Bakgrund:    Ekonomistyrningen omfattar planering och uppföljning av ekonomiska mål och mått, samt påverkan på en verksamhet och dess personal genom beslut och handling. Styrmedel behövs för att fullgöra ekonomistyrningens funktioner och uppnå företagets uppsatta mål. Budget är ett av de vanligaste styrsystemen inom de formella styrmedlen. I dagsläget är debatten om budgetering intensiv och det råder oenigheter om budgeten i själva verket är ett bra verktyg eller ett onödig ont.   Syfte:     Syftet med denna studie är att undersöka vilken betydelse budgeten har som styrmedel i det valda fallföretaget. Vidare vill vi ta reda på om de driftsansvariga på Burger King upplever budgeten som ett stöd eller en belastning.   Metod:   En kvalitativ undersökningsmetodik och ett deduktivt angreppssätt har använts i  uppsatsen. Uppsatsens primärdata har samlats in via semistrukturerade   intervjuer  med det valda fallföretaget.     Resultat & Slutsats   Efter genomförd undersökning framkom det att syftet med budgeten skiljer sig  åt i de tre fallföretagen. I de större företagen utgjorde ansvarsstyrning det  främsta syftet med budgeten medan budget som planeringsverktyg ansågs vara  viktigare i den mindre organsationen. Samtliga respondenter upplever budgeten mer som ett stöd än en belastning och är överens om att det nästintill hade varit omöjligt att styra verksamheten lönsamt utan budgeten av den orsaken att  Burger King är en komplex organisation präglad av standardisering och små vinstmarginaler. / Background: Financial reporting includes planning and monitoring of financial goals and metrics and  it has an impact on a business and its staff by decisions and actions. Management control measures are required to fulfill the functions of financial reporting and to achieve company goals. Budget is one of the most common management control systems within the formal control means. Currently, the debate about budgeting is intense and there is a disagreement on whether the budget in reality is a useful tool or  an unnecessary evil. Purpose:   The purpose of this study is to investigate the impact that the budget has as a management control measure in the selected case company.  Furthermore we want to find out if the operation managers at Burger King experience the budget as a support or a burden.   Method:   A qualitative research methodology and a deductive approach were used in the essay. The primary data in the essay was collected through semi-structured interviews from the selected case company.       Result & Conclusion The completed research has shown that the purpose of the budget differ in the three  case companies. In the two larger companies the main purpose of the budget was  responsibility management while budget used as a planning tool was considered to be more important in the smaller company. All the respondents are experiencing budget  more as a support than a burden and agree that it would almost be impossible to manage the business profitably without the budget because Burger King is a complex organization characterized by standardization and low profit margins.

Meningsfullt liv är idag ett etablerat forskningsämne inom psykologin. Nyligen har det uppstått viss konsensus om att begreppet meningsfullt liv är multidimensionellt och främst består av dimensionerna förståelse (en slags känsla av sammanhang), syfte (innehav av viktiga livsmål) och betydelse (upplevelsen att ens existens är av värde). Den aktuella studien hade som syfte att undersöka vilka samband som finns mellan dessa dimensioner och variablerna tacksamhet, självbildsklarhet, optimism, ensamhet och livstillfredsställelse. Tidigare forskning har funnit signifikanta samband, men då har främst endimensionella meningstest använts. En hypotes i den aktuella studien var att det skulle uppstå signifikanta samband även med användande av ett multidimensionellt mätinstrument bestående av nyss nämnda tre dimensioner. En annan hypotes var att studien vid multipla regressionsanalyser skulle upptäcka minst något fall där en meningsdimension är särskilt framträdande när det gäller att predicera ett visst utfall. Hypoteserna testades genom en enkätundersökning som främst hade universitetsstudenter som deltagare. Sammanlagt deltog 191 personer i studien. Den första hypotesen fick entydigt stöd. Angående den andra hypotesen uppstod fall där inte alla tre meningsdimensioner samtidigt unikt kunde predicera ett visst utfall. När utfallet var ensamhet visade det sig att alla tre meningsdimensioner kunde predicera detta utfall ungefär likvärdigt. Men när utfallet var exempelvis självbildsklarhet visade det sig att det främst var förståelse som kunde predicera detta utfall och i viss mån betydelse, men däremot inte syfte. Uppsatsens slutsats är därmed att det verkar finnas åtminstone vissa fall då det kan vara relevant att göra åtskillnad mellan olika meningsdimensioner och inte mäta begreppet meningsfullt liv enbart endimensionellt.

Följande studie har genomförts som en kvalitativ intervjustudie med åtta lärare i de yngre åldrarna (förskoleklass till och med årskurs 3). En kunskapslucka gällande vilka syften lärare i de yngre åldrarna har med sin undervisning då ett undersökande arbetssätt används som metod har identifierats genom genomförande av en systematisk litteraturstudie. Dessutom är det problematiskt att begreppet undersökande arbetssätt har skilda innebörder i tidigare forskning. Detta har resulterat i att studiens syfte är att undersöka vad lärare i de yngre åldrarna menar är de huvudsakliga syften vid arbetet med ett undersökande arbetssätt för NO-ämnena likväl som att undersöka lärares syn på arbetssättet. Sammanfattningsvis visar resultatet att lärarna i studien ser arbetssättet som ett praktiskt, systematiskt samt teoretiskt arbetssätt där syftena med arbetet är att det ska vara elevaktivt, intresseväckande samt utveckla kunskaper och förmågor. Slutsatsen som dras efter genomförd intervjustudie är att lärarna uppfattar det undersökande arbetssättet som ett praktiskt arbetssätt där eleverna använder sig av material och av kroppen i sitt lärande. Lärarna har kännedom om vad ett undersökande arbetssätt innebär men deras uppfattningar skiljer sig stundvis åt. Dessutom använder samtliga lärare i studien arbetssättet utifrån liknande syften, det vill säga för att väcka intresse, utveckla förmågor samt att arbeta praktiskt. Utifrån resultat och slutsatsen identifieras ett behov av vidare forskning kring samma ämne i ett större perspektiv för att få en större, generell bild av lärares uppfattningar och vad som faktiskt sker i undervisningen.

Brands have grown to become a bigger part in our daily life, brands can be seen wherever we go. Due to growing competition in markets brands have become more keen to find new ways to compete. Purpose marketing is one tool to tackle the growing competition. Purpose marketing have grown to become an effective tool to differentiate in competitive markets. This essay intends to study how companies use purpose marketing in the process of building a brand. The research methodology has semi-structured intervievs with a qualitative approach. All of the respondents work in Swedish companies within the marketing or communication section. The theoretical framework consist of theories about branding, brand positioning and purpose marketing. The result showed a glimpse of similarities in terms of how companies use purpose marketing though no major conclusions could be drawn from the results. / Varumärken har blivit en del av vår vardag, det växande intresset för varumärken visar på hur marknader blivit allt mer konkurrensutsatta där fler aktörer erbjuder likartade varor och tjänster. Ett sätt att differentiera sig på marknaden är att bygga ett varumärke för att ha ett till sätt att konkurrera med. Ett tydligt varumärke kan underlätta för konsumenten i de val som blir allt fler. För att bygga ett starkt varumärke krävs en tydlig strategi och riktning för organisationen. I takt med ett minskat intresse för reklam har syftesdriven marknadsföring blivit vanligare. Allt fler konsumenter väljer varumärken som delar deras värderingar, att skapa en emotionell koppling till kunden blir allt viktigare. Syftesdriven marknadsföring innebär att organisationen använder sig av positiva effekter företaget har på samhället för att marknadsföra sig. I takt med att sociala medier växt till att bli en del av vardagen blir det svårare för företag att förmedla ett budskap och sedan inte leva efter det. Att lyfta företags positiva effekter på samhället är en central del i syftesdriven marknadsföring vilket kan bidra till ökad lojalitet hos kunder samt motivation hos anställda. I denna kvalitativa studie undersöks hur företag använder sig av syftesdriven marknadsföring vid uppbyggnad av varumärket. Syftesdriven marknadsföring som har blivit allt vanligare bland företag att använda sig av men som det inte finns mycket forskning inom. Uppsatsen har för avsikt att försöka bidra med en djupare förståelse kring hur syftesdriven marknadsföring används av företag vid uppbyggnad av varumärket. En kvalitativ forskningsdesign i form av en komparativ studie har tillämpats för att undersöka hur olika företag skiljer sig åt men även om det finns några likheter mellan företag inom olika branscher som använder sig av syftesdriven marknadsföring. Studien omfattar fyra svenska företag med en respondent med beslutsfattande position inom marknadsföring från varje företag. Teorierna som valts är varumärkespositionering, varumärkesbyggande, CSR och syftesdriven marknadsföring som anses vara relevanta för studien. Analys av den empiriska data mot uppsatsens teorier har visat på hur respondenterna använder sig av syftesdriven marknadsföring till vis del men inte bidragit med några generella slutsatser kring hur företag använder sig av syftesdriven marknadsföring. De olika företagen har alla använt sig av syftesdriven marknadsföring på sitt egna vis, däremot har det visat på likheter i grundtankar kring syftesdriven marknadsföring.

Syftet med denna studie var att försöka ta reda på hur lärare ser på problemlösning i matematikundervisningen och hur de väljer att göra den mer central i matematikundervisningen. Ambitionen var att finna lärarnas syn på problemlösning och strategier för hur de integrerar det i undervisningen. Jag valde att använda mig av fenomenografiska intervjuer som metod då den har som syfte att lyfta uppfattningar kring fenomenet. Tre lärare intervjuades, varav en undervisar i förskoleklass, en i årskurs 1 och en i årskurs 4. Utifrån studien framkommer det av resultatet att lärarna har som syfte att utveckla fler förmågor än bara problemlösningsförmågan. De intervjuade lärarna lyfter vikten av att problemlösning bör vara en central del i matematikundervisningen då den utvecklar flera förmågor/kompetenser. Lärarna hävdar även att de olika förmågorna utvecklas med varandra och behärskar inte eleven de andra förmågorna så är det svårt att vidga kompetenserna i problemlösning då den är den del i den stora förmågan. Det framkommer även att lärarna har egna strategier för hur man kan integrera problemlösning i undervisningen men ingen uttrycker att de har en gemensam strategi på respektive skola. / The purpose of this study was about to find out how teachers look at problem solving in teaching mathematics. The ambition was to find the teachers view of problem solving and strategies, and how they integrate it in their teaching. I choosed the phenomenographic interviews as a method. The purpose of phenomenographic interviews is raising perceptions about the phenomenon, that’s why I choosed this method. Three teachers were interviewed, in wich one are teaching in preschool, the second one in first grade and the third one in fourth grade. The results from the study reveal that the teachers have the purpose to develop several abilities/comptences. The teachers also claim that the different abilities develop with eachother, and if the student doesn’t master the other skills, it will be difficult to expand in problem solving as it is a part of the great competence. It also appears that the teachers have their own strategies for integrating problem solving in the teaching, but no one express that they have a common strategi in the respective school.

No description available.

Abstrakt Detta examensarbete handlar om språkval engelska/svenska, alternativet för de elever som av olika anledningar väljer att inte läsa ett modernt språk. En undersökning har gjorts i form av intervjuer med lärare och en skolledare samt en enkätstudie med elever, för att få fram en bild av hur de ser på språkvalet och dess funktion. Syftet med arbetet är att söka svar på just detta, samt ta reda på vilka elever det är som går i dessa grupper och hur tiden utnyttjas där. De svar jag fått fram tyder på att både elever och lärare ser brister i organisationen; det är en relativt stökig miljö och många elever som finns i grupperna har egentligen inget behov av extra engelska eller svenska. Alla är dock i princip överens om vilket syfte undervisningen har: att stötta de elever som behöver hjälp med dessa två ämnen. Något som gör det svårt att få till en bra inlärningsmiljö är de heterogena grupperna som bildas, samt att ämnet inte har varken status, syfte, mål eller betyg.  För att få till en bra inlärningsmiljö bör kraft läggas på att hålla kvar de flesta elever i de moderna språken, eller som lärarna föreslår: skapa ett annat alternativ för de elever som helt enkelt inte orkar/vill läsa ytterligare ett språk.

Läxor är en del av undervisningen i många skolor idag. Det finns många tankar om hur läxan ska vara utformad och i vilket syfte eleverna ska ges läxa. I vår läroplan, Lgr 11 (Skolverket, 2011), finns dock inget skrivet om läxor. Syftet med min studie är att ta reda på hur matteläxan uppfattas ur ett elevperspektiv. Vilken uppfattning har eleverna om varför de får matteläxa och hur ser uppfattningen ut gällande utformningen? Detta undersöker jag genom en kvalitativ studie i form av semistrukturerade gruppintervjuer med elever på lågstadiet. Den data som samlas in bearbetas utifrån en induktiv tematisk analys. Resultatet visar bland annat att den vanligaste läxan som eleverna får är den som behandlar färdighetsträningen. Eleverna uppfattar matteläxan som att det är något de ska träna på hemma. Dock är matteläxan sällan individanpassad och uppfattas av många elever som alldeles för lätt och att den går alldeles för fort att göra. Inte heller framkommer att det finns någon uppföljning av matteläxan i skolan, som kopplas ihop med dess syfte. Min förhoppning med denna studie är att den ska lyfta fram elevernas uppfattning och tankar omkring matteläxan och ge mig som verksam lärare en vägledning till utformningen av mina matteläxor. / Homework is part of the teaching in many schools today. There are many thoughts about how the homework should be designed and for what purpose the students should be given homework. However, in our curriculum, Lgr 11 (Skolverket, 2011), nothing is written about homework.   The purpose of my study is to find out how the math homework is perceived from a student perspective. What view do the students have about why they get math homework and what does the perception of the design look like? I study this through a qualitative study in the form of semi-structured group interviews with pupils at the lower grades. The data collected is processed based on an inductive thematic analysis. The result shows, among other things, that the most common homework that the students receive is the one who treats the skills training. The students perceive the math homework as something that they should train at home. However, the math homework is rarely individualized and perceived by many students as being too easy and too fast to do. Nor does it appear that there is any follow-up of the math homework at school, which is linked to its purpose.   My hope with this study is that it will highlight the students' perceptions and thoughts about the math homework and give me as an effective teacher a guide to the design of my math homework’s.

Syftet med denna studie är att ta reda på 5 verksamma lärares syn på läsläxa i årskurs 1 samt hur lärarna arbetar med läsläxa och hur de motiverar elever och vårdnadshavare till läsning. Vi har använt oss av semistrukturerade intervjuer och erhållit svar som har svarat på våra forskningsfrågor och som har bidragit till studiens resultat. Resultatet leder oss in på slutsatsen som visade att läsläxor är vanligt förekommande trots skilda uppfattningar och att läsläxan ses som ett sätt att befästa och utveckla elevers läskunskaper. Läsläxan anses viktig men problematik kring stödet i hemmet uppkommer ofta som ett hinder när lärare ger läsläxa. Om eleverna inte har det stöd hemma som är nödvändigt uppstår svårigheter att göra läsläxan.

The purpose of the study is to gain in-depth knowledge of the preschool teachers' perspective and integration possibilities in play and teaching. I have chosen for this qualitative study to use semi-structured interviews. I have analyzed the study from the didactic and socio-cultural perspective, in order to gain a broader view of the chosen subject. The results show that teaching is available in both spontaneous and planned activities where the preschool teacher has the child's interest in focus. The study's conclusion shows that the demands on quality have increased since the concept of teaching was introduced. It also shows that a preschool teacher has a purpose for every play situation and must plan, reflect and evaluate the child's development in order to achieve the learning objectives. / Studiens syfte är att få fördjupande kunskaper om förskollärares perspektiv på lek och undervisning, och möjligheter att integrera lek och undervisning. I mitt arbete har jag valt att använda mig av en kvalitativ studie och semistrukturerade intervjuer. Jag har även analyserat studien ur det didaktiska perspektivet och det sociokulturella perspektivet, för att få bredare syn på det valda ämnet. Resultatet visar att undervisning ses vara i både spontana och planerade aktiviteter, där förskolläraren har barnets intresse i fokus. Studiens slutsats visar även att kraven på kvalité har ökat sedan begreppet undervisning infördes, och att förskollärare har ett syfte bakom varje leksituation. Det visar även att förskollärare ska planera, reflektera och utvärdera barnets utveckling för att uppnå lärandemålen.