätt och metoder för att förmedla slöjdens syfte till elever. Dessa har kategoriserats med hjälp av sociokulturellt teori; kommunikation och interaktion med intellektuellt redskap (dvs. språkets betydelse för mediering); användning av andra artefakter som hjälpmedel för att förmedla slöjdens syfte till eleverna; övriga didaktiska/pedagogiska aspekter. Det framkom att flera av intervjupersonerna anser tidspress vara en av de största utmaningarna för att förmedla slöjdens syfte till eleverna. Andra utmaningar som upplevs är att eleverna anser det tråkigt att prata om slöjdens syfte samt att de inte orkar eller inte vill lyssna. Att inte veta hur slöjdens syfte kan förklaras på ett bra sätt anses också problematiskt. Resultaten erhållna i detta examensarbete kan ge stöd till verksamma och framtida lärare genom att visa på olika sätt att arbeta med att förmedla och förklara slöjdämnets syfte för sina elever.