I tidigare forskning om elevernas intresse för de naturvetenskapliga ämnena har flertalet forskare belyst en problematik kring det minskande intresset för naturvetenskap. Mitt mål med denna undersökning är att belysa problemområden och synliggöra vad läraren kan göra för att fånga elevernas intresse för de naturvetenskapliga ämnena i skolan. Skälen är bland annat att flertalet forskare (Se exempelvis Adolfsson, 2011; Anderhag, 2014; Lindahl, 2003) menar att intresse för ett ämne är avgörande för elevernas prestation i ämnet. De naturvetenskapliga ämnena finns omkring oss i vår vardag ofta utan att vi lägger märke till dem. Det är många yrken som grundar sig på naturvetenskaplig kunskap, yrken som är nödvändiga för människans överlevnad. Att intresset sjunker kan således ha förödande konsekvenser då eleverna och deras kunskaper är av stor vikt för nästkommande generationer. Frågeställningarna för arbetet är följande: Hur beskriver elever intresset för de naturvetenskapliga ämnena? samt Vad anser eleverna påverkar intresset för de naturvetenskapliga ämnena i skolan? Jag har genomfört en kvalitativ undersökning då mitt fokus låg på årskurs sex elevers uppfattningar och tolkningar. Den fenomenografiska ansatsen användes i framtagandet av analysen som en metod för att kategorisera elevernas olika åsikter ur ett kvalitativt perspektiv. De fyra kategorierna som uttrycker intresse är: intresse för skolan, minskat intresse och ökat intresse samt arbetssätt. Det pragmatiska synsättet användes för att tolka resultatet och sätta in det i ett sammanhang ur ett längre perspektiv. Tidigare studier rörande framgångsfaktorer inom naturvetenskaplig undervisning visar att lärarens utbildningsnivå samt val av arbetssätt är det som har störst påverkan på eleverna och därmed också för att skapa ett intresse för ämnet. Forskningen visar också att intresset för naturvetenskap sjunker i de högre årskurserna (Oscarsson, 2011). Den slutsats som jag kommit fram till är att det inte är de naturvetenskapliga ämnena i sig som har störst påverkan på elevernas intresse, utan hur läraren väljer att utforma undervisningen. Dessutom spelar det stor roll hur mycket eleverna får vara delaktiga i undervisningens innehåll och utformning.

I detta arbete har jag valt att undersöka hur arbetet om förintelsen tar sig uttryck genomatt intervjua historielärare i årskurserna 7–9. Genom att fokusera på vilket syftehistorielärare har med att undervisa om förintelsen för att sedan se hur detta påverkarlärarnas urval av historiskt stoff samt deras undervisningsmetod har jag försökt skapa migen förståelse för detta. För att möjliggöra detta har jag valt tre forskningsfrågor som liggertill grund för detta arbete och var och en av dessa berör syfte, urval ochundervisningsmetod. För att kunna precisera vad historielärare anser vara syftet med attundervisa om historia presenteras en analysmodell, framarbetad av Fredrik Alvén, därmin intention har varit att se hur intervjuade lärarna beskriver syftet med sin undervisningom förintelsen. Analysmodellen utgår från två förhållningssätt till historieundervisning,det ena handlar om ett bekräftande förhållningssätt till undervisningen medan det andrasnarare handlar om ett omprövande dito. Genom kvalitativa intervjuer med fyrahistorielärare ämnar jag att kunna svara på de forskningsfrågor jag ställer mig iinledningen av detta arbete. Jag kommer fram till att de intervjuade lärarna i störreutsträckning förhåller sig till ett bekräftande förhållningssätt till undervisningen omförintelsen men att detta kan ta vitt skilda vägar i form av urval. Jag kommer också framtill att synen på undervisningsmetoden är relativt lik mellan de intervjuade lärarna vilketjag tror beror på den särställning som lärarna uttrycker att förintelsen har i den svenskahistorieundervisningen.

Idag finns kommunala projektledare som till följd av projektformens popularitet måste hantera både rollen som projektledare och rollen som tjänsteman. Denna studie undersöker konflikter mellan de två rollerna som presenterats och besvarar frågan om hur den kommunala projektledaren hanterar sitt dubbla uppdrag, för att synliggöra för läsaren den kommunala projektledarens svårigheter med sin tvåsidiga rollhantering. Genom (1) sitt analysverktyg som baseras på tidigare forskning och (2) utförandet av 11 kvalitativa djupintervjuer med kommunala projektledare finner studien flera konflikter mellan den kommunala projektledarens två roller. Dessa konflikter bidrar även till svårigheter i att leva upp till det dubbla uppdraget. Flest konflikter uppstår i den kommunala projektledarens ramverk. Bland annat tycks byråkratin förslava projektarbetet. Somliga projektledare finner däremot sätt att bemöta konflikter, där kommunikation gentemot politiker kan anses vara av störst vikt. Förhoppningen är att förvaltningar tar till sig studiens resultat och förbättrar sin projektverksamhet.

Denna studie handlar om hur ett antal lärare förhåller sig till läxor. Avsikten är att ta reda på hur lärarna definierar en läxa, varför de använder läxor i sin undervisning och vad de anser att läxorna har för effekter på deras elever. Studien är av intresse då läxor enligt oss uppfattas som något självklart trots att det inte nämns i skolans styrdokument. Att ta reda på lärarnas uppfattning om läxor ger oss en djupare förståelse för varför läxor ges ut inför vårt framtida arbete som lärare. Undersökningen sker via en kvalitativ undersökningsmetod genom samtalsintervjuer. Intervjuerna har genomförts enskilt med sex utvalda lärare som arbetar i årskurs 1-3 på en specifik skola. Lärarna är eniga om att en läxa är något som utförs i hemmet eller på utsatt tid i skolan. Den huvudsakliga anledningen till att lärarna ger ut läxor är på grund av att tiden inte räcker till i skolan. Studien visar att läxan används som ett komplement till undervisningen. Lärarna är överens om att läxan ska bidra till något bra för eleverna både kunskapsmässigt och i hemmet. Dock finns en baksida som tyder på att läxor kan ha andra effekter på eleverna. Lärarna menar att orättvisor i hemförhållandena orsakar att eleverna får olika mycket hjälp och kan genom detta uppleva läxorna på olika sätt.

Denna studie syftar till att få en förståelse för gymnasieelevers syn på läsning av skönlitterära romaner i kursen svenska 1 utifrån tre frågeställningar: 1) hur ser elever på läsning av skönlitteratur, 2) vad påverkar deras syn, samt 3) hur väl elevernas syfte med att läsa skönlitteratur överensstämmer med aktuella styrdokuments skrivningar. Materialet samlades in via enkät samt semistrukturerade intervjuer med frivilliga respondenter från enkäten. Resultaten visar att en stor del elever är positivt inställda till läsning av skönlitteratur, men att denna positivitet kan påverkas negativt av framför allt vilken roman som läses samt uppgiften kopplad till läsningen. Vidare är det tydligt att skönlitteraturens syfte i gymnasieskolans svenska 1 till viss del är otydligt för eleverna och behöver göras tydligare i undervisningen för att underlätta för eleverna att nå Skolverkets mål med läsning av skönlitteratur.

Genomförandet av systematiska undersökningar är ett kunskapskrav och utgör en central del av kursinnehållet i de naturvetenskapliga ämnena, flertalet lärare väljer dock bort arbete med systematisk undersökning. Det finns mycket tidigare forskning kring systematiska undersökningar i hög-och lågstadiet, dock är mellanstadiet dessvärre inte lika utforskat. Syftet med studien är således att undersöka vilka lärandemål och utmaningar NO-lärare i åk 4-6 har vid arbete med systematiska undersökningar samt hur de hanterar dem. Studien baseras på en enkätstudie där datan bearbetades via jämförelse för att finna liknelser, skillnader och samband mellan svaren. Genom att dela in svaren utefter tema undersöks huruvida informantsvaren tyder på att utmaningarna i mellanstadiet i någon grad samstämmer med dem som framkommer i tidigare forskning för andra årskurser. Resultatdelen visade på att lärare har liknande lärandemål vid arbete med systematiska undersökningar men att deras formulering kan vara olika. Vidare visade resultaten på att NO-lärare upplever begränsningar och svårigheter vid val av och arbete med systematiska undersökningar. NO-lärare i mellanstadiet utsätts för utmaningar som liknar dem som framkommit i tidigare forskning, bland annat är de mest framkommande utmaningarna dem av tids-, ekonomi-, resurs- och materialbrist. Studien tillförser således läsaren med kunskap kring vilka lärandemål lärare har vid genomförande av systematiska undersökningar, vilka utmaningar som kan stötas på samt olika förslag på hur utmaningarna kan hanteras. Det finns ett fortsatt behov av mer forskning kring årskurserna 4-6, speciellt av den form där lärar- och elevperspektiv lyfts.

Arbetets syfte är att ge en fördjupad inblick i det aktiebolagsrättsliga vinstsyftet och särskilt undersöka hur det påverkar bolagsledningens beslutsförmåga. Som ett koncept har vinstsyftet varit en del av aktiebolagen sedan bolagsformens uppkomst, men kom inte till uttryck i aktiebolagslagen före 1944 års revidering. Den ledande principen för uppfyllande av vinstsyftet är vinstmaximeringsprincipen. Enligt den ska bolagsledningen sträva efter en maximering av bolagets värde. På vilket sätt detta ska ske är omdiskuterat och inget tydligt svar verkar finnas i den nuvarande rätten. Som en konsekvens av att bolagsledningen måste följa vinstmaximeringsprincipen samt att enbart aktieägarnas intresse får tas i beaktning medför vinstsyftet flera begränsningar vid beslutsfattandet. Trots detta anses utrymme för flexibilitet fortfarande finnas. Vinstsyftet är även inte utan undantag. Resultatet är en bestämmelse med faktisk verkan men utan klar innebörd och osäkra ramar. Det är därför nödvändigt att försöka klargöra vinstsyftets innebörd och vilken verkan det kan ha på förvaltningen av bolagets angelägenheter.

Inom den kriminalpolitiska debatten har skärpta straff lyfts fram som en nödvändig brottspreventiv åtgärd med hänvisning till det allmänna rättsmedvetandet. Aktuell forskning om allmänhetens syn på straffet fokuserar främst på straffets utformning och längd samt att den påverkas av bakomliggande faktorer såsom kunskap och känslor. Samtidigt är forskning på allmänheten och straffets syfte bristfällig, framför allt när det gäller den yngre delen av befolkningen. Dessutom besitter just kvinnor en större distans till fängelsestraffet, vilket gör att vi intresserade oss för att undersöka just unga kvinnors syn. Denna studies syfte har därmed varit att undersöka unga kvinnors syn på straffets syfte samt vad denna uppfattning grundar sig på och på så vis fylla en del av den befintliga kunskapsluckan inom ämnet. Studiens material har samlats in genom semistrukturerade intervjuer där deltagarna varit kvinnor mellan 18-30 år, materialet har sedan analyserat med hjälp av kritisk diskursanalys för att på så vis kunna undersöka deltagarnas språkbruk vid reflektion om straffets syfte och dess bakomliggande faktorer. Utifrån studiens konstruktivistiska utgångspunkt är resultatet därmed en konstruktion av deltagarnas syn på det sociala fenomenet. Studien tar en induktiv ansats och analys av det insamlade materialet kopplas samman med Foucaults och Durkheims straffrättsteorier. Resultatet visar fyra centrala straffsyften; rehabilitering, avskräckning, rättvisa och samhällskyddande där en komplexitet genomsyrar materialet och straffsyftena samspelar med varandra. Detsamma gäller frågan om de bakomliggande faktorerna - känslor, kunskap och omgivning. Dessa anges ha en betydande effekt på de unga kvinnornas konstruktion av straffets syfte, samtidigt som en växelverkan dem emellan identifieras. Resultatet visar därför att det inte finns ett entydigt svar. Straffets syfte och dess bakomliggande faktorer är en komplex interaktion där flera faktorer påverkar vilket syfte man tilldelar straffet samt vad detta baseras på.

Vi har valt att undersöka vilka avsikter lärare, som undervisar i de tidigare åren, har medmatematikläxor, eftersom vi sett olika former av dem. Vi har genom kvalitativa intervjuerundersökt sju lärares syften med matematikläxor och hur de relaterar läxorna till den övrigamatematikundervisningen. Lärarna är ansvariga för matematikundervisningen och undervisarfrån årskurs ett upp till årskurs fem. Resultatet av studien är att alla lärarna valt att ge läxoroch att syftet i huvudsak är att eleverna ska befästa kunskap. Vi har även kommit fram till attlärare som arbetar laborativt med sina elever även ger laborativ läxa och de som arbetarläroboksstyrt ger läxor tagna direkt från läroboken.

I högstadiet är laborationer en undervisningsmetod där eleverna får möjlighet att se olika biologiska ting och processer i verkligheten. I kursplanen för biologi på grundskolan står det även både i det centrala innehållet och bland kunskapskraven att eleverna ska lära sig att planera, genomföra, utvärdera och dokumentera laborationer (Skolverket, Lgr 22) .Under min VFU (Verksamhetsförlagd utbildning) har jag upplevt att många elever under laborationerna vet vilket resultat de förväntas få och att deras fokus ligger på att få det resultatet istället för den naturvetenskapliga teorin i laborationen. En möjlig anledning till att elevernas fokus hamnar på att få ett förväntat resultat är lärarnas påverkan av laborationen. Syftet med den här undersökningen är därför att få en förståelse för vilka delar av det centrala innehållet för biologi som biologilärare har i fokus när de planerar laborationer, samt vilka mål de har med att använda sig av laborationer i undervisningen. Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer med olika biologilärare på högstadiet och analyserades genom en konventionell kvalitativ innehållsanalys där fokus låg på att hitta nyckelkoncept. Resultatet var att lärarnas huvudsakliga syfte med att använda laborationer som undervisningsmetod är att skapa intresse hos eleverna, befästa den teoretiska kunskapen och skapa en laborationsvana. När de sedan planerar laborationerna tittar de både på kursplanens delar kring begrepp och förståelse för ämnesstoffet samt de delarna som har med laborationer att göra. Däremot var det lärare som inte planerade sina egna laborationer utan använde lärarhandledningens laborationer. Slutsatser som kan dras av studien är att lärarnas syften skiljer sig åt en del, men att planeringen kring kursplanen och vad eleverna ska lära sig av laborationen enligt lärarna är liknande varandra. Flera av lärarna upplever även att laborationer gör att eleverna minns ämnesstoffet bättre än om de enbart läser om det i en bok eller hör det i en föreläsning. Ytterligare forskning med fler deltagare behövs däremot för att höja pålitligheten för undersökningen och för att säkerställa att inget syfte missats.