Homework or no homework has been frequently occurring discussions in society over the years. Today, more teachers than ever have taken sides about homework. But which purpose do the teachers that provide homework have, and can they see the advantage with homework? The purpose with this essay is to examine why teachers at younger ages provide homework in mathematics and what the benefits are? To reach some answers in order to find out some answers to my questions I have made a qualitative study by interviewing six teachers, teaching classes from grades1-3. I have also been studying some other research and literature that are dealing with these questions. The result shows that despite that the teachers have chosen to provide homework they cannot always see any effects. The most common type of homework has the purpose to repeat what has been taught at school. The pupils are supposed to manage to do their homework on their own without any help from their parents. Other purposes that are mentioned in the research are joy, motivation, responsibility and to create a link between school and the domestic environment. The follow-up of the homework consists of the teacher marks the homework and sometimes gives it back to the pupils with comments. / Läxor eller inte läxor har varit vanligen förekommande diskussioner i samhället genom åren. Idag har fler lärare tagit ställning för eller emot läxor än tidigare. Hur tänker då de lärare som ger läxor och vilka vinster ser de med läxor? Syftet med den här uppsatsen är att undersöka varför lärare som undervisar i de yngre åldrarna ger läxor i matematik och vilka vinster de ser med läxor? För att söka svar har jag genomfört kvalitativa intervjuer med sex lärare som undervisar i matematik i årskurserna 1-3. Jag har även tagit del av forskning och litteratur som behandlar frågorna. Resultatet visar att trots att lärarna valt att ge läxor så ser inte alla att den ger någon effekt. Den vanligaste läxan som ges handlar om färdighetsträning. Eleverna ska själva klara av de läxor som ges utan föräldrars inblandning. Andra syften som nämns handlar om glädje, motivation, ansvarstagande samt att skapa en länk mellan hem och skola. Den uppföljning som främst används är att läxan lämnas in för rättning och ibland lämnas tillbaka med kommentarer.

Special forces have been a part of nations military capabilities for quite some time but what is it really that they can contribute with that is beyond the means of more conventional forces, and how should an operation executed by special forces be conducted? During the Falklands war, the Special Air Service (SAS) performed numerous operations that were important to the overall campaign of retaking the Falkland Islands, but why were they successful, and in some cases unsuccessful?   This paper aims to utilise McRavens theory on relative superiority to see if it possible to explain why special operations succeed or fail. Through a qualitative case study, the principles of McRavens theory are applied on two separate operations which were conducted by the SAS during the Falklands war. The principles being Simplicity, security, repetition, surprise, speed and purpose. These principles together form the basis on which relative superiority is achieved and as this paper shows can help to explain why special forces succeed or fail with their missions. The results of the paper also show that even if the principles are a prerequisite for success, the elements which make up these principles do not necessarily need to be fulfilled for an operation to be successful.   In summary, this paper shows that McRavens theory on relative superiority can be used to explain why special forces succeed or fail. But it is important to note that the elements themselves which the principals are built upon of do not necessarily spell success on their own.

The aim of this thesis is to answer whether a group of databases dedicated to selling books or a group of databases dedicated to lending books is more efficient. The measurements used to determine the efficiency of the two kinds of databases are Cumulated Gain and precision in modified versions. The inquiry has been conducted thus that the same 18 queries have been put forth to six databases and these results have consequently been judged according to relevance on a 4-graded scale by five respondents. The rankinglevels have then been merged to one average value per respondent and ranking. These values have then been used to determine CG/iCG/nCG and P@n per query, rank 1-10, per database and per group (the groups being STORE (BUTIK) and LIBRARY (BIBLIOTEK). To measure precision the relevance rankings were merged into binary values representing not relevant and relevant. These ones and zeros have then been used to judge precision per rank 1-10, per database and per group. The precision values regarding individual databases have been calculated for comparison against the average values of the entire groups BUTIK & BIBLIOTEK.No significant differences in efficiency between STORE and LIBRARY were observed at DCV=10 although differences were obvious at positions 1-10 and between individual databases. The method is unsuccessful in answering whether the purpose of a database is a factor in how well it performs in regards to efficiency / Program: Bibliotekarie

Denna studie handlar om hur gymnasieelever värderar laborationer i biologiundervisningen. Mer specifikt undersöktes vilka mål och syften med laborativt arbete som lyfts fram av eleverna själva. Vidare studerades elevers syn på formativ bedömning av laborationer som stöd i sin lärandeprocess. Syftet med studien var att ta reda på vilka uppfattningar om formativ bedömning av laborationer elever ger uttryck för. I denna undersökning har jag valt att fråga elever i gymnasieskolan om olika aspekter angående laborationers syfte och bedömning. För att studera detta genomfördes både enkätundersökningar och kvalitativa intervjuer med elever och deras lärare. Lärarperspektivet gav insikter om elevernas uppfattning om laborationer och formativ bedömning stämmer överens med undervisande lärares uppfattning. Resultatet visar att elever samt deras lärare samstämmigt tycker att laborationer har många olika syften som faller inom tre huvudsakliga områden 1) laborativa färdigheter och arbetssätt, 2) kunskap och förståelse och 3) attityd och motivation. Det framkom tydligt att både elever och lärare anser laborationer som viktiga och högt motivationsgivande i biologiundervisningen. Resultatet visar även att elever anser att kognitiva mål uppfylls med användandet av laborationer. Resultatet i studien visar att både elever och lärare i studien anser formativ bedömning vid laborationerna som något positivt. Elever uttrycker att de kan utnyttja kraften i feedback och ser sig själva som läranderesurser för varandra, vilket anses som viktiga hörnstenar i formativ bedömning. Elever tycker sig också kunna aktivera sig själva att äga sitt eget lärande. Däremot tyder mina resultat på att det är svårare för elever och lärare att skapa kopplingar till mål och kunskapskrav vid laborationer. I denna studie visade det sig att elever inte förstår hur kunskapskraven används vid laborationer och värdeorden i kunskapskraven upplevdes som otydliga. Resultaten pekar på att elever inte heller vet hur mycket laborationsdelen väger vid bedömning och betygsättning. Förhoppningsvis kan denna studie öka kunskaper om laborationer och deras effekt i lärande ur elevperspektiv samt i viss mån bidra med underlag och idéer för kommande studier där både formativ och summativ bedömning av biologilaborationer undersöks och utvärderas.

Läxor; bör det inkluderas eller exkluderas i matematikundervisningen? Detta är en fråga som ständigt står i fokus. Ämnet berör många områden såsom forskning, politik, skolan men även hemmet. Denna studies syfte är att undersöka vad forskning har för uppfattningar om läxor, samt ta reda på dess syfte och effekter. Studien grundar sig på en litteraturstudie, vilket innebär att andra forskares arbeten har granskats. Studien tar upp sex olika artiklar, vilket har fåtts fram genom databaserna ”Google Schoolar” och ”ERIC”, vilket utgör resultatet delen i studien. Resultatet visar på att forskningsområdet beträffande läxor inte är omfångsrik i Sverige. Resultatet explicerar även att läxan inte har positiva effekter för elever i årskurs F-6. Extra betoning är det på läxans uppbyggnad, det vill säga hur man bör arbete med läxan i undervisningen om man väljer att inkludera det i sitt arbetssätt som pedagog. Studien bidrar till att man ur ett forskningsperspektiv kan ta ställning till att reflektera över sitt eget synsätt gällande läxor som pedagog, och därmed granska samt självvärdera sin undervisning. Detta ger även än möjlighet att förbättra sin undervisning inom ämnet matematik. För vidare forskning kan man även undersöka elevers respektive lärares syn på läxor.

Denna litteraturstudie har som syfte att undersöka hur skönlitteraturen legitimeras i svenskundervisning för årskurs 7-9 utifrån befintlig forskning inom ämnet. Studien tar sin utgångspunkt i följande två frågeställningar: Varför ska elever arbeta med skönlitteratur i skolan? Vad menar forskning att undervisning i skönlitteratur ska utveckla hos eleverna? Eftersom denna studie är en litteraturstudie har aktuell forskning valts ut utifrån bestämda begränsningar. Exempelvis har endast litteratur som berör den svenska skolan valts ut. Två doktorsavhandlingar utgör studiens huvudmaterial, därtill har fem titlar till använts för att diskutera skönlitteraturens syfte i skolan. Denna studie visar att arbetet med skönlitteratur ska fungera som verktyg för elevernas identitetsutveckling. Eleverna utvecklar sin förmåga att fylla textens tomrum med egna erfarenheter genom en subjektiv förankring. Eleven får då bearbeta sig själv och sitt liv genom litteraturen. Genom att läsa skönlitteratur utvecklas också den narrativa fantasin som gör att läsaren kommer att kunna anta andra människors perspektiv. Skönlitteraturen kan därför fungera som övergångsobjekt eller som en bro till andra människor, vilket också bidrar till att litteraturen kan lösa konflikter och som verktyg för att utveckla demokratiska värderingar. Slutligen kan också skönlitteratur läsas som språkutvecklande redskap. Det ställs höga krav på elevernas läsfärdigheter för att läsa skönlitteratur på ett djupare plan, därför krävs att skönlitteraturen inte läses helt oreflekterat och okritiskt för att uppnå sitt syfte enligt ovan. I klassrummet krävs diskussioner kring bland annat olika tolkningar och erfarenheter av texten men även diskussioner kring litteraturens sanningshalt och skillnad på fiktion och verklighet. Därför krävs också planering och uppgifter som uppmuntrar eleverna till att bli goda skönlitterära läsare. / <p>Svenska</p>

<p>This paper deals with how science teachers in the Swedish secondary school choose the content in the education they give to the pupils. What are the reasons for their choices and what do they think of the purpose of science in secondary school? Through interviewing science teachers the investigation shows that there are three different views of how to choose content in the science education: one focuses on the processes of science itself, one integrates the socio-cultural aspects and one emphasizes the interests of the pupils</p>

<p>Ända sedan 1920 har vi i Sverige genom lagstiftningen haft ett starkt samband mellan redovisning och beskattning. Det kanske klaraste sambandet är det så kallade materiella sambandet som fastslår att det beskattningsbara resultatet för näringsverksamhet baseras på företagets årsredovisning, så länge den anses uppfylla kraven på god redovisningssed. Sambandet mellan redovisning och beskattning har debatterats flitigt under framförallt 1990- talet och 2004 tillsattes av regeringen en utredning som syftade till att presentera ett förslag för framtiden. I slutet av sommaren 2008 presenterade utredningen sitt slutbetänkande med förslaget att det materiella sambandet mellan redovisning och beskattning bör avskaffas från och med 1 januari 2011.</p><p>Studien syftar till att undersöka vilken betydelse sambandet mellan redovisning och beskattning får för kvalitén på redovisningen och vilka konsekvenser ett eventuellt avskaffande kommer att få.</p><p>För att mäta redovisningskvalité har vi utgått från IASB:s viktigaste kvalitativa egenskaper; relevans, tillförlitlighet, jämförbarhet och begriplighet. I vår undersökning har vi sedan försökt att utreda hur var och en av de kvalitativa egenskaperna skulle påverkas av ett avskaffande av sambandet.</p><p>Vi har via ett deduktivt angreppssätt genomfört en kvalitativ studie där vi intervjuat respondenter baserade i Umeå och Stockholm om deras syn på sambandet mellan redovisning och beskattning, redovisningskvalité och vad ett eventuellt avskaffande skulle innebära. Vid valet av respondenter sökte vi aktivt efter både respondenter med stor praktisk erfarenhet av redovisning och revision, det vill säga auktoriserade eller godkända revisorer, och respondenter med stor teoretisk erfarenhet av redovisning och beskattning såsom skattejurister, redovisningsexperter och liknande. Syftet var att få respondenter som kunde se ämnet från olika synvinklar och komma med synpunkter baserat på personliga erfarenheter från hans/hennes yrkesbakgrund för att se om det fanns någon skillnad i åsikter baserat på vilken yrkesgrupp respondenten representerade.</p><p>Vi kunde framförallt se skillnader i inställningen till en eventuell frikoppling då de med stor praktisk erfarenhet var något mer försiktigt inställda. Vidare kunde vi också dra slutsatsen att relevansen och jämförbarheten skulle påverkas positivt vid en frikoppling medan effekterna på begriplighet och tillförlitlighet förmodligen skulle vara oförändrad, baserat på våra respondenters svar. Kvalitén på redovisningen påverkas förmodligen negativt på grund av sambandet, framförallt i teorin, effekterna i praktiken är däremot svårare att analysera innan en frikoppling är genomförd.</p><p>Vi anser att överförbarheten är god då vi kunnat se stor enighet bland våra respondenter, oavsett yrkesgrupp, angående sambandets kvalitetsmässiga påverkan samt de kvalitativa konsekvenserna vid en eventuell frikoppling.</p><p>Det är viktigt att påpeka att våra slutsatser bygger på hypotetiska resonemang då några faktiska resultat av en frikoppling inte går att se ännu av förklarliga skäl. Därför är ett förslag till vidare studier att undersöka vilka effekter en frikoppling får i praktiken när en frikoppling är genomförd.</p>

<p>Bakgrund: Nya tankar inom strategiområdet menar att bland annat meningsfullhet, värderingar och organisationens syfte är viktiga aspekter att betona för att företag ska kunna skilja sig ur mängden och därmed locka till sig kunder och personal. Den svenska äldreomsorgen står idag inför en stor utmaning när det gäller att trygga den framtida personalförsörjningen. En åldrande befolkning, ökade vårdbehov samt den höga medelåldern på dagens personal inom äldrevården är några faktorer som bidrar till ämnets aktualitet. </p><p>Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva och analysera hur arbetet med personalförsörjningsfrågor sker inom den svenska äldreomsorgen. Undersökningen kommer att fokusera på hur de tre aspekterna meningsfullhet, organisationens syfte samt grundvärderingar används strategiskt i detta arbete. Vi ämnar även identifiera och diskutera eventuella skillnader mellan privata och offentliga organisationer i den här frågan. </p><p>Genomförande: Undersökningen har utförts genom åtta personliga intervjuer med personal inom svensk äldreomsorg. </p><p>Resultat: Av studien har det framkommit att de studerade organisationerna arbetar på ett liknande sätt med personalfrågor. Det mest centrala inom detta arbete är vidareutbildning, medarbetarsamtal, närvarande ledarskap samt hälsoarbete. Meningsfullhet, grundvärderingar och organisationens syfte är på olika sätt och i olika stor utsträckning närvarande i personalarbetet. Extern kommunikation gentemot arbetsmarknaden sker i liten utsträckning, då rekryteringsbehovet är litet i dagsläget. Vissa åtgärder har införts för att trygga personalförsörjningen på lång sikt, om än i begränsad omfattning. I det här arbetet finns främst tankar om att exponera meningsfullheten i arbetet samt organisationernas grundläggande värderingar, medan syftet inte fokuseras på.</p>

<p>Syftet med undersökningen är att studera hur lärare i ämnet historia resonerar kring användandet av film i undervisningen. Fokus ligger på att undersöka hur lärarna anger att de går tillväga när de gör sitt filmurval och i vilket syfte de uppger att de visar film. Undersökningen syftar också till att ta reda på hur lärarna uppger att de bearbetar filmerna tillsammans med eleverna. Undersökningen har genomförts med hjälp av intervjuer av fyra historielärare från både grundskolan senare del samt gymnasiet. </p><p>Undersökningen visar att film kan användas för olika syften i undervisningen. Resultatet visar att filmurval och bearbetning av film sker på likartade sätt. Det som kan skilja sig åt är förberedelserna inför en filmvisning. Undersökningen visar också att lärarna ser flera fördelar med att använda sig av dokumentärfilm även om de inte är helt negativa till att använda sig av spelfilm.</p>