41 |
Laborativt material som konkretiseringsverktyg : Lärares kunskaper om och erfarenheter av laborativt material som arbetssättBergman, Johanna January 2015 (has links)
The purpose of this study is to find out teachers view on manipulatives as a way to concretize a certain mathematical content and to highlight knowledge and experiences within the range of using manipulatives to concretize. By answering the questions below different approaches a teacher may have towards the manipulatives and how that may impact on student’s learning will also be discussed in comparison to mainly traditional and socially constructive theories of learning. What is the teachers view on manipulatives as a way to concretize? What purpose do they have when using manipulatives? According to the teachers, what does it mean to concretize a certain mathematical content? According to the teachers, what connection is there between manipulatives and concretizing? Through interviews and observations conclusions can be made that the teachers are in general positive towards using manipulatives as a way to concretize a certain mathematical content although the definition of what a manipulative is differ somewhat between the teachers. The teachers working with manipulatives do it in a well thought out fashion but more research is needed to furthermore define the purpose of using manipulatives. Few countries spend so much time concretizing and working with manipulatives as Sweden do, but still Sweden score below the OECD-average on the mathematical PISA-tests. You make ask yourself if this then is the right way to go to enhance student’s mathematical knowledge.
|
42 |
Hur föräldrar uppfattar läxan och de problem som kan uppstå med den : En kvalitativ studie om föräldrainflytandeEng, Martina, Kvick, Kristina January 2011 (has links)
No description available.
|
43 |
Musikens vikt i förskolan : en studie av sex förskollärares syn på och användning av musikenPetersson, Camilla, Ölund, Angela January 2006 (has links)
Avsikten med vår uppsats var att ta reda på om det fanns ett pedagogiskt syfte med musiken i förskolan. För att ta reda på det valde vi att göra en kvalitativ undersökning där vi intervjuade sex förskollärare med olika profileringar. Dessa var musik, språk, verkstad, natur och oprofilerad. I undersökningen tittade vi på likheter och skillnader mellan dessa förskollärares förhållningssätt till och användning av musiken. Detta gjordes utifrån fyra områden; musiksammanhang, syften med musikaktiviteter, faktorer som styr musik, sånger och sångtexter samt faktorer som krävs för arbetet med musik. Vår undersökning jämfördes med inhämtad litteratur. Resultatet visade att det mer eller mindre fanns ett pedagogiskt syfte med musiken i förskolan och att det inom samtliga fyra områden fanns både likheter och skillnader mellan förskollärarna. Vidare framkom det i resultatet att musiken användes i många olika sammanhang. Förskollärarnas syften med musiken var kognitiva, socioemotionella och kulturella. Deras val av musik, sånger och sångtexter utgick ifrån de tre didaktiska frågeställningarna vad, hur och varför. Enligt våra informanter var de faktorer som krävdes för arbetet med musik i förskolan ett gott självförtroende, vilja, mod, initiativförmåga, intresse och glädje. De ansåg även att ingen speciell utbildning behövdes men enligt vissa var det dock en fördel.
|
44 |
Vad är egentligen syftet? : En fenomenografisk studie av varför lärare använder sig av grupparbeten i sin undervisning och hur de resonerar kring indelningen av grupper och bedömningBengtsson, Erika January 2013 (has links)
Denna uppsats syftar till att undersöka hur lärare upplever syftet med att använda arbetsmetoden grupparbeten i sin undervisning, hur de resonerar kring indelning av eleverna till grupper samt hur de resonerar kring bedömningen av dessa grupparbeten. Studien bygger på halvstrukturerade intervjuer med nio yrkesverksamma lärare på gymnasial nivå och då syftet är att undersöka hur lärarna själva upplever dessa fenomen har resultaten analyserats ur ett fenomenografiskt perspektiv. Resultaten från studien visar att informanterna framförallt vill variera sin undervisning genom olika arbetsmetoder, och just grupparbeten anser de öva olika färdigheter hos eleverna, såväl ämneskunskaper som sociala färdigheter. Huruvida det ena prioriteras före det andra resonerar de olika kring, liksom hur gruppindelningen sker och vad som bör ingå i bedömningskriterierna. I resonemangen kring gruppindelning belyses olika variablers betydelse, såsom ambitionsnivå, kön och sociala relationer. Dessa variabler ligger även till grund för hur lärarna resonerar kring fördelarna med homogena respektive heterogena grupper. Informanterna lyfter även deras roll som lärare i elevernas grupp-arbeten och hur de kan understödja elevernas uppfyllande av de för grupparbetet uppsatta målen. Dessa resultat tyder sammanfattningsvis på en variation av resonemang kring syftet med denna specifika arbetsmetod och därmed även varierande resonemang rörande för-väntningar, gruppindelningar och bedömningar av dessa grupparbeten, då det som styr upplägget av såväl uppgift, gruppindelning som bedömning är den återkommande frågan: Vad är egentligen syftet?
|
45 |
Lärares syften till den laborativa undervisningen och vad de bedömer. En kvalitativ studie om lärares intentioner till laborativt arbete och vad som bedöms.Kvistenberg, Viktor January 2018 (has links)
Syftet med studien är att ta reda på lärares syften med den laborativa undervisningen samt hur de bedömer den. Studien har fått sin empiri efter intervjuer med sex stycken lärare som arbetar i årskurs 4-6. Lärarna är utspridda på fyra skolor som är placerade i tre kommuner. Den insamlade empirin har analyserats och i resultatet redovisas lärarnas syften och bedömningssätt. Resultatet visar att lärarna har flera syften med sin laborativa undervisning och de bedöms utifrån det teoretiska och praktiska. Resultatet är väldigt likt en tidigare studie genomförd i högre årskurser. Det visar att lärare i årskurs 4-6 också har tydliga syften med sin laborativa undervisning. Resultatet kan ge tips till aktiva lärare om hur de kan tänka vid när de ska genomföra ett laborativt moment.
|
46 |
Högläsning- ett tråkigt moment i undervisningen eller ett positivt tillfälle för inlärning? : - En kvalitativ intervjustudie som jämför några elevers inställning till högläsning i förhållande till några grundskolelärares syfte med högläsning.Laakso Lindgren, Felicia, Sillén, Josefine January 2017 (has links)
Syftet med studien är att undersöka och jämföra några elevers uppfattningar med högläsning i förhållande till några grundskolelärares syfte med högläsning. Med en utgångspunkt i syftet motiveras metoderna observation och semistrukturerade intervjuer som aktuella för studien. Fyra grundskolelärare och fyra elever till respektive grundskolelärare har valts ut för intervjuer och observationer. Resultatet visar att grundskolelärare har olika syften med högläsning samt att elevernas upplevelser av högläsning varierar. I resultatet presenteras även de likheter och skillnader som framkom mellan elevernas uppfattningar och grundskolelärarnas syfte.
|
47 |
Fritidshemmets (o)möjlighet : fritidshemmets syfte ur ett ramfaktorteoretiskt perspektiv. / The (im)possibility of compulsory school recreational activities : the purpose of compulsory school recreational activities within the perspective of curriculum research.Fransson, Soli, Ingemarson, Elin January 2017 (has links)
Fritidshemmet har en lång historia i det svenska samhället, även om den verkat under månganamn. Den ständiga samhällsutvecklingen ger olika samhälleliga behov, vilket innebär ettförändringsbehov även inom skolans undervisning. Svensk utbildning används om ett politisktredskap och förändras i takt med samhället, vilket har gett upphov till att även fritidshemmetsorganisation och syfte har förändrats. Dock har diskursen om fritidsverksamhetens frivillighetoch förhållandet mellan social utveckling och kunskap varit ständigt närvarande. Syftet medstudien är att bringa klarhet kring processen bakom framtagandet av fritidshemmets syfte iLäroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet, Lgr11 rev.16 (Skolverket2016a), samt diskutera dess innehåll utifrån ramfaktorer.Studien har genomförts genom kvalitativ metod och den insamlade datan har granskats medhjälp av innehållsanalys. Resultatet beskriver fritidshemmets framväxt och tillvägagångssättetfrån regeringsuppdraget om ett förtydligande av fritidshemmet syfte fram till förordningen omden reviderade upplagan av Lgr11 (Skolverket 2016a). Resultatet visar även på skillnadermellan fritidshemmets syftestext och tidigare versioner av denna. Resultatet presenterar ävendenna studies respondenters åsikter om en av versionerna av syftestext. Vi fann likheter i fleraav respondenternas svar om önskningar och omformuleringar angående fritidshemmets syfte,hur det formuleras samt om begreppsanvändning för att förtydliga fritidshemmets specifikapedagogik och kompensatoriska roll. Vid närmare granskning såg vi tydliga och mångaskillnader mellan remissbrevet och den slutgiltiga versionen. Slutligen diskuteras resultatetmed ramfaktorteorin som utgångspunkt.
|
48 |
Fritidshemmets (o)möjlighet : fritidshemmets syfte ur ett ramfaktorteoretisktperspektiv / The (im)possibility of compulsory school recreational activities : the purposeof compulsory school recreational activities within the perspective of curriculum researchFransson, Soli, Ingemarsson, Elin January 2017 (has links)
Fritidshemmet har en lång historia i det svenska samhället, även om den verkat under många namn. Den ständiga samhällsutvecklingen ger olika samhälleliga behov, vilket innebär ett förändringsbehov även inom skolans undervisning. Svensk utbildning används om ett politiskt redskap och förändras i takt med samhället, vilket har gett upphov till att även fritidshemmets organisation och syfte har förändrats. Dock har diskursen om fritidsverksamhetens frivillighet och förhållandet mellan social utveckling och kunskap varit ständigt närvarande. Syftet medstudien är att bringa klarhet kring processen bakom framtagandet av fritidshemmets syfte i Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet, Lgr11 rev.16 (Skolverket2016a), samt diskutera dess innehåll utifrån ramfaktorer. Studien har genomförts genom kvalitativ metod och den insamlade datan har granskats medhjälp av innehållsanalys. Resultatet beskriver fritidshemmets framväxt och tillvägagångssättet från regeringsuppdraget om ett förtydligande av fritidshemmet syfte fram till förordningen om den reviderade upplagan av Lgr11 (Skolverket 2016a). Resultatet visar även på skillnader mellan fritidshemmets syftestext och tidigare versioner av denna. Resultatet presenterar även denna studies respondenters åsikter om en av versionerna av syftestext. Vi fann likheter i flera av respondenternas svar om önskningar och omformuleringar angående fritidshemmets syfte, hur det formuleras samt om begreppsanvändning för att förtydliga fritidshemmets specifika pedagogik och kompensatoriska roll. Vid närmare granskning såg vi tydliga och många skillnader mellan remissbrevet och den slutgiltiga versionen. Slutligen diskuteras resultatetmed ramfaktorteorin som utgångspunkt.
|
49 |
För elevernas allsidiga utveckling : En policyanalys med fokus på utbildningsfunktioner i gymnasieskolans läroplan Gy 11 / For students versatile education and growth : A policy analysis with focus on educational purposes within the Swedish upper-secondary school curriculum Gy 11Back, Karolina January 2020 (has links)
This study analyses the Swedish curriculum for upper-secondary school in relation to the three domains of educational purposes identified by Gert Biesta in the book Good Education in an Age of Measurement (2010), the three domains being qualification, socialisation and subjectification. The study analyses how the three domains are expressed within the curriculum and discusses how the results of the study relate to the schools overall purpose as well as its implications on the Swedish upper-secondary school education, in regard to students versatile education and growth. The research-questions are as follows: Which domains of educational purposes are expressed within the Swedish upper-secondary school curriculum, and how are these being conveyed? When answering the research-questions the study utilizes policy analysis. The results of the study show that all three domains of educational purposes are expressed within the curriculum. Different domains are highlighted in different sub-chapters. However, no predominant emphasis on either domain can be distinguished based on the analysis. Some of the educational purposes have been merged together, whilst others are kept apart. Further, guidelines as to ”What should be thought” and ”How we ought to teach and educate” tend to overshadow the purpose of education, ”Why we teach and educate students”. The study thus argues that there is no discord between the content of the curriculum and the schools overall purpose, as it is stated in The Swedish Educational Act. Moreover, the study argues that the results of the study may have a direct impact on the Swedish upper-secondary school education, they may both hinder and support students versatile education and growth.
|
50 |
"Learning by doing" eller bara "doing"? : lärares upplevelser om användning av fysikexperiment i undervisningen, i årskurs 4-6 / “Learning by doing” or just “doing”? : teachers' experiences of using physical experiments in teaching, in grades 4-6Carlsson, Elin January 2021 (has links)
Studiens avsikt är att öka kunskapen om experiments användning i fysikundervisningen. Syftet med studien är att synliggöra hur och varför utvalda lärare arbetar med experiment i fysikundervisningen, med elever i årskurs 4–6. Detta med fokus på hur lärarna följer upp experiment samt på vilka sätt som lärarna tar tillvara elevernas erfarenheter i undervisningen. Teoretiska utgångspunkten för studien grundar sig i pragmatismen. Mer specificerat i de tankar som John Dewey framförde om undervisning och lärande, det som i dagens pedagogiska sammanhang går under begreppet learning by doing. Studien har genomförts genom semistrukturerade intervjuer med fyra aktiva fysiklärare i årskurs 4–6 och analyserats med den didaktiska triangeln som analysverktyg. Samtliga lärare i studien använder experiment i sin undervisning. Syftet är främst att förstärka teorier och hjälpa elever att förstå abstrakta fenomen inom fysiken. Lärare planerar till viss del för att inkludera elevernas erfarenheter när de genomför fysikexperiment. Samtliga lärare använder sig dock av och utgår ifrån elevernas erfarenheter i fysikundervisningen. Uppföljningen av experiment sker främst genom helklassdiskussioner, men även genom att eleverna skriver labbrapporter.
|
Page generated in 0.0291 seconds