I Sverige har åldersdiskrimineringsförbudet funnits i drygt två år. När det gäller just diskrimi­neringsgrunden ålder finns det mer omfattande möjligheter till att göra undantag från diskri­mineringsförbudet än vid övriga diskrimineringsgrunder. I och med de vida undantagsmöjlig­heterna blir regleringen kring åldersdiskriminering tämligen otydlig och svårtolkad, därför kan frågan ställas om skyddet mot åldersdiskriminering egentligen är ett skydd utan verkan. Syftet med denna uppsats är därför att utreda vad skyddet mot åldersdiskriminering i det svenska arbetslivet egentligen innebär. I det svenska arbetslivet finns det faktiskt både lagbe­stämmelser och överenskommelser i kollektivavtal som gynnar personer av en viss ålder. Ef­tersom EU-rätten till stor del har påverkat diskrimineringslagstiftningen redovisas, utöver de svenska bestämmelserna, även dennas regleringar. Det kan konstateras att det finns tre olika undantagsmöjligheter från åldersdiskrimine­ringsförbudet i Sverige. Undantag kan göras vid rätt till efterlevande – inva­liditets – eller pensionsförmåner, vid verkligt och avgörande yrkeskrav samt mer ”allmänt”. Som kommer framgå av uppsatsen kräver de två sistnämnda undantagen att det ligger ett så kallat berättigat syfte bakom. Detta begrepp definieras på lite olika sätt beroende på vilken av de två undantagsmöjligheterna det rör sig om. Gemensamt för de två definitionerna är att de är mycket vaga och att de inte ger speciellt mycket vägledning. Det finns dock i propositionen till diskrimineringslagen (DL) angivet en del typiska situationer där undantag från diskrimine­ringsförbudet ska anses vara tillåtna. Genom en undersökning av fyra stora svenska kollektivavtal kan det konstateras att det, trots diskrimineringsförbudet, finns ett flertal regleringar som är beroende av ålder, som exempelvis antal semesterdagar per år och uppsägningstidens längd. Vissa är helt i enlighet med de undantagsmöjligheter DL tillhandahåller, andra kan dock ifrågasättas med hänsyn till diskrimineringslagstiftningen.

Sammanfattning Laborationer i naturvetenskapliga ämnen är en naturlig del av undervisningen. Syftet med den här uppsatsen är att ta reda på om man tar bort en möjlighet till inlärning och förståelse för eleverna om laborationer inte används i undervisningen. Vidare ville jag undersöka om lärare och elever anser att laborationer utvecklar förståelsen av naturvetenskap, dessutom om eleverna förstår syftena med laborationerna. Undersökningen utfördes genom att kvalitativa intervjuer gjordes med fyra lärare och sex elever i en gymnasieskola. Resultatet visar att lärarna har olika åsikter om laborationens betydelse för förståelsen av ämnet. Däremot anser eleverna att laborationer utvecklar deras förståelse för naturkunskap. Undersökningen visar också att eleverna är osäkra på lärarens syfte och de förstår inte alltid vad laborationen ska ge för kunskap. Detta visar att det är viktigt att laborationsinstruktioner tydliggör syftet och den kunskap det är meningen att laborationen ska ge. Dessutom har diskussionerna under laborationen stor betydelse för lärandet av naturvetenskap. Nyckelord: Förståelse, kunskap, laborationer/experiment/praktiskt arbete, syfte/mål / Abstract Laboratory experiments in science are a natural part of the education. The purpose of this composition is to find out whether one removes a possibility of learning and understanding for students if one does not use laboratory experiments in education. Moreover, I wanted to examine if teachers and students are of the opinion that laboratory experiments help in deepening the understanding of natural science, and if the students understand the purposes of these experiments. To carry out the study, qualitative interviews were made with four teachers and six students at an upper secondary school. Result shows that teachers are of different opinions about the importance of the laboratory experiments for the understanding of the subject. However, the students’ opinions are that laboratory experiments help in deepening their understanding for natural science. The study also shows that students feel uncertain of the teacher’s purpose and what knowledge the laboratory experiment is meant to give. This shows that it is important to explain the purpose of the experiment, and what knowledge it is meant to give, in laboratory instructions. Furthermore, the discussions during laboratory work are of considerable significance for learning natural science. Keywords: Understanding, knowledge, laboratory experiments/experiments/practical work, purpose

Syftet med min undersökning var att bidra med ökade kunskaper om vilka uppfattningar som finns bland fjärdeklasselever gällande syftet med NTA i kemi, och om dessa överensstämmer med lärarens syfte. Datainsamlingen har gjorts via gruppintervjuer med femton elever och deras lärare. Intervjusvaren har sedan kategoriserats induktivt. Resultatet har visat att eleverna inte uppfattar syftet med NTA-lådan så som läraren tänkt. Det verkar som att eleverna ser ett mer närliggande syfte och fokuserar på vad som händer. Läraren, å andra sidan, tycks ha ett mer övergripande syfte som utgår från kunskapskraven men som hon inte fullt ut lyckas kommunicera till eleverna. Hon syftar även till att eleverna utvecklar sin resonemangsförmåga genom diskussioner i helklass. Eleverna tycker dessutom att helkassdiskussionerna är intressanta och lärorika. Tid läggs på diskussionerna vilket ger en möjlighet till en naturvetenskaplig literacitet. / The purpose of my study was to contribute with increased knowledge on what ideas fourth grade pupils have about the aims of NTA in chemistry, and if their ideas correspond with the teachers´ aims. The data collection is made through group interviews with fifteen pupils and their teacher. The answers in these interviews have been inductively categorized. The results have shown that pupils don´t see the aims of the NTA-boxes as the teacher have in mind. It seems like the pupils´ see aims in each lesson and focus on what is happening. The teacher, on the other hand, has a much more overall aim that originates from the curriculum, but which she doesn´t manage to fully communicate to the pupils. She also intends that the pupils should develop their capability of reasoning, which they do during classroom discussions. In addition to this, the pupils also find classroom discussions both interesting and educational. Time is given for classroom discussions which gives an opportunity for scientific literacy.

Bakgrund: Förväntningsgapet inom revision är ett fenomen som länge har varit ett problem för revisorsprofessionen. Även om revisorsprofessionen har hanterat förväntningsgapet som ett kommunikationsproblem som kan lösas genom att kommunicera bättre med allmänheten om vad revisionens syfte och revisorns roll är, kvarstår förväntningsgapet fortfarande. En anledning till att förväntningsgapet kvarstår, kan vara att aktörer inom revisorsprofessionen har olika uppfattningar om revisionens syfte och revisorns roll, vilka ger upphov till ett kommunikationsbrus som hämmar revisorsprofessionens kommunikation med allmänheten. Syfte: Syftet med denna studie är att öka förståelsen för varför förväntningsgapet kvarstår genom att utforska hur aktörer inom revisorsprofessionen uppfattar förväntningsgapet, revisorns roll och revisionens syfte.  Metod: Studien har en kvalitativ forskningsstrategi med en i huvudsak deduktiv ansats. Empiri har dels samlats in genom semi-strukturerade intervjuer med aktörer inom revisorsprofessionen, dels genom en dokumentstudie baserad på konsultationssvaren till det brittiska konsultationsdokumentet ’Call for Views’ från aktörer inom revisorsprofessionen. Empirin har analyserats genom innehålls- och nätverksanalys. Slutsats: Studiens empiriska underlag påvisar att det inom revisorsprofessionen förekommer olika uppfattningar om revisionens syfte och revisorns roll, men även om förväntningsgapet. De olika uppfattningarna om revisionens syfte och revisorns roll skulle kunna orsaka ett kommunikationsbrus, som leder till att revisorsprofessionens försök till att minska förväntningsgapet genom ökad kommunikation inte har lyckats. Därtill kan de olika uppfattningarna om förväntningsgapet ge upphov till ett internt kommunikationsbrus inom revisorsprofessionen som också hämmar att förväntningsgapet minskas. / Introduction: The audit expectation gap is a phenomenon that has been a problem for the audit profession during a long time. Although the audit profession has handled the expectation gap as a communication problem that can be solved by communicating better with the public about the purpose of the audit and the role of the auditor, the expectation gap still remains. A possible reason to why the expectation gap remains may be that members of the audit profession have differing perceptions about the purpose of the audit and the role of the auditor, which cause noise within the audit profession. This noise might in turn inhibit the audit profession’s communication with the public. Purpose: The purpose of this study is to increase the understanding of why the expectation gap remains, by exploring how actors within the audit profession perceive the expectation gap, the purpose of the audit and the role of the auditor. Method: The study has a qualitative researching method with a mainly deductive approach. The empirical data has been collected through semi-structured interviews with actors within the audit profession and through a document study based on the consultation responses sent to the British consultation document 'Call for Views' from actors within the audit profession. The empirical data has been analyzed through content and network analysis. Conclusion: The empirical evidence shows that there are different perceptions about the purpose of the audit and the role of the auditor, but also about the expectation gap, within the audit profession. The differing perceptions about the purpose of the audit and the role of the auditor could cause a noise, which in turn causes the failure of the audit profession in its attempt to reduce the expectation gap through increased communication. In addition, the different perceptions about the expectation gap might give rise to an internal noise within the audit profession, which can also inhibit attempts to reduce the expectation gap.

This study touches on the aspect of outdoor pedagogy regarding educators, particularly preschool teachers, views and thoughts about what outdoor pedagogy means and with what purpose they use the outdoors as an educational tool for teaching and creating educational activities. Thus the study describes and brings up preschool teachers and educators reasons and motivations for the choices they make in their profession in regards to outdoor pedagogy. In this study aspects such as why outdoor pedagogy is an important, relevant and current subject to investigate and discuss in regards to preschool education and preschool teachers profession are also brought up. Therefore the purpose and aim for this particular study is to investigate why, in other words with what purpose, preschool teachers choose to use the outdoors as an educational tool for teaching but also to make visible what outdoor pedagogy means to them. The scientific method used for this study was a qualitative method with semi-structured interviews. The majority of the interviews that were conducted with educated and experienced preschool teachers. One out of the seven interviewees was a primary teacher. The results from the interviews in this study shows that preschool teachers have many perceptions and ideas of what outdoor pedagogy means and what the purpose of using it is. Such as health benefits, better concentration in children, fewer conflicts, big open spaces that encourage creativity, play, exploration and more. Which tells us that outdoor pedagogy contributes to educational contexts in a fruitful and rewarding learning environment. Despite this there is a certain insecurity regarding and fear of using that specific concept word to describe what they do when they have educational activities outdoors among the preschool teachers. The uncertainty in using the word outdoor pedagogy appears to be linked to the teachers feeling insufficient and in need of further education regarding outdoor pedagogy. Regardless of this the preschool teachers appear to have an overall adequate knowledge of what outdoor pedagogy means in relation to the literature and research that were collected in conjunction of this study. Where the thoughts and ideas of outdoor pedagogy between the two seems to be quite similar. Our outtake from this study is therefore that using the outdoors as an educational tool is, in fact, both a relevant and significant part of preschool education

The study focuses on the work in preschool among the youngest children's and their participation in the choice of literature, the literature that is available to use in the daily activities. The purpose of the study is to describe the essence of the experience of the youngest children's participation in the choice of literature by studying the teachers' perception and experiences. The study investigates the teachers' perceptions and experiences in relation to the choice of literature and how staff at preschools try to ensure that the literature is perceived as interesting and relevant by the children. The study is based on the sociocultural theory. As a methodological approach, phenomenology was used because it allows the participants to describe their own experiences. The study was carried out at four different preschools, through a qualitative method where the investigation is based on the educators' own experiences and thoughts about participation in the choice of literature for the youngest children at preschool. As a data collection method, semi-structured interviews were used and through the use of phenomenological analysis, four overarching themes were identified in the educators' responses. The themes identified were purpose, the view of participation, the children's interest and access. The results show that when there is a purpose to the literature around a specific work, it is perceived to be more difficult to make the children involved. Participation is shown instead by the pedagogues starting from the children's interests when they themselves choose literature. Furthermore, it is made visible that the view of participation is expressed as something theoretical rather than something that educators consciously work with in practice. Inside the own preschool department, the children are made to participate by freely choosing from available literature. The availability of books does not seem decisive for the children's participation, but on the other hand, the lack of access to time and resources is something that is expressed as an obstacle to being able to make the children participate to the extent desired. Preschools that have libraries in their own operations let the children accompany them to the library to a greater extent and choose literature. The available literature on the subject is sparce which suggest further studies on the subject is needed

On the 24 of February 2022 Russia launched an operation to seize control of Hostomel Airport, a few miles from Kyiv. Although Russia is the military superior state in the war with Ukraine, they failed to achieve the strategic purpose of the operation. The operation is an example of the classic, empirical puzzle of how relatively superior military actors can still lose armed conflictsagainst a weaker opponent. The aim of this study is to make a contribution to the research on asymmetric warfare, focusing on why a military stronger, state actor sometimes fails to achieve strategic victory in a conflict with another state actor. The more specific aim is to increase the understanding of why Russia, the military stronger state, did not achieve the strategic objective of the operation at Hostomel Airport in February 2022. The study was carried out as a single case study, using the method “structured, focused comparison”. Two theories were used to increase the understanding of the outcome, Warden´s theory of Air Superiority and Leonhard´s theory of Combined Arms. The results of the study shows that both Warden´s and Leonhard´s theories contributed to a more comprehensive understanding of the outcome of the operation. Russian forces lack of air superiority resulted in several consequences and frictions to the Russian assault. Russian forcescould not operate freely in the air and both the Ukrainian air defence and air force were able toaffect the Russian forces throughout the operation. One of the most important conclusions of the study was that the Russian forces lack of air superiority enabled the Ukrainian air force to bomb and destroy the runways, making them impossible to land heavy aircraft on. Russia did notimplement the principles of combined arms during most of the operation, and never at the critical moments. One consequence of this could be that the initial attack was prolonged, making it impossible for Russian reinforcements to land on the runways.

Denna studie syftar till att med ett sociokulturellt perspektiv undersöka vilka bakom­liggande syften lärare har med användningen av högläsning samt hur den används i klassrummen för årskurs 3. Empirin har samlats in genom en enkätundersökning som delats på sociala medier och via personliga kontakter. Enkäten har besvarats av 73 legitimerade lärare som är eller har varit verksamma i årskurs 3. Studien visar att majoriteten av lärarna har avsatta tider för högläsning i klassrummet samt att det finns ett bakomliggande syfte med användningen av högläsning. Resultatet av studien visar också att det finns vissa skillnader i synen på högläsning mellan legitimerade och icke-legitimerade lärare.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka vad det finns för finansiellt syfte med att köpa namnrättigheterna för en arena där det i främsta fall bedrivs idrottsrelaterade evenemang. Delsyftet är att undersöka hur företagets aktiekurs påverkas vid tillkännagivandet av att de blir arenasponsor samt att se huruvida arenasponsorns aktiekurs påverkas efter att ett idrottsevenemang ägt rum. Metod: Undersökningen är en flerfallsstudie av fem företag där en metodtriangulering med en kombination av kvalitativ och kvantitativ metod används för att på så sätt ge en rättvis bild av fenomenet. Uppsatsen utgår från ett positivistiskt vetenskapligt förhållningssätt och ett deduktivt angreppssätt. Den kvalitativa delen av uppsatsen består av primärdata i form av intervjuer med personer från ansvariga positioner på företagen. Den kvantitativa delen består av en eventstudie-metodologi där den insamlade datan användes för att mäta om en avvikande avkastning (AR) uppstod i samband med tillkännagivelsen av namnrättighetsaffären samt en genomsnittlig avvikande avkastning (AAR) vid idrottsevenemangen. Utöver detta undersöktes även om specifika matchutfall påverkade företagens aktiekurs. Eventperioden för idrottsevenemangen sattes till dagen efter evenemanget medan eventperioden för tillkännagivelsen sattes till 75 dagar, 25 dagar innan och 50 dagar efter nyheten. Uppsatsens estimeringsperiod omfattade i båda fall 70 dagar. Resultat: Vid tillkännagivandet av arenarättighetsaffären uppvisar resultatet mellan en positiv AR på 2,48 procent till en negativ AR på 1,44 procent för de sex rättighetsaffärerna. Vid matchutfallen uppvisar resultatet allt från en positiv AAR på 0,26 procent till en negativ AR på -0,06 procent. Slutsats: Arenasponsringens stora finansiella vinning ges genom ett starkt varumärkeskapande vilket på sikt leder till ökade finansiella fördelar för företaget med namnrättigheterna av arenan. Finansiellt påverkades inte företagets aktiekurs av varken matchutfall eller tillkännagivandet av arenasponsringsnyheten. / Purpose: The aim of the thesis is to see what the financial purpose is for buying the naming rights of an arena where the main activity is sporting events. The subsidiary aim is to investigate if the company's share price is affected by the announcement that they became arena sponsors and to see whether the stadium sponsor's share price is affected after a sporting event has taken place. Methodology: The survey is one multi-case study of five companies, which are based on both a quantitative and a qualitative approach. The paper was based on a positivistic scientific approach and deductive approaches. The qualitative part of the thesis consists of primary data in the form of interviews with individuals holding responsible positions in the companies. The quantitative part consisted of an eventstudy, where the collected data is used to measure if an abnormal return (AR) has arisen in connection with the announcement of the name rights deal and an average abnormal return (AAR) in connections with the sporting events. Event period for sporting events is added to the day after the event while the event period for the announcement is added to 75 days, 25 days before and 50 days after the news. The surveys estimationperiod was comprised to 70 days. Results: At the announcement of the arena namingrights deal presented results from a positive AR of 2.48 percent to a negative AR of 1.44 percent. During the match, the outcome showed the results of a positive AAR of 0.26 percent to a negative AR of -0.06 percent. Conclusions: The big financial benefit of buying the naming rights of an arena is the strong brandbuilding which ultimately leads to increased financial benefits for the sponsoring company. The company's share price is not affected  by either match outcomes or the announcement of the sponsorship deal.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur verksamma lärare i årskurs F-3 beskriver att de använder sig av högläsning av skönlitteratur och om den används för att främja elevers utveckling av läsförståelse. Materialet har samlats in genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer och det har varit fyra verksamma lärare som jobbar i årskurs F-3 som deltagit i undersökningen. Studien har varit inspirerad av fenomenografisk ansats, då undersökningen vill försöka återge hur dessa lärare upplever fenomenet högläsning av skönlitteratur. Studiens resultat indikerar att verksamma lärare planerar och genomför högläsning där elever ges möjlighet till att utveckla läsförståelse men också många fler förmågor. Genom resultatet dras slutsatsen att verksamma lärare använder högläsning av skönlitteratur för många olika syften och lärarna är väl medvetna om högläsningens möjligheter. / The purpose of this study was to investigate whether reading fiction aloud will promote students' development of reading comprehension. The material was collected through qualitative semi-structured interviews with four teachers who work in grade F-3. The study was inspired by phenomenographic approach, as the study attempted to reproduce how these teachers experience the phenomenon of reading of fiction aloud. The study's results indicate that when teachers have a plan and execute reading fiction aloud, students can develop reading comprehension as well as many more abilities. These results conclude that teachers use reading fiction aloud for many different purposes and the teachers are well aware of the benefits of reading aloud.