Syfte: Syftet med denna rapport är att öka förståelsen hur företag inom olika branscher i Dalarnas län involverar intressenter i sin hållbarhetsredovisning. Ytterligare är syftet att förstå vilka riktlinjer och standarder som följs. Metod: Uppsatsen tillämpar en kvalitativ metod med en induktiv ansats och deduktiva inslag. Till datainsamlingen inför empirin genomfördes semistrukturerade intervjuer, datan analyserades sedan med en tematisk analys. Den teoretiska referensramen är uppbyggd på relevanta och vetenskapliga artiklar som passar till studieområdet. Slutsats: Studien påvisar att olika branscher i Dalarnas län involverar sina intressenter på olika sätt. De intervjuade ansåg att det var viktigt att involvera intressenterna i hållbarhetsredovisning och de kommunicerade till sina intressenter med varierande metoder. En annan slutsats som kunde dras var att olika standarder används för att hållbarhetsredovisa. / Purpose: The purpose with this thesis is to increase the understanding how companies in various industries in Dalarna County are involving stakeholders in their sustainability reporting. Further purpose is to understand which guidelines and standards that are used. Method: The bachelor thesis applies a qualitative method with an inductive approach and deductive element. Semi-structured interviews were conducted for the data collection prior to the empirical work. The theoretical reference frame is built on relevant and scientific articles that fit the field of study. Conclusion: The study shows that different industries in Dalarna involve their stakeholders in different ways. The companies considered involving their stakeholders in the sustainability reporting to be important and they communicated to their stakeholders using various methods. Another conclusion that could be drawn was that different standards are used for sustainability reporting.

The purpose of the study is to exemplify how the didactic model organizing purposes can be used in planning, implementation, and evaluation in order to create a meaningful teaching for students in primary school about the principle of conservation of matter. The study is a didactic design where we made an exemplification inspired by action research as a research approach. The research design consists of two whole and one started teaching cycle. In the first two cycles we have done a didactic design and analysis supported by organizing purposes, while in the third we have done one didactic design. A total of 23 students from year 3 have participated in the implementation of the teaching cycles, of which 12 participants in cycle 1 and 11 participants in cycle 2. To obtain data for the didactic analysis, we have used audio recording as a data collection method. The result exemplifies how organizing purposes supported our planning and evaluation about how we could incorporate mass preservation as a content in primary school in a meaningful way. It provided support for planning relevant purposes for the students that would at the same time lead to a progression towards the overarching goal of learning the principle of conservation. It partly supported us as teachers to focus on and direct the students' attention to what was relevant in relation to the overall goal of mass conservation. A conclusion is that the model was helpful and gave us a way of thinking about the learning objective, the overall purpose, could be achieved by providing support to direct students’ attention. And if the proximate purpose was understandable to the students and if they had goal-in-sight.  The use of a didactic model also gave us a conceptual apparatus to think about how we could create progression in learning and meaningfulness for the students. / Syftet med studien är att exemplifiera hur den didaktiska modellen organiserande syften, kan användas i planering, genomförande och utvärdering av kemiundervisning för att skapa en meningsfull undervisning om principen om materians bevarande i lågstadiet.  Studien är en didaktisk modellering där vi gjort en exemplifiering inspirerad av aktionsforskning som forskningsansats. Forskningsdesignen består av två hela och en påbörjad undervisningscykel. I de två första cyklerna har vi gjort en didaktisk design och analys med stöd av organiserande syften.  I den tredje har vi gjort en design. Totalt 23 elever från årskurs 3 har deltagit i genomförande av undervisningscyklerna, varav 12 deltagare i cykel 1 och 11 deltagare i cykel 2. För att få dataunderlag för den didaktiska analysen har vi använt ljudupptagning som datainsamlingsmetod.  I resultatet exemplifieras hur organiserande syften gav oss stöd för att tänka kring hur vi kunde ta in massans bevarande som ett innehåll i lågstadiet på ett meningsfullt sätt. Den gav dels stöd för att planera förståeliga syften för eleverna som samtidigt skulle leda till en progression mot det överordnade syftet att lära sig principen om materians bevarande. Den gav stöd för oss som lärare att fokusera på och rikta elevernas uppmärksamhet mot det i aktiviteterna som var relevant i relation till det övergripande målet om materians bevarande. En slutsats är att modellen var hjälpsam för oss som lärare för att tänka kring hur lärandemålet, det övergripande syftet, kunde uppnås genom att ge stöd för att rikta vår uppmärksamhet. Modellen var även hjälpsam kring om det närliggande syftet var begripligt för eleverna och om de hade mål-i-sikte.  Användandet av en didaktisk modell gav oss också en begreppsapparat för att tänka kring hur vi kunde skapa progression i lärandet.

Bakgrund: Avlägsnandet av visdomständer är ett av de mest frekventa ingreppen på oralkirurgiska kliniker och det har uppskattats att det årligen extraheras 100 000 visdomständer i Sverige. Majoriteten av operationerna utförs med indikation men i många fall sker den i profylaktiskt syfte. Profylaktiskt avlägsnande innebär en borttagning av visdomstanden innan patologi uppstår. Denna åtgärd är än idag mycket omdebatterad eftersom det handlar om tänder där patienten varken uppvisar symtom eller patologi. Inför beslutet att ta bort en visdomstand måste bl. a. faktorer som riskerna med en operation, tandens position och täckningsgrad samt kostnaderna för patienten och samhället övervägas.Syfte: Mot denna bakgrund har syftet för denna litteraturstudie varit att undersöka om det i litteraturen finns evidens för att ta bort visdomständer i underkäken i förbyggande syfte.Metod: Studien baseras på en litteratursökning med hjälp av elektroniska databasen PubMed samt referenskomplettering efter granskning av studierna. Dessutom tillkom en granskning av riktlinjer och rekommendationer i flera europeiska länder. Resultat och konklusion: Sökningen omfattar 26 studier däribland en randomiserad kontrollerad studie. Slutsatsen av denna litteraturgenomgång är sammanfattningsvis att det finns för lite evidens för att bedöma om visdomständer i underkäken ska avlägsnas i förebyggande syfte eller inte. För att få svar på denna fråga krävs det fler prospektiva och longitudinella studier av behandlingsalternativen, gärna RCT. Även studier som undersöker naturalförloppet av visdomständer är önskvärda. En kontinuerlig uppföljning av asymtomatiska visdomständer anses för närvarande som det bästa behandlingsalternativet.

<p>The main purpose of this study has been to survey the pupils’ general comprehension of the content and aim of Swedish as a subject in upper secondary school and their attitude towards the subject. Furthermore the study aims at discerning whether there is a distinguishable difference between programmes with vocational and academic character.</p><p>The study is based on the results of 101 answers from students in an opinion poll handed out at a Western Swedish upper secondary school. Throughout the analysis the results of the two programme groups have been weighed against each other. The result of the survey shows that:</p><p>• The understanding of the aim and content of Swedish at upper secondary school is acceptable as a whole. One quarter of the students show a very good comprehension.</p><p>• The pupils’ general attitude towards the subject is fairly positive.</p><p>• There is a clearly discernable difference between the vocational programmes and the academic ones with regard to the comprehension of the subject’s aim. Vocational pupils generally show a weaker understanding than the academic pupils do.</p><p>• There is an equivalent difference between the groups when looking at the comprehension of the content of Swedish as a subject.</p><p>• The differences in attitude towards Swedish as a subject follow the pattern of the pupils’ comprehension. The pupils from the academic programmes generally have a more positive attitude. This pattern shows true for both attitudes with cognitive basis and for the ones based on emotion.</p> / <p>Huvudsyftet med denna undersökning har varit att kartlägga gymnasieungdomarnas generella förståelse för svenskämnets innehåll och syfte samt deras attityder till ämnet som sådant. Dessutom har en stor del av undersökningen syftat till att undersöka om det förekommer några skillnader i förståelse och attityd mellan elever på studieförberedande respektive yrkesförberedande program.</p><p>Studien bygger på en enkätundersökning där svaren från 101 elever på en västsvensk gymnasieskola har behandlats. Genomgående har analyser gjorts där resultaten från de två programkaraktärerna, studieförberedande program och yrkesförberedande program, har jämförts. Av resultatet framgår följande:</p><p>• Totalt sett visar eleverna en acceptabel förståelse för såväl svenskämnets syfte som dess innehåll. Ungefär en fjärdedel av eleverna visar en mycket god förståelse.</p><p>• Totalt sett visar eleverna också en relativt positiv attityd till svenskämnet.</p><p>• Det finns en klar skillnad i förståelse för svenskämnets syfte mellan de två programgrupperna. Eleverna på de yrkesförberedande programmen visar generellt upp en svagare förståelse än eleverna på de studieförberedande programmen.</p><p>• Det finns även en motsvarande skillnad när det gäller elevernas förståelse för svenskämnets innehåll.</p><p>• När det gäller elevernas generella attityd till svenskämnet visar resultatet att eleverna på de studieförberedande programmen delar en betydligt mera positiv attityd än eleverna på de yrkesförberedande programmen. Detta mönster gäller för såväl de känslomässigt som förnuftsmässigt baserade attityderna.</p>

The main purpose of this study has been to survey the pupils’ general comprehension of the content and aim of Swedish as a subject in upper secondary school and their attitude towards the subject. Furthermore the study aims at discerning whether there is a distinguishable difference between programmes with vocational and academic character. The study is based on the results of 101 answers from students in an opinion poll handed out at a Western Swedish upper secondary school. Throughout the analysis the results of the two programme groups have been weighed against each other. The result of the survey shows that: • The understanding of the aim and content of Swedish at upper secondary school is acceptable as a whole. One quarter of the students show a very good comprehension. • The pupils’ general attitude towards the subject is fairly positive. • There is a clearly discernable difference between the vocational programmes and the academic ones with regard to the comprehension of the subject’s aim. Vocational pupils generally show a weaker understanding than the academic pupils do. • There is an equivalent difference between the groups when looking at the comprehension of the content of Swedish as a subject. • The differences in attitude towards Swedish as a subject follow the pattern of the pupils’ comprehension. The pupils from the academic programmes generally have a more positive attitude. This pattern shows true for both attitudes with cognitive basis and for the ones based on emotion. / Huvudsyftet med denna undersökning har varit att kartlägga gymnasieungdomarnas generella förståelse för svenskämnets innehåll och syfte samt deras attityder till ämnet som sådant. Dessutom har en stor del av undersökningen syftat till att undersöka om det förekommer några skillnader i förståelse och attityd mellan elever på studieförberedande respektive yrkesförberedande program. Studien bygger på en enkätundersökning där svaren från 101 elever på en västsvensk gymnasieskola har behandlats. Genomgående har analyser gjorts där resultaten från de två programkaraktärerna, studieförberedande program och yrkesförberedande program, har jämförts. Av resultatet framgår följande: • Totalt sett visar eleverna en acceptabel förståelse för såväl svenskämnets syfte som dess innehåll. Ungefär en fjärdedel av eleverna visar en mycket god förståelse. • Totalt sett visar eleverna också en relativt positiv attityd till svenskämnet. • Det finns en klar skillnad i förståelse för svenskämnets syfte mellan de två programgrupperna. Eleverna på de yrkesförberedande programmen visar generellt upp en svagare förståelse än eleverna på de studieförberedande programmen. • Det finns även en motsvarande skillnad när det gäller elevernas förståelse för svenskämnets innehåll. • När det gäller elevernas generella attityd till svenskämnet visar resultatet att eleverna på de studieförberedande programmen delar en betydligt mera positiv attityd än eleverna på de yrkesförberedande programmen. Detta mönster gäller för såväl de känslomässigt som förnuftsmässigt baserade attityderna.

2011 föll det obligatoriska ämnet Estetisk verksamhet bort ur läroplanen. I år, 19:e juni 2018 röstar regeringen om ett förslag som gör att de estetiska ämnena återigen blir obligatoriska. Syftet med studien är att belysa frågor kring vad som händer om förslaget går igenom. Vilka kunskaper i Bild anser yrkesverksamma gymnasiebildlärare att elever bör utveckla om förslaget realiseras? Vilka material, tekniker, och teorier anses viktigast? Hur kan styrdokument formuleras, och sedan lektionsinnehåll formuleras så att kraven uppnås?Empirin består av några av statens offentliga utredningar, styrdokument för ämnet bild, samt intervjuer med yrkesverksamma bildlärare analyseras med hjälp läroplansteori och olika ramfaktorer, bl.a. politik, ekonomi, och behöriga lärare. Även den kunskapssyn som lyser igenom i de statiga utredningarna och de befintliga kursplanerna analyseras. Detta utgör en grund för analys igenom hela studien. Empirin utgörs av (SOU:2008:27) Framtidsvägen – En reformerad gymnasieskola som låg till grund för att Estetisk verksamhet plockades bort, samt (SOU 2016:77) En gymnasieutbildning för alla som lett till det förslag om återinförande som det ska röstas om i Riksdagen den 19 juni 2018. Utöver detta analyseras olika kursplaner i bild för att försöka synliggöra de ämneskunskaper som anses viktigast. Därefter analyseras lärarnas åsikter som inkommit via intervjuer och via den Nationella Estetkongressen i Halmstad i april 2018.Samtliga analyser visar konsensus i åsikten att bilder är ett språk. Stor fokus i bildämnet bör därför ligga på bildanalys som kan avkoda bildspråket. Bildämnet är även viktigt för att utjämna de socioekonomiska skillnaderna och skapa likvärdiga förutsättningar för alla. Rätten till ett estetiskt bildningsämne går i linje med den svenska skolans demokratiska värdegrund. I analysen framkommer även vikten av ett relevant yrkesspråk med teoretiska begrepp så att eleverna får tillgång till både metoder och teorier som gör att de kan se ”nyttan” med ämnet och hur det kan kopplas till framtida yrkesliv. I tolknings- och disskussionsavsnittet diskuteras ’Literacybegreppet’ som idag täcker läs- och skrivkunnighet, matematisk förståelse och naturvetenskaplig förståelse även bör utsträcka sig till bildförståelse och förmåga att kommunicera och uttrycka budskap med bilder. Även att Europaparlamentet åtta nyckelkompetenser för livslångt lärande alla ryms inom ramen för bildämnet. Studiens gestaltande del är ett grafiskt designat utkast på en kursbok i form av försättsblad, inledning, innehållsförteckning samt kunskapskrav baserade på analyserna av empirin.

Syfte och frågeställningar: Syftet med denna studie är att undersöka hur idrottslärare i Stockholmsområdet tolkar målsättningar i ämnet idrott och hälsa utifrån styrdokumenten, samt hur dessa tillämpas i undervisning i förhållande till påverkansfaktorer för att sträva efter en likvärdig undervisning. Frågeställningarna är: (1)Vilka målsättningar har lärare i ämnet? (2)Hur arbetar lärare för att uppfylla dessa mål och sträva efter en likvärdig undervisning? (3)Vilka faktorer påverkar lärares mål med undervisning?   Metod:  Eftersom studien syftar till att undersöka lärarnas tolkningar och upplevelser valdes en kvalitativ metod. Datainsamlingen genomfördes genom semistrukturerade intervjuer med sex idrottslärare i Stockholmsområdet. Datainsamlingen analyserades med hjälp av en deduktiv innehållsanalys utifrån två teoretiska utgångspunkter. Dessa två teoretiska utgångspunkterna var ramfaktorteori och läroplansteori.   Resultat: Resultatet visar att idrottslärarna hade gemensamma målsättningar med ämnet idrott och hälsa. Dessa målsättningar var: rörelseglädje, intresse för framtida fysisk aktivitet, kunskaper om hälsa och etiskt perspektiv. Resultatet visade att två idrottslärare hade ytterligare enskilda målsättningar. För att tillämpa dessa mål i undervisningen använde de sig av variation av olika aktiviteter samt olika pedagogiska tillvägagångssätt såsom anpassning, repetition och progression. De inre och yttre faktorer som påverkade lärarna var framförallt erfarenhet, idrottsbakgrund, lokal, tid och elevsammansättning.   Slutsats:  Utifrån resultatet av studien kan vi dra en slutsats att lärarnas tolkning av ämnets målsättningar grundades utifrån de formulerade målen i styrdokumenten. Detta tyder på att de olika riktlinjerna på formuleringsarenan bidrar till en mer likvärdig tolkning. Däremot tillämpades målsättningarna på olika sätt beroende på de yttre och inre faktorerna. Baserad på denna iakttagelse kan en slutsats dras att likvärdig undervisning kräver att läraren gör anpassningar utifrån de förutsättningar hen har i sitt specifika sammanhang. / Aim:The aim of this study is to investigate how physical education teachers in the Stockholm area interpret objectives in the subject of sports and health based on the governing documents, and how these are applied in teaching in relation to influencing factors in order to strive for an equivalent teaching. The questions are: (1) What are the goals of teachers in the subject? (2) How do teachers work to meet these goals and strive for equal teaching? (3) What factors influence teachers' goals in teaching? Method:Since the study aims to examine teachers' interpretations and experiences, a qualitative method was chosen. The data collection was carried out through semi-structured interviews with six sports teachers in the Stockholm area. The data collection was analyzed using a deductive content analysis based on two theoretical basis. These two theoretical basis were framework factor theory and curriculum theory. Results:The results show that the physical education teachers had common goals with the subject sports and health. These goals were: joy of movement, interest in future physical activity, knowledge of health and ethical perspective. The results showed that two sports teachers had additional individual goals. To apply these goals in the teaching, they used variety of different activities as well as different pedagogical approaches such as adaptation, repetition and progression. The internal and external factors that influenced the teachers were primarily experience, sports background, location, time and student base. Conclusion:Based on the results of the study, we were able to conclude that the teachers' interpretation of the subject's objectives was based on the formulated objectives in the curriculum. This indicates how the different guidelines in the formulation arena contribute to a more equal interpretation. However, the objectives were applied in different ways depending on the external and internal factors. Based on this observation, it can be concluded that equivalent teaching requires the teacher to make adjustments based on the conditions in their specific context.

Tidigare forskning visar att medarbetarengagemang är viktigt för att nå framgång i kvalitets- och förbättringsarbete. Vikten av ett högre syfte lyfts som en stark drivkraft för att uppnå förändring och resultat. Dessutom skapar tillfredsställelse av behov på högre nivå positiva känslor vilket bidrar till medarbetarengagemang och självbestämmande på arbetsplatsen. Syftet med studien är att bidra med ökad kunskap kring medarbetares engagemang i kvalitetsarbete, genom att undersöka vilken roll ett högre syfte och attraktiv kvalitet spelar. En kvalitativ fallstudie genomfördes vid en kommunal verksamhet som mottagit en kvalitetsutmärkelse för sitt systematiska kvalitetsarbete. En omfattande litteraturstudie genomfördes och därefter skedde datainsamling genom intervjumetoden Appreciative Inquiry samt studie av organisationens dokument och riktlinjer avseende deras kvalitetsarbete. Resultatet visar att det i den studerade organisationen finns ett högre syfte som handlar om värdeskapande åt verksamhetens klienter. Det högre syftet anses vara en av de viktiga egenskaper som gör förbättringsarbetet attraktivt och främjar engagemang och delaktighet hos medarbetare i den studerade verksamheten. Dessutom präglar det ledarskapet och bidrar till en öppen och tillåtande kultur. Studien visar även att fenomenet attraktiv kvalitet spelar en bidragande roll i arbetet med ständiga förbättringar då det förstärker medarbetarengagemang och främjar aktivt deltagande. Följande områden identifieras som skapare av positiva känslor och leder till att förbättringsarbetet blir intressant och extra roligt; ett högre syfte, ett engagerat ledarskap samt en öppen och tillåtande kultur. Analysen visar att fenomenen har både likheter och olikheter samt till viss mån även överlappar varandra. Relationen mellan ett högre syfte och attraktiv kvalitet är ny kunskap och bedöms ge ny inriktning till framtida studier. Dessutom är studiens resultat ett viktigt bidrag till verksamheter som önskar stärka sitt medarbetarengagemang i kvalitetsarbete. / According to previous research, employee commitment is assigned a great importance in achieving successful quality management. The importance of a higher purpose is highlighted as a strong driving force to achieve change and result. Furthermore, satisfaction of needs at a higher level creates positive emotions which contributes to enhancing employee engagement and empowerment in the workplace. The purpose of the study is to contribute with increased knowledge about employees' commitment in quality work by examining the role a higher purpose and attractive quality play to promote and strengthen employees' motivation and commitment. A qualitative case study approach has been executed on a municipal operation that received a quality award for its systematic quality work. An extensive literature study was carried out and then the data collection took place through the Appreciative Inquiry interview method as well as a study of the organization's documents, guidelines and code of conduct for quality management.    The thesis findings reveal that there is a higher purpose in the studied organization that deals with value creation for the organization's customers. The higher purpose is considered to be one of the important factors that makes quality work attractive and promotes commitment and participation among employees. In addition, it is reflected in the leadership and contributes to an open and permissive culture. The study also shows that the phenomenon of attractive quality plays a contributing role in the work of continuous improvement as it strengthens employee commitment and promotes active participation. The following areas have been identified as creators of positive feelings that increase the interest in quality work among employees; a higher purpose, committed leadership and an open and permissive culture. Analysis shows that the phenomena have both similarities and differences and to some extent they also overlap. The relationship between a higher purpose and attractive quality is new knowledge which gives a new orientation to future studies. In addition, the results of the study are an important contribution to organizations that wish to strengthen their employee commitment in quality work.

The companies of the finance industry are the owners of the market and possess great power to impact society with the assets they manage. A new purpose of asset management is emerging, considering non-financial issues with a purpose beyond profit. The authors identified three aspects (Time aspects, Investment activities and Shareholder activities) in which non-financial issues could be incorporated within asset management. A case study was conducted using the Swedish insurance company AFA Försäkring, an insurance company with a stated purpose beyond profit, to answer the research question posed. The essay aims to gain knowledge regarding how an insurance company with a stated purpose beyond profit takes non-financial issues into account within their asset management. The paper concludes that there are multiple avenues to incorporate non-financial issues within asset management, such as clear guidelines, communication, and cooperation with investees. / Företag inom finansindustrin förvaltar kapital och äger marknaden. Genom sitt ägande har industrin stor makt att påverka samhället. Ett nytt syfte för förvaltningen stiger fram, ett syfte större än vinst som tar icke-finansiella frågor i åtanke. Författarna har identifierat tre aspekter av förvaltning där icke-finansiella frågor kan inkorporeras. En case studie har genomförts av det svenska försäkringsbolaget AFA Försäkring för att svara på uppsatsens forskningsfråga. Undersökningen syftar till att öka förståelsen av hur ett försäkringsbolag som uttrycker ett större syfte än vinst tar hänsyn till icke-finansiella frågor inom sin förvaltningsverksamhet. Uppsatsen sammanfattar att det finns flera sätt att inkorporera icke-finansiella frågor, vilka exempelvis är genom klara riktlinjer, kommunikation och samarbete med de ägda företagen.

Vaga begrepp i skattelagstiftningen ger upphov till svåra bedömningar, vilket ur förutsebarhets-, legitimitets- och rättssäkerhetssynpunkt är problematiskt. Ett exempel på ett vagt begrepp är ”affärsmässighet” som trots sin vaghet förekommer, direkt eller indirekt, på ett flertal ställen i lagstiftningen. I exempelvis de riktade ränteavdragsbegränsningsreglerna, 24 kap. 19 § första stycket IL, stadgas det att ränteavdrag endast medges om förvärvet är ”väsentligen affärsmässigt motiverat”. Mitt syfte med denna magisteruppsats har varit att undersöka om rekvisitet affärsmässighet fastställs på helt objektiva grunder eller om det också är subjektivt, d.v.s. tar hänsyn till avsikten eller syftet bakom ett förfarande. Den spridda föreställningen inom skatterätten är att den skattskyldiges avsikt generellt fastställs på objektiva grunder. Jag har också undersökt vilka objektiva faktorer som tyder på affärsmässighet. I min undersökning har jag studerat reglerna om förbjudna lån, de riktade ränteavdragsbegränsningsreglerna och skatteflyktslagen. Syftet med dessa regler har varit att motverka skatteflykt. Min undersökning har visat att både objektiva faktorer och subjektiva avsikter har betydelse vid bedömningen av rekvisitet affärsmässighet gällande förbjudna lån och de riktade ränteavdragsbegränsningsreglerna. I skatteflyktslagen kan det s.k. avsiktsrekvisitet beskrivas som ett objektivt rekvisit.